Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Efter reportagen: ”Vad tycker svenskar om oss?”

Från vänster: Nawroz Mohammadi, 17 år, Rashid Bahadori, 20 år, och Malik Matini, 20 år. Foto: LISA MATTISSON / LISA MATTISSON

I flera reportage skildrar Expressens Magda Gad den brutala verkligheten för Afghanistans kvinnor.

Samtidigt lever tusentals unga afghanska män i ovisshet i Sverige. 

Efter den omdiskuterade gymnasielagen har kvinnornas berättelser väckt nytt liv i debatten om de ensamkommande.

– Jag skäms just nu att säga till svenskar att jag kommer från det här Afghanistan, säger Rashid.

– Jag tycker att rapporteringen är bra, för alla måste veta hur situationen är i Afghanistan, säger Mustafa Anosh.

En av valrörelsens mest laddade frågor kom att handla om 9 000 unga afghaner och ett nytt lagförslag som skulle ge ensamkommande möjlighet att stanna och studera i Sverige.

Debatten om gymnasielagen var den nyhetshändelse som påverkade flest väljare i höstens val, enligt en undersökning från Aftonbladet/Inizio.

Hittills har 4 497 fått stanna genom gymnasielagen

Gymnasielagen ska ge ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan en ny möjlighet att stanna i Sverige om de studerar.

För att omfattas av lagen ska personen ha kommit till Sverige innan 24 november 2015, varit minderårig vid asylansökan och över 18 när utvisningsbeslutet kom.

Lagen har kritiserats eftersom den är svårtillämpad och kraven på att kunna styrka identitet har sänkts.

Lagen trädde i kraft 1 juli och sista ansökningsdag var 30 september.

11 708 ungdomar lämnade in en ansökan till Migrationsverket. 97 procent var manliga sökande, enligt DN (29/12).

I mitten av december hade 4 497 fått bifall och 2 511 fått avslag.

Ungefär hälften av ansökningarna ska avgöras i domstol eftersom det gäller öppna asylärenden. Det kan dröja flera månader innan alla har fått besked. 

Flera unga har under väntetiden tvingas leva i hemlöshet och rekryteras till drogförsäljning av kriminella, enligt SR (4/12).

Expressen har tidigare berättat att en majoritet av de unga tillhör den utsatta folkgruppen hazarer och har fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket. 

Samtidigt som många unga fortfarande väntar på besked har Expressens utrikesreporter Magda Gad bott och arbetat i Afghanistan. I december publicerades de första reportagen om kvinnornas utsatta situation i landet.

För Magda Gad vittnar kvinnorna om en vardag präglad av misshandel, övergrepp och tvångsgifte. Kvinnor gifts bort som barn, våldtas och försöker ta sina liv.

Reportagen har väckt starka känslor och väckt nytt liv i debatten om afghanerna i Sverige. Vissa menar att de för med sig en förtryckande kvinnosyn. Andra att de flyr från patriarkala strukturer som drabbar både män och kvinnor.

Expressen har talat med fem afghanska ungdomar i Sverige om de starka berättelserna som framkommit i reportagen.

Rashid: ”Jag skäms för att säga att jag kommer från Afghanistan”

Rashid berättar att han var elva år när han rekryterades som barnsoldat till en illegal armé. Han skulle opereras för handgranatskador när läkaren upptäckte ett hjärtfel. Familjen sålde allt för att ha råd med den dyra hjärtoperationen.

Efter operationen flydde familjen men Rashid säger att hans föräldrar och småsyskon greps mellan Turkiet och Iran och skickades tillbaka till Afghanistan. Han kom ensam till Sverige 2015.

– Jag skäms just nu att säga till svenskar att jag kommer från det här Afghanistan. När man ser så mycket jävla grejer. Jag visste inte för tre år sen lika mycket som jag vet i dag och tänker nu: ”Vad tycker svenskar om oss?” Som gubben som gifter sig med en 12-åring, säger Rashid.

Rashid berättar att han var elva år när han rekryterades som barnsoldat till en illegal armé. Foto: LISA MATTISSON / LISA MATTISSON

Rashid uppger att han förlorat en nära vän vars omgivning läst reportagen. Han säger att texterna skapat bilden av att alla afghanska män vill våldta och köpa kvinnor.

