Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Efterlängtad Venuspassage

Stefan Lindgren i Linköping lyckades fånga passagen på bild trots att det var molnigt.
Den här bilden tog Palle Dahlstedt på Brännö i morse.
Torbjörn Blomquist tog den här bilden på Väddö klockan 04.16.
"Vackert väder och en spektakulär venuspassage!" skriver Fredrik som tog den här bilden.
Daniel Fransson i Husqvarna fångade passagen på bild klockan 04.15.
Claes Andersson i Nyköping fångade venuspassagen på bild klockan 05.15.
Jonas Grinde tog den här bilden i Östersund (Stocketitt) kl 05:39 på måndagsmorgonen. "Jag lyckades hitta en lucka i molnen trots dystra prognoser!"<br>Bilden togs med dedikerat H-alpha sol-teleskop, Coronado SolarMaxII 90mm Doublestack och en Basler Ace 1300m kamera.
1 / 7

Höll du dig vaken i natt?

Den som gjorde det hade chansen att se det ovanliga astronomiska fenomenet Venuspassage.

En av dem som fångade händelsen på bild var Björn Olsson i Göteborg.

- Jag tänkte att det var roligt att ha bilden och kanske visa barnen, säger han.

Fakta: Så tittar du på Venuspassagen

• Venus kallas ibland för jordens systerplanet, men är långt ifrån beboelig. Atmosfären består av koldioxid och där finns också tjocka moln med svavelsyra. På Venus yta är det 482 grader varmt.

• På grund av ljusstyrkan är Venus den första himlakropp som syns på kvällen och den sista som försvinner på morgonen. Planeten kallas ofta både morgon- och aftonstjärnan.

• För att titta direkt på Venuspassagen krävs speciella glasögon som används vid solförmörkelser eller svetsglasögon. Ett modernare sätt är att se någon av alla webbsändningar som följer passagen.

(TT)

Björn Olsson i Björkekärr i Göteborg gick upp vid 4.30-tiden på onsdagsmorgonen för att få en chans att se Venuspassagen.

- Jag var vaken och gick upp och tittade om det var sol eller inte. Jag tog den på kullen här borta.

Venuspassagerna inträffar endast två gånger per århundrade med åtta års mellanrum. Första gången fenomenet observerades i teleskop var 1639.

- Jag trodde inte att jag skulle se det så tydligt. Det var en chanstagning. Jag tänkte att det var roligt att ha bilden och kanske visa barnen. Det är ett unikt tillfälle så klart, säger Björn Olsson.

Foto: Foto: Jonas GrindePå Frösön i Östersund var Jonas Grinde ute med sitt solteleskop i natt. Han är van vid liknande fotografering, i tre år har han fotat bland annat galaxer.

- Man får väldigt mycket detaljer med ett solteleskop på ytan jämfört med ett vanligt objektiv. Det är fantastiskt att ha fått uppleva detta, och dessutom fångat det på bild i så hög upplösning, säger han.

Det verkliga intresset blommade ut under 1700-talet, då astronomer kom på att passagerna kunde användas för att mäta avståndet i rymden, bland annat mellan solen och jorden.

Stort intresse

I dag spelar Venuspassagen ingen vetenskaplig roll, men intresset är ändå stort. Med rätt utrusning kan man skåda Venus som en svart fläck över solskivan.

Både greker och romare kopplade ihop planeten med sina kärleksgudinnor Afrodite och Venus.

– En gång i tiden trodde man att både planeter och stjärnor var gudar och namngav de därefter. Venus är det starkast lysande objektet som vi har på himlen, förutom solen och månen. Så jag tror att det kommer därifrån, att den strålade så vackert, säger Marie Sundin.

Störst chans i norra Götaland

Passagen börjar några minuter efter midnatt, men är till en början bara synlig längt upp i norr – eftersom solen inte har gått upp i övriga landet. Klockan 06.54 är den över.

Venus rör sig från vänster till höger över solskivan, men det är inte fråga om någon solförmörkelse.

– Om solen är som en tallrik ser Venus ut som en ärta. Man kan se den svarta fläcken röra sig över solskivan, men man kommer inte att märka att solens sken blir mörkare, säger Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet.