Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Efter förlossningen: Elin opererades tio gånger

Kritik mot Svenonius (M) för intervju med Margaux Dietz. Långt samtal om förlossningsvården: ”De jobbiga frågorna uteblir”.
Elin Haag, som även medverkar i Anne Lichtensteins bok, vill inte lägga någon skuld på barnmorskorna. ”Jag tyckte ju synd om barnmorskorna som inte hade tid att göra sitt jobb.”, säger Elin. Hon vänder sig mot hela känslan av att ”kvinnokroppen är gjort för att föda barn”. ”Känslan om något går fel blir sedan att man inte är så duktig på det. Som att det var ens eget fel”, säger hon.
Foto: Privat
”En återkommande orsak som bidrar till att det går fel under förlossningen är att det är hög arbetsbelastning på avdelningen”, skrev IVO i en rapport förra året. Anne Lichtenstein, som skrivit en bok om ämnet, lyfter fram ett projekt på Huddinge sjukhus som visat sig effektivt när det gäller förlossningsskador, där kvinnan får träffa samma personal under hela processen.
Foto: isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN

Barnmorskekrisen skapar inte bara stress och oro, utan kan även leda till förlossningsskador.

Elin Haag har opererats över 10 gånger sedan hon födde barn – ett snabbt förlopp där personalen tog hand om flera födande samtidigt.

– Den här känslan av att ”bara barnet kommer upp på bröstet så har man glömt allting”, så var det ju inte för mig, säger hon.

Den senaste månaden har barnmorskornas höga arbetsbelastning skapat stora rubriker.

Och situationen på landets förlossningsavdelningar kan få allvarliga följder.

Förra året slog IVO fast att både förlossningsskador och brister i behandling skulle kunna undvikas om man arbetade på ett annat sätt.

”En återkommande orsak som bidrar till att det går fel under förlossningen är att det är hög arbetsbelastning på avdelningen.”, skriver myndigheten i sin rapport.

Men problemen är inte nya. En av de som drabbats är Elin Haag, 38, i Falun. När hon födde sin son för 12 år sedan gick allt fort.

– Jag sa till min sambo att du får öppna till korridoren så personalen hör att jag skriker. I korta drag hade jag inte så mycket stöd på rummet. Det stod i min journal att fullgod vård inte kunde ges, berättar hon.

Hon fick den värsta gradens bristningar och syddes ihop. Men efteråt kände hon att något mer var väldigt fel.

”Man har fått kämpa så himla ensam”

Efter förlossningen kunde hon inte gå på toaletten förutom under avancerade procedurer i badkaret. Hon hade så mycket smärtor att hon inte kunde gå till jobbet på flera år.

Under åren gjorde hon flera tarmoperationer. Men det blev inte bättre.

– Efter så lång tid kände jag bara: Sätt en stomipåse på mig. Jag har fått lägga jättemycket tid på sådant som man tar för givet och inte tror händer någon, men det hände ju mig.

Först år 2019, efter tio år av känslan att inte bli tagen på allvar, fick Elin Haag komma till en specialist som bland annat konstaterade att båda levatormusklerna var skadade och inte kunde hålla ihop underlivet.

Efter en operation har hon nu mindre ont, vilket har gett henne kraft att våga och vilja prata om det stora, dolda problemet kring förlossningsskador. 

– Jag har mötts av att man inte vet var man ska göra av mig. Jag har fått kämpa så himla ensam på något sätt. Men man önskar ingen den vägen man själv går.

Anne Lichtenstein har skrivit en bok om förlossningsskador som kommer ut i januari. Hon menar att det kan finnas många samhällskostnader när förlossnings- och kvinnovården brister. ”Tänk om man i stället investerade i dessa kvinnors hälsa i ett tidigare skede. Jag vet många kvinnor som inte kan jobba, men det syns inte ens i statistiken, för de tar inte ut sjukpenning. Vissa blir i stället egenföretagare för att gå ner i tid, för att det är svårt att förklara på jobbet att de kissar på sig.”
Foto: Ola Kjelbye

Känslan av att man ska vara tacksam

När Anne Lichtenstein, 41, födde sitt första barn år 2016 kände hon att något gick sönder, men på utsidan hade hon knappt någon bristning alls. Sedan märkte hon att hon inte kunde bära sitt barn. Hon hade också ansträngningsinkontinens och kunde inte bajsa utan hjälpmedel.

Det upptäcktes senare att hennes ena levatormuskel gått av, och när hon födde sitt andra barn gick den av även på andra sidan.

En operation hjälpte henne på vägen, även om det i dag saknas en metod för hur muskeln ska kunna fästas tillbaka.

En stor missuppfattning är att förlossningsskador bara handlar om bristningar, när det ofta handlar om skador inuti kroppen, säger hon.

– Det känns väldigt synd att det ska vara år 2021, och vi kan växa ut ett öra på kroppen om någon behöver ett nytt öra, men vi kan inte fixa något som drabbar så otroligt många. Majoriteten av den kvinnliga befolkningen kommer föda barn och man kan inte ens kan fixa att vi kan leva normalt i efter hand, säger Anne Lichtenstein, som även skrivit en bok om förlossningsskador för patientföreningen Mag och tarm-förbundet. 

Barnmorskekrisen och problemen med förlossningsskador handlar om hur kvinnovård systematiskt prioriteras lägre, menar både hon och Elin Haag. 

De har mötts av kommentarer om att kvinnokroppen ”är gjord för att föda barn”, och känslan av att man bara ska vara tacksam om man kan bli gravid och att barnet är friskt.

– Det är som att så länge ingen dör så har det inte hänt något, men nu är det fler som vågar vittna om vad man varit med om, säger Elin Haag.

Se också:

Mödravården missade Viktorias förlossningsskador.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.