– Det är självklart viktiga reportage, men de flesta som kommit till Sverige är killar. Det behövs berättelser om varför dessa pojkar har flytt och vad de har varit utsatta för. Många har blivit otroligt utsatta, våldtagna eller tvingats vara danspojkar.

– Det är också många som tänker att tjejerna kommer att gifta sig, men killarna måste skaffa försörjning annars kommer de tvingas bli soldater. Sen vill kanske inte föräldrarna låta en ensam tjej komma till Sverige. Många är religiösa och då skäms man om man skickar en ensam tjej till ett annat land helt ensam. Som min pappa sa. ”Gå då. Jag vill inte att du ska dö här. Det är bättre att du har en chans till en framtid än att dö framför våra ögon.” Föräldrar gör sitt bästa och försöker minska riskerna.

Nawroz: ”De tror att jag våldtar och inte bryr mig om kvinnor”

Nawroz är 17 år och vill inte säga specifikt varför han flydde. Inte mer än att han hade problem och att det inte var säkert i Afghanistan. Han kom till Sverige 2016.

– Det är många afghaner som har flytt hit till Sverige som är besvikna på Expressens rapportering från Afghanistan just nu. Inte besvikna för att man skriver om de här hemska sakerna, men för att de här reportagen har förändrat hur man ser på afghaner. På ett negativt sätt, säger han. 

Nawroz är 17 år och vill inte säga specifikt varför han flydde. Inte mer än att han hade problem och att det inte var säkert i Afghanistan. Foto: LISA MATTISSON / LISA MATTISSON

Nawros berättar vidare att han tänker att ”när människor hör ett afghanskt namn och när de ser mig på gatan så tror de jag är en människa som våldtar, att jag är utan känslor och att jag inte bryr mig om kvinnor och mänskliga rättigheter".

Han fortsätter:

– Kvinnor har inte alla rättigheter och inte barn. Det stämmer. Nästan ingen har de mänskliga rättigheter som man i Sverige säger man tycker alla borde ha. Det är för att det varit krig i Afghanistan i 40 år. Det är ett land där det varje dag dör människor i explosioner. Hur kan man förvänta sig mer med en befolkning där bara få haft möjligheten att gå i skolan och veta mer om världen? Kriget och politiker har begränsat detta. Det är då vissa tror på imamer och andra som har makten. Det är vad det handlar om, makt och okunskap. Inte att afghanska män är sämre än andra män i världen.

Malik: ”Diskriminering finns överallt, även i Sverige”

Malik berättar att han var 16 år när han såldes som slav till en mäktig politiker. Han såldes av samma släkting som varit inblandad på mordet av hans far. 

Snart förstod Malik att mannen hade köpt honom och andra unga killar för att göra dem till självmordsbombare, säger han. Enda sättet att undvika döden var att fly. Malik kom till Sverige 2015

– Man pratar i Sverige hela tiden om mänskliga rättigheter. Ja, det finns diskriminering i Afghanistan. Mellan folkgrupper och kön. Men det finns överallt, även här i Sverige. Nu är det som att hotet jag levde under och anledningen till att jag flydde till Sverige inte är betydande. Då är det bättre man dör i Afghanistan och inte kommer till Sverige, säger Malik.

Malik berättar att han var 16 år när han såldes som slav till en mäktig politiker. Han såldes av samma släkting som varit inblandad på mordet av hans far. Foto: LISA MATTISSON / STHLM18-M

– De flesta svenskar känner inte till om vad kriget i Afghanistan handlar om, att det finns olika grupper och konflikter. Det är därför det aldrig kommer bli bra i Afghanistan.

– Om jag inte varit dödshotat och haft en möjlighet att stanna kvar hade jag gjort det. Jag skulle aldrig ha kommit, lämnat Afghanistan och lämnat mina bästa föräldrar. 

–  Det sker många våldtäkter i Afghanistan och det finns många människor som behandlar kvinnor och småflickor på fel sätt, men de flesta afghanska män gör inte så, säger Malik.

Mustafa: ”Många kämpar för kvinnornas rättigheter”

Mustafa Anosh är 23 år, tillhör folkgruppen hazar och kom som många andra till Sverige hösten 2015. Han bor i Hässleholm där han jobbar som studiehandledare på en skola och är frivillig på Röda korset. 

