Efter kritiken – så snabbt kan talmannen få fram en regering

Madestam: Talmannen kommer vara tuffare denna gång
Talmannen Andreas Norlén på väg till dagens förste möte.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Talmannen inväntar Stefan Löfven för tisdagens första talmansrunda.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vid förra regeringsbildningen krävdes det sju talmansrundor för Andreas Norlén (M) att hitta en lösning på det parlamentariska läget. Här sitter talmannen ner och fikar med Ulf Kristersson (M) under förra vändans talmansrundor.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Annie Lööf (C) och talmannen Andreas Norlén vid förra regeringsbildningen oktober 2018.
Foto: FREDRIK PERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Andreas Norléns berömda fika och anteckningsbok.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Andreas Norlén och Ulf Kristersson 2018.
Foto: FREDRIK PERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
1 / 7

Sist tog det 134 dagar innan en statsminister var på plats. 

En process som försenades av att kandidaterna fick för lång tid på sig och att så mycket skedde i offentligheten.

Den här gången kan talmannen Andreas Norlén agera betydligt snabbare – redan på torsdag kan det bli omröstning.

– Han fick en del kritik förra gången för att han framför allt i början gav lite för långa sonderingsuppdrag. Det är ett misstag han inte vill göra om, säger Jan Teorell till SVT Nyheter.

Sverige styrs sedan i går, måndag, av en övergångsregering, ledd av Stefan Löfven (S). Under tiden ska riksdagens talman Andreas Norlén sondera bland partiledarna för att försöka hitta en ny statsministerkandidat som sedan kan bilda regering. 

I år har röster höjts för att processen ska gå snabbare än 2018/2019 då det totalt krävdes sju talmansrundor innan riksdagen röstade igenom regeringen Löfven.

Även Andreas Norlén (M) har sagt att han gärna vill se en snabbare och rappare process denna gång, även om talmannen vid förra regeringsbildningen pekade på den parlamentariska situationen som en tidskrävande faktor. 

Norlén har bland annat lovat att korta ner tiden som statsministerkandidaterna har på sig för att sondera förutsättningarna. 

”Blev en väldigt offentlig process”

Jan Teorell och Johannes Lindvall, båda professorer i statsvetenskap vid Lunds universitet, har analyserat regeringsbildningen 2018/2019 i en bok. Där resonerar de kring att talmannens formella tillvägagångssätt kan ha spelat en roll kring varför det tog fyra månader innan en regering var på plats. 

– Det blev en väldigt offentlig process förra gången, väldigt många presskonferenser, väldigt mycket öppenhet inför medier och allmänhet om hur förhandlingarna gick, säger Johannes Lindvall till SvD

Stefan Löfven slår sig ner hos talmannen Andreas Norlén som bjuder på jordgubbar.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Stefan Löfven och Andreas Norlén.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Enligt Jan Teorell kan Norlén dragit en lärdom från förra året och att talmansrundorna blir mer informella denna gång. 

– Det finns inget som säger att någon ens behöver veta att det pågår en talmansrunda. Det räcker att han ringer runt till dem per telefon, säger Jan Teorell till tidningen.

Kan bli votering på torsdag

Vem som får första frågan att sondera förutsättningar återstår att se. Enligt statsvetaren Jan Teorell beror det på hur samtalen internt mellan V, MP, S och C går. 

– Är det så att det finns någon slags öppning där och Stefan Löfven kan signalera det till talmannen. Då kan det bli så att han får ett sonderingsuppdrag. Han får några dagar på sig att komma tillbaka med ett förslag, säger han till SVT Nyheter. 

Men om talmannen redan nu vill pröva förtroendet för Ulf Kristersson (M) kan det gå fort, menar Jan Teorell. 

– Då blir det två bordläggningar och kanske votering redan torsdag eller fredag, säger han. 

