Fallet Mahamud har väckt stor debatt i Norge.
Han är inte den ende som är drabbad.
Mahad Abib Mahamud, 30, kom till Norge år 2000. Han hade inga ID-handlingar, men uppgav att han var 14 år. Åtta år senare, 2008, blev han norsk medborgare.
Han har familj och hade fast jobb som bioingenjör på ett sjukhus, enligt norska VG.
Men i april förra året drog Utlendingsnemnda, UNE, in hans medborgarskap och utvisade honom med permanent inreseförbud.
Anledningen: Mahamud tros komma från Djibouti och inte Somalia som han själv uppgett, enligt norska Dagbladet.
Blev stadslös
Nu har fallet gått till domstol och på fredagen hölls de slutliga förhandlingarna i rätten. Efteråt säger Mahad Abib Mahamud till VG att han är glad att han tagit sig igenom förhandlingarna.
Samtidigt säger han att han inte unnar någon att gå igenom det han gjort den senaste tiden.
– Du får ångest, du bryts ner och det är en psykisk påfrestning att känna sig utanför samhället. Man har inte tillgång till medicinsk vård eller arbete, säger han till tidningen, men betonar att han älskar Norge och vill bo där.
Om beslutet står fast riskerar Mahmud att bli statslös, eftersom Djibouti inte erkänner honom som medborgare, enligt Dagbladet.
Väckt debatt
I maj förra året stod det klart att Norge skulle dra tillbaka medborgarskap och uppehållstillstånd som beviljats etniska somalier. Anledningen var misstanke om fusk med ID-handlingar, enligt TT.
Under två år hade Utlendningsdirektoratet, UDI, motsvarigheten till Migrationsverket, granskat en grupp på hundra personer och kommit fram till att många inte kommer från Somalia utan från grannländer som Djibouti.
UDI behandlar bland annat ansökan om visum, uppehållstillstånd, medborgarskap, asyl och ansvarar för asylmottagning. Överklaganden av UDI:s avslag går via UNE, som är en oberoende, domstolsliknande nämnd.
Drog in rekordmånga medborgarskap
Förra året drog UDI in rekordmånga medborgarskap. 65 stycken jämfört med 26 föregående år, enligt VG.
Enligt UDI finns flera orsaker till att medborgarskap rivs upp. Det kan exempelvis handla om saker som framkommit i en polisutredning, eller att nya uppgifter om en persons identitet kommit upp.
– Orsaken till ökningen är att vi omorganiserade oss och införde en ny nämnd med kompetens från flera olika områden, för att säkerställa god kvallitet och rättssäkerhet vid behandlig av fall, sa Anne Kari Kollstrøm på UDI till VG i januari.
Sedan 2012 har totalt 137 medborgarskap dragits in – och det kan bli fler.
I januari blev det känt att UDI utreder 500 medborgarskap som kan dras tillbaka.
Det framkom i ett svar Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug, invandrings- och integrationsminister, skrev till stortinget, riksdagen.
– Jag understryker att det bara är möjligt att ta ifrån någon norskt medborgarskap om man gett felaktiga upplysningar. När det inte är något galet med sättet man blivit norsk medborgare på, finns det ingen möjlighet att dra in det, skriver Sylvi Listhaug i svaret.
Men med Mahad Abib Mahmuds historia har ringarna på vattnet växt sig allt större.
Röstar om lagändring
I januari la Trine Skei Grande, ledare för partiet Venstre, fram ett förslag i stortinget, riksdagen, om att det bara ska gå att dra tillbaka medborgarskap efter domstolsförhandlingar.
Främst är Mahmuds fall orsaken till förslaget.
– Det här är en person som är välintegrerad i Norge, och som är en nyckelperson i sjukvården. Jag förundras över vilka resurser som läggs på att förfölja folk på det här sättet, har Trine Skei Grande sagt till VG.
I slutet av mars kommer stortinget att rösta om huruvida lagen ska ändras.
Den 9 februari genomfördes en öppen utfrågning om förslaget i stortinget. Mads Andenæs, professor vid institutionen för privaträtt på universitetet i Oslo, tror att systemet skulle bli mer rättssäkert om besluten togs i domstol i stället.
– Det finns ett behov av att strama åt praxis, så att besluten blir proportionerliga, sa han enligt NRK då.
Mahmud väntar på beslut
Dock noterar UNE i ett pressmeddelande att myndigheten fått medhåll i 15 av 19 domar gällande återkallade medborgarskap, mellan 2011 och 2016.
Under fredagens förhandlingar sa advokaten Idun Lernsbryggen, som företräder staten i ärendet, i sitt anförande att Mahmud gett falska upplysningar om bland annat nationalitet, klantillhörighet och språkkunskaper, enligt VG.
Mahmuds advokat förklarade dock detta bland annat med dålig översättning och bristfällig rapportskrivning av UNE.
Nu väntar Mahad Abib Mahmud på den slutgiltiga domen.
