Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rättegången för George Floyds död skjuts upp

Derek Chauvin står åtalad för dråp efter George Floyds död.
Protester i St. Paul, Minneapolis, inför rättegången mot ex-polisen Derek Chauvin, 6 mars 2021.
Foto: Tim Evans/Nurphoto/Shutterstock
Foto: AP/TT Nyhetsbyrån
Foto: DARNELLA FRAZIER / AP TT NYHETSBYRÅN

Rättegången mot Derek Chauvin, ex-polisen som åtalats för dråp efter George Floyds död, skjuts upp. 

Orsaken till att rättegångsstarten dröjer är förhandlingar om en ny alternativ brottsrubricering. 

Ingripandet skedde efter att George Floyd misstänktes ha betalat med en falsk sedel. Händelseförloppet, då Chauvin under drygt åtta minuter pressade sitt knä mot Floyds nacke, har dokumenterats i flera videor, bland annat av polisernas kroppskameror.

Floyds sista ord – ”I can't breathe” – skanderades i de demonstrationer mot rasism och polisbrutalitet som utlöstes efter hans död. 

Enligt rättsläkares officiella rapport dödades George Floyd och en privatbeställd obduktion slår fast att han dog till följd av kvävning.

Släpptes mot borgen

Derek Chauvin släpptes i oktober 2020 ut ur högsäkerhetshäktet efter att ha betalat en miljon dollar i borgen. 

Rättegången väntas enligt TT bli utdragen, då en storjury först ska utses under de närmsta två veckorna. Det är den processen som nu har skjutits upp i minst ett dygn, då man förhandlar om att lägga till den alternativa brottsrubriceringen ”third-degree murder” – ungefär vållande till annans död. 

Derek Chauvin nekar till brott. Domen väntas falla i april.

I augusti inleds rättegångarna mot tre poliser som står åtalade för medhjälp. 

Black lives matter spreds över världen

Händelsen väckte starka reaktioner. Inte bara i USA, där demonstrationer och upplopp bröt ut. Av många i USA betraktades inte George Floyds öde som ett enskilt fall, utan som ett i raden av afroamerikaner som dödats i polisens våld. 

”Black lives matter”-rörelsen hyllades bland annat genom att en gata intill Vita huset i Washington bytte namn till ”Black lives matter plaza”, men rörelsen spred sig långt bortom USA:s gränser. 

Även i Sverige riktades uppmärksamhet mot rasism efter dödsfallet, bland annat av Isatou Aysha Jones, 35, som grundade en svensk del av Black lives matter. 

– Jag ville bara visa att rasismen är både strukturell och individuell, har Isatou Aysha Jones tidigare sagt till Expressen

På Sergels torg i Stockholm hölls en stor demonstration 3 juni i fjol. Folksamlingen – som skedde under pandemin – upplöstes av polis

Tidigare i år tilldelades även Black lives matter Olof Palmepriset.

Kritiker har dock menat att förhållandena i USA och Sverige inte kan jämföras.   

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.