TALMANNEN TRÄFFAR PARTILEDARNA

I dag, tisdag, kommer talmannen att träffa samtliga partiledare, med start klockan 10.00. Stefan Löfven är först ut. Så här ser schemat ut:


10.00-10.30 Socialdemokraterna

10.35-11.05 Moderaterna

11.10-11.40 Sverigedemokraterna (digitalt)

11.45-12.15 Centerpartiet

13.00-13.30 Vänsterpartiet

13.35-14.05  Kristdemokraterna

14.10-14.40 Liberalerna

14.45-15.15 Miljöpartiet

REGERINGSKRISEN: DETTA HAR HÄNT

2019. 

Januari. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingår januariöverenskommelsen, som leder till att Stefan Löfven kan väljas till statsminister. Ett av de krav som Centerpartiet får igenom är fri hyressättning i nybyggnation. Men regeringen är beroende av Vänsterpartiets mandat – och V lovar att rösta för att avsätta regeringen om den lägger fram förslag om marknadshyror.

2021.

4 juni. Utred­ningen om fri hyres­sättning vid nyproduktion av bostadslägenheter överlämnar sitt betänkande till regeringen. 

15 juni. Vänsterpartiet ger regeringen ett ultimatum: Avstå från att förändra hyreslagstiftningen eller inled genast förhandlingar där Hyresgästföreningen ingår. Om regeringen inte ger positivt besked inom 48 timmar saknar V förtroende för regeringen.

17 juni. Regeringen har inte tillmötesgått kravet från V, som nu meddelar att man kommer att söka stöd för att fälla Stefan Löfven. Samma dag lämnar Sverigedemokraterna en misstroendeförklaring mot statsministern. Moderaterna och Kristdemokraterna uppger att de kommer att rösta för att avsätta honom.

18 juni. L meddelar att de inte kommer rösta ner regeringen, så länge de följer januariavtalet. 

20 juni. Regeringen och samarbetspartierna lägger fram en kompromisslösning enligt vilken bostadsmarknadens parter under sommaren skulle förhandla fram en lösning. Förslaget nobbas av V.

21 juni. Stefan Löfven faller i riksdagens misstroendeomröstning. Han har två möjligheter: att utlysa extraval eller att be talmannen utse en ny statsministerkandidat. Betänketiden löper ut klockan 23.59 måndagen efter midsommar. Löfven ger inget besked om vilket alternativ han tänker välja. 

23 juni. Centerpartiet backar från kravet på fri hyressättning i nyproduktion. Liberalerna avvisar C:s invit om förhandlingar.

24 juni. L-ledaren Nyamko Sabuni säger att hennes parti vill ha en borgerlig regering och inte tänker omförhandla januariavtalet. Stefan Löfven säger att att ”det finns en lösning på bordet” och ber henne fundera vidare.

25 juni. V-ledaren Nooshi Dadgostar twittrar att V vill att ”fler partier öppnar för samarbete” samt att Löfven ”kommer tillbaka” som statsminister.

26 juni. Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, vädjar till C att komma hem till borgerligheten igen. C avvisar inviten. Elisabeth Svantesson, M:s ekonomisk-politiska talesperson, listar sex punkter, bland annat rörande skogspolitik och ekonomisk politik där M och C har samsyn. Hon uppmanar C att stöda en borgerlig regering. C nobbar också den inviten.

27 juni. I en invit från Vänstern sade partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson att partiet är berett att åsidosätta sina krav på stora skattehöjningar för att få till ett budgetsamarbete med Centern. Ett utspel som fick nobben av Centerpartiets vice ordförande Anders W Jonsson. ”Det rimligaste i detta läge är ett samarbete i den breda mitten i svensk politik, inte genom budgetförhandlingar med V eller SD”, säger han.

28 juni. Stefan Löfven meddelar att han avgår som statsminister. Därmed får nu talmannen i uppdrag att sondera för att hitta en ny statsminister – genom så kallade talmansrundor.

29 juni. Talmansrundor inleds.

Stefan Löfven efter samtalet med talmannen

Stefan Löfven är redo att tillträda som statsminister om riksdagen accepterar

Professorn: ”Finns två huvudalternativ”

Experten om vem som får chansen att bilda regering

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.