Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dubbelt så många barn rånas – av andra barn

Brottsstatistik 2019 från Brottsförebyggande rådet.
Polisens nya undersökning visar att rånen som utförs av barn mot andra barn ökat lavinartat. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Barn som rånar barn har ökat med 100 procent på fyra år. Det visar en unik undersökning som polisen gjort av anmälda våldsbrott där barn under femton år är både offer och gärningspersoner.

Det gäller barn som utsätter andra barn för våldsbrott - våld mot huvudet, sparkar, slag, pistolhot, hugg med kniv.

Det yngsta barnet som misstänks för våldsbrott är bara sju år.

Det handlar om grova våldsbrott i polisens material. Våld mot huvudet, sparkar, pistolhot, bränd med tändare, hot om att döda, hot om att bomba skolan, hugg med matkniv, bett samt barn som rivits, släpat, kastats och låsts in av andra barn räknas upp i undersökningen.

52 barn har fått uppsöka sjukvård till följd av det våld de utsatts för. Den lägsta åldern på ett barn som varit misstänkt är så ungt som sju år.

Den unika undersökningen av våldsbrott bland barn under femton år togs fram till en konferens som samlade 350 svenska experter inom barnrättsfrågor.

– Vi såg att anmälningar där barn under femton var identifierade som misstänkt gärningsman ökade så vi bad en person att titta på det nationellt och i ett regionperspektiv, säger Carin Götblad, regionpolischef för område Mitt, som beställt rapporten.

Materialet visar att andelen flickor som är misstänkta för brott ökar, och att de ofta agerar i grupp, med ett våld som blivit grövre.

”Häpen över grovheten”

Götblad ser det som en stor utmaning för samhället att barnen utvecklar en kriminell livsstil. Det har skett en kraftig ökning i riket av anmälningar om våldsbrott där den misstänkte är ett barn under femton år.

Undersökningen utgör skrämmande läsning.

– Jag blev häpen över grovheten, det är våld mot huvudet, sparkar, hot om att döda. Det säger inget om de psykiska skador barnen drabbas av, men de finns ju också där, säger Götblad.

– Det är ofta klasskamrater som utsätter varandra. Det går inte att tänka sig att vuxna skulle utsättas för sånt här av sina arbetskamrater utan att det skulle uppmärksammas. Vi skulle aldrig acceptera det. Men det är vanliga barn som rånas på väg till och från skolan, som kallas hora och får höra att de ska få en Glock i käften. Jag tycker att vi sviker barnen.

Barn kallas hora och får höra ”att de ska få en Glock i käften”.
Barn kallas hora och får höra ”att de ska få en Glock i käften”.

I första hand är det barnets vårdnadshavare som anmäler, i andra hand skolan. Bara ett av fem barn anmäler själva brott de utsatts för. I ett fåtal fall är det polis eller socialtjänst som gör anmälan.

Men poliser vittnar om en ökad rädsla hos föräldrar till våldsutsatta barn att anmäla då de tror att konsekvenserna kan bli ökat hot och våld mot deras barn.

Skickas till socialen

Det är inte polisens uppgift att utreda brott där den misstänkta gärningspersonen är under femton år.

– När vi får sånt så skickar vi till soc, och då går det lite under radarn. Det här är inget vi har diskuterat tidigare säger Götblad.

– Man måste komma ihåg att det här är anmälda brott, sedan finns det så klart mörkertal.

Mer än hälften av alla våldsbrott begås i skolan, en tredjedel i annan offentlig miljö. 14 procent begås i det egna hemmet eller på ett behandlingshem.

Polislagens paragraf tolv ger utrymme att köra hem barn och unga till sina föräldrar om de påträffas i en situation där det är risk för brottslighet.

Götblad riktar kritik mot kommunerna som hon anser inte tar tag i kriminalitet hos barn. Hon berättar om en trend där flickor under femton begår våldsbrott. Det finns exempel där gänget lurat i väg en annan flicka och sparkat och slagit, spottat och hånat, samtidigt som de filmat för sociala medier.

