Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe har intervjuats om risken för frånkoppling av elen i Ekots ”Lördagsintervjun”. Där berättar hon om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och högkostnadsskyddet som utlovats och utreds.
Efter nedläggningen av flera svenska kärnkraftverk, Rysslands beslut att strypa gasen till Europa och sprängningen av Nord Stream har risken för en frånkoppling ökat.
– När det är som allra kallast vet vi av erfarenhet att det ofta blåser mindre och då är vi sen ett antal år tillbaka beroende av import. Men det som hänt kopplat till ryska invasionen av Ukraina och det faktum att både el från ryssland och gas från ryssland till EU har försvunnit då är den här importmöjligheten mindre, säger Medelius-Bredhe i radion.
”Elhandlare måste minska konsumtionen”
Medelius-Bredhe förklarar att när elbörsen stänger för dagen, kan man se om elen är tillräcklig för Sveriges konsumenter.
– Sedan kommer alla elhandlare få information om att vi inte kan leverera det de bett om. Då måste elhandlare se till att minska konsumtionen, säger Medelius-Bredhe.
På frågan om vilka åtgärder Svenska kraftnät har satt in svarar hon att det handlar om förstärkt bevakning på visa kritiska anläggningar, sänkta trösklar för vad man rapporterar som avvikelser och att man har säkerställt att medarbetare är uppmärksamma.
Om det skulle bli sabotage, går det att skydda sig?, frågar radion.
– Vi måste hela tiden ha en förmåga att stå emot olika typer av händelser, svarar Medelius-Bredhe.
– Då har vi verktyg som gör att elen tar andra vägar eller startar annan produktion och det märker inte en vanlig konsument.
En frånkoppling av elen i svenska hushåll däremot – på grund av strömbrist – har aldrig tidigare gjorts i landet.
Professorn: ”Gått på tok för långsamt”
Elkraftnätsprofessorn Lina Bertling Tjernberg, som också intervjuas i ”Lördagsintervjun”, är inte nöjd med Lotta Medelius-Bredhes förklaring till hur Sverige hamnat i det utsatta läget. Hon tycker att det är fel att skylla ifrån sig på regeringen.
– Det framgår tydligt att man saknat det här långsiktiga i att vara lite proaktiva, man har saknat en långsiktig styrning. Där har man brustit. Dels har man lagt ner kärnkraftverk i södra Sverige, men sedan har det gått på tok för långsamt att förstärka, säger hon.
– Vi har vetat väldigt många år att det är en stor kommande elektrifiering och att det funnits ett behov av ny kapacitet och behov generellt. Det har varit problem länge.