Kanoniseringen, som själva akten kallas när en helgonförklaring sker, kommer att äga rum under söndagen på Petersplatsen i Vatikanstaten.
För 16 år sedan saligförklarades hon av påve Johannes Paulus II, men nu är det dags för påve Franciskus att upphöja Elisabeth Hesselblad till helgon – en titel som bara ges till personer inom den romersk-katolska kyrkan som anses ha utfört någon form av mirakel.
Titeln innebär att personen levde ett heligt liv, och att personen ska hedras av alla kristna. Inte förrän flera år efter en persons död påbörjas processen för att bli helgonförklarad, eftersom man ska få ett visst perspektiv på personen i fråga.
Enligt katolska kyrkan i Stockholm kommer närmare 250 pilgrimer från hela Sverige att vallfärda till Rom för att delta i det officiella programmet kring helgonförklaringen, som arrangeras av Birgittasystrarna.
Återförde Birgittinorden till Sverige
Elisabeth Hesselblad föddes redan 1870 i Västergötland. Som ung flyttade hon runt en hel del med sin familj, innan hon som 18-åring emigrerade till USA för att jobba som sjuksköterska. Det var även där hon kom i kontakt med den romersk-katolska kyrkan.
Hon hade långtgångna planer på att utbilda sig till läkare, men på grund av att hon led av en, vad man då trodde var, obotlig sjukdom valde hon att hoppa av studierna och flytta till Rom.
LÄS MER: Mirakel krävdes för att få glorian runt huvudet
På plats i Italien valde Elisabeth Hesselblad återföra Birgittinorden till Sverige. Orden grundades år 1370 i Rom av Heliga Birgitta (som själv helgonförklarades år 1391), och 1911 startades den svenska grenen av Birgittinorden, som höll till i Birgittahuset vid Piazza Farnese.
Så blir en person helgonförklarad – fyra steg
1) Tidigast fem år efter en persons död kan en formell ansökan om helgonförklaring lämnas in till den lokale biskopen. Det är i regel personer i den avlidnas församling eller kyrka som ansöker. Stiftet samlar in dokument och vittnesmål.
2) Biskopen tillsätter en panel teologer som utvärderar kandidaten. Man gör en noggrann genomgång av kandidatens liv och gärning. Kandidaten får kallas "vördnadsvärd"; för Elisabeth Hesselblad skedde det 1988.
3) Biskopen skickar in en formell ansökan till Kongregationen för helgonförklaringar i Vatikanen. Om kandidaten har gjort ett mirakel kan vederbörande saligförklaras. Med mirakel menas att någon har helats som svar på den avlidne kandidatens förböner. Elisabeth Hesselblad saligförklarades 2000.
4) Helgonförklaring (kanonisering) är det sista steget. Det krävs ytterligare ett mirakel som ska ha skett efter saligförklarandet. Påven har nu beslutat att Elisabeth Hesselblad ska helgonförklaras. Det innebär bland annat att hon kan åkallas i offentliga böner, att kyrkobyggnader och högtidsdagar kan tillägnas hennes minne samt att hon får framställas på bild med gloria på huvudet.
I dag har Birgittinordens svenska gren över 50 kloster världen över. I Sverige finns Birgittasystrarna, som klostersammanslutningen kallas, representerad vid klostret i Djursholm, samt på Birgittagården i Falun.
Elisabeth Hesselblad blev helgon efter helande bön
Insatserna till trots, anledningen till att Elisabeth Hesselblad nu får sin helgonförklaring är tack vare det mirakel hon anses ha utfört – närmare 50 år efter sin bortgång.
I det första klostret som den svenska grenen av Birgittinorden uppförde, på Kuba, bad man nämligen 2005 en förbön till moder Elisabeth för en tvåårig pojke. Pojken led av en obotlig hjärntumör, men efter bönerna ska pojken ha tillfrisknat efter en svår operation, vilket den romersk-katolska kyrkan ser som ett mirakel.
Elisabeth Hesselblad var även en aktiv motståndare till nazismen och fascismen i Italien under andra världskriget.
I klostret på Piazza Farnese gömde hon 1943-1944 två judiska familjer, sammanlagt tolv personer, från nazisterna genom att hävda att klostret stod under svenskt skydd.
"Finns flera svenska helgon"
Tack vare detta har hon prisats av Israel, vars förintelsemuseum Yad Vashem 2005 postumt utnämnde henne till en av "världens rättfärdiga". Cirka 25 000 personer världen över har fått en sådan utnämning, däribland den svenska diplomaten Raoul Wallenberg.
Det faktum att Sverige nu får sitt andra helgon är dock till viss del omtvistat. Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, menar att det finns fler än två svenska helgon.
– Vi har många helgon. En rad personer helgonförklarades av lokala biskopar under kristendomens första tid, exempelvis Erik den helige. Detta upphörde från och med 1200-talet då påvarna i Rom fick ensamrätt på kanoniseringar. Heliga Birgitta är den enda svensk som hittills har kanoniserats av en påve, men även de tidigare helgonen är accepterade av Vatikanen, säger han till TT.