”Något vi måste ta itu med”

Barn som begår brott är ett känsligt ämne.

– När vi pratar om barn är det enbart som offer, och de misstänkta är ju också offer i någon mening, men det här är ändå något vi måste ta itu med, att barn också begår brott, säger Götblad.

– Jag tror att det finns en inneboende reflex att bortse från det för att det inte är så trevligt, men då måste vi som är proffs titta särskilt på det här och höja medvetenheten. Jag är fruktansvärt orolig för alla utsatta brottsoffer. Alla barn som inte har en stabil vuxen de vågar berätta för.

I Region Mitt har det ökat snabbare än i riket i sin helhet. Uppsala är ett problemområde.

– Föräldrar är rädda för hot och trakasserier av deras barn. Det är jätteviktigt att anmäla, samtidigt kan jag inte säga att jag inte har förståelse för deras rädsla, säger Götblad.

Anmälningar om barn som begår brott mot barn

Antalet anmälningar om barn som begår våldsbrott har ökat med 37 procent mellan 2015 och 2019. Mellan 2018 och 2019 var ökningen 14 procent. En bild som bekräftas med de stödcentrum som finns i Uppsala och Stockholms län. Det är fler riktigt unga barn, fler ärenden och fler oroliga barn.

Skolor hör av sig för att få råd från polisen, de är osäkra på när de ska anmäla och vill veta vad som är oacceptabelt. Polisens bedömning att det finns klara brister hos både skolor och kommuner, både vad gäller bedömning och rutiner att reda ut händelser.

Ökad inblandning från polisen är inte vägen att gå tror länspolismästaren. Forskning visar att det kan öka risken för stigmatisering.

I Uppsala har orosanmälningarna till socialtjänsten ökat med 300 procent under 2019. Bara under oktober fick socialtjänsten 1000 ärenden.

2016 anmäldes 1178 personrån mot barn mellan 0-17 år , 2019 hade den siffran ökat till 2484 personrån.

Det är inte bara antalet barn som brottsoffer som ökat, också misstänkta gärningspersoner som är under femton är betydligt fler - mellan 2016 och 2019 är ökningen 46 procent.

De anmälda hoten på nätet mellan barn under femton har ökat med 79 procent i riket, anmälningen av verbala hot med 38 procent.

I Uppsala, Gävleborg och Västmanland är utvecklingen den motsatta. Anmälningar om olaga hot där barn hotar barn ökat med 91 procent. Hoten sker främst verbalt.

 

Agnes slogs ned av ett tjejgäng

En mamma anmäler att hennes dotter utsatts för misshandel.

Flickan blir uppringd av två vänner som vill att hon kommer ner på stan. Hon åker till centrum, där hon möter de fem misstänkta. De hånar henne, börjar rycka henne i håret och trycker ner henne på backen så hon ramlar omkull. Sedan slår de henne i nacken.

När hon sitter på backen börjar de slå, sparka och spotta på henne. Flickan ringer sin mamma när hon sitter på bussen hem. Busschauffören ser delar av misshandeln. Flickan säger att hon trodde att hon skulle dö.

 

Källa: Polisen i region Mitt

Orosanmälningar

En ny kartläggning av orosanmälningar som Socialstyrelsen gjort visar att det under 2018 gjordes 331 000 anmälningar om barn som far illa, ett snitt på 1000 anmälningar om dagen.

Två av tre anmälningar rör barn som är under tolv år.

Sammanlagt rör kartläggningen 180 000 barn.

Åtta procent av alla svenska barn har varit föremål för en orosanmälan.

I 38 procent av fallen beslutar socialtjänsten att inleda ett ärende.

Anmälda våldsbrott med ett misstänkt barn

2015: 6 359

2016: 7 707

2017: 7 848

2018: 7 621

2019: 8 719

 

(Rikssiffror för januari-november där den misstänkte är yngre än 15 år)

LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:
Reportage & Granskning
Brott i Sverige 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.