– Jag tycker att rapporteringen är bra, för alla måste veta hur situationen är i Afghanistan. Vi måste kunna informera. Magda vill rapportera från olika delar av Afghanistan och se hur situationen är för kvinnorna där. Men alla som kommer från Afghanistan och alla som bor där är inte dåliga. Väldigt många kämpar för kvinnornas rättigheter och tycker att män och kvinnor har samma värde, säger Mustafa.

– Texten som Magda har skrivit om familjen som ska sälja sin 18 månaders dotter för att betala sitt lån, det stämmer tyvärr att det händer. Den afghanska regeringen hjälper dem inte.

Mustafa berättar att hans pappa var polis i Afghanistan och dödades av talibaner efter att ha hjälpt utländska grupper i landet. Han flydde med sin mamma och syster till Iran och tog sig sedan ensam vidare till Sverige.

Mustafa är 23 år kom som många andra till Sverige hösten 2015. Han bor i Hässleholm där han jobbar som studiehandledare på en skola och är frivillig på Röda korset. Foto: Privat

Eftersom Mustafa var 20 år när han kom till Sverige fick han inte studera och i stället har han lärt sig svenska på egen hand. Nu har han fått avslag på sin asylansökan.

För några månader sedan tog talibanerna kontroll över hans hemdistrikt Jaghori i Afghanistan.

– Jag vet inte vad som kommer hända med mig. Eftersom jag är ateist är farligt för mig att åka tillbaka till Afghanistan. Jag är väldigt rädd. Jag vill bygga en framtid här och hjälpa andra människor.

Maryam: ”Man kan inte säga att alla i Afghanistan är så”

Maryam kom till Sverige som 3-åring tillsammans med sin familj och är uppvuxen i en stad i Mellansverige. Exakt varför familjen lämnade landet är fortfarande något som de inte pratar om. Mayram och syskonen har frågat, men pappan ger mest svävande svar och hon tror att anledningen till det är att skydda dem.

Själv har hon inte upplevt något liknande och uppger att hon och hennes familj blev chockade av att ta del av reportagen.

– De här familjerna som det står om i reportagen är extremt utsatta och väldigt fattiga. Man kan inte säga att alla i Afghanistan är så, vilket man kan få uppfattning om av reportagen, eftersom alla handlar om pengar.

Maryam kom till Sverige som 3-åring tillsammans med sin familj och är uppvuxen i en stad i Mellansverige. Foto: LISA MATTISSON / STHLM18-M

Maryam menar att det som beskrivs i reportagen inte är religiöst eller kulturellt.

– De här personerna är dumma i huvudet som gör så, säger hon. 

– Sen tycker jag det finns saker att jobba på. Det är kvinnorna som lagar mat och männen spelar spel. Och även för mig här i Sverige. Att killarna spelar och har kul när min mamma och moster lagar mat

– Det man kan göra för att förbättra situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan är att man ska skaffa utbildning, fixar mer jobb åt folket så kommer ingen ha kris med pengar och då kommer ingen bli tvungen till tvångsgifte för att familjen ska behöva sälja sina barn.

AFGHANISTAN VÄRST I VÄRLDEN FÖR KVINNOR

Uppskattningsvis 87 procent av de afghanska kvinnorna är utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld, enligt FN med hänvisning till en undersökning från 2014. 

 

Lokala kvinnoorganisationer uppger samtidigt att våldet har förvärrats sedan 2014 och att deras stöd har minskat.

 

Amnesty rankar Afghanistan som det värsta landet i världen för kvinnor. Kvinnor är våldsutsatta av den väpnade konflikten, av attacker riktade mot skolflickor och yrkesarbetande kvinnor för att de bryter mot normen, av fysiskt och psykiskt våld begånget av miliser och regeringsstyrkor, gruppvåldtäkter, trafficking, stening, tvångsäktenskap, barnäktenskap, våldtäkt och misshandel inom äktenskapen samt hedersmord. 

 

Enligt Unicef tror 90 procent av alla afghanska kvinnor tror att mannen har rätt att slå sin fru. 

 

Fotnot: Regeringen i Afghanistan har inte kontroll över hela landet och statistik som tas fram av regeringen och organisationer kan skilja sig sinsemellan och kan inte tas som exakt. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!