LÄS OCKSÅ:
”JAG BLEV CHOCKAD ATT KRISTNA VAR SÅ UTSATTA”
HAN VILL HA SÄRSKILDA ASYLBOENDEN FÖR KRISTNA
Emmaboda, Mönsterås, Kristinehamn, Jämtland. Från hela landet kommer uppgifter från kristna som säger sig ha utsatts för övergrepp av muslimer på svenska asylboenden.
Den kristne flyktingen Khaled från Syrien berättar att en muslimsk landsman hotade att ”skära halsen” av honom. Fallet gick till domstol där den hotfulle mannen dömdes för olaga hot.
En annan syrisk man, som övergått till kristendomen från islam, ska ha fått följande svar från sin muslimske granne när han berättade att han konverterat:
– Då vet du att vi har rätt att döda dig för att du har lämnat islam.
Ingen kan säga exakt hur många sådana hatbrott som begås. Vissa bedömare anser att problemet överdrivs och att motiven för brotten ofta är politiska, inte religiösa. Andra anser att det handlar om regelrätta förföljelser av kristna.

Oavsett problemets omfattning säger Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik att det är ”extremt allvarligt” med de fall som förekommer.
– Helt klart är att vi har mycket bråk på våra asylboenden. Polisen får rycka ut otroligt ofta, säger han.
Han förklarar att det är vanligt med bråk mellan grupper, men också inom grupper. Och att konflikter ofta beror på trångboddheten och resulterar i att små tvister exploderar.
Expressen har sökt upp utsatta kristna som berättar om sina erfarenheter. Det står klart att det finns allvarliga problem som kan ha flera orsaker.

Vi sitter i en bil, med regnet smattrande mot rutorna, när den syriske flyktingen Khaled bryter ihop.
Vi tänker att den som satte rädslan i Khaled borde se honom här. Gömd. Trängd. Ensam. Rädd.
Han gömmer sig i vår bil för att han är kristen.
Han delar en enrummare i ett litet samhälle i södra Sverige med tre muslimska asylsökande. De sover i våningssängar. Khaleds är den nedre till vänster i rummet.
De har bott ihop i några månader. Han flyttades hit efter att ha blivit hotad på sitt förra asylboende i Boda glasbruk i Småland.
Jag skulle aldrig ljuga om att jag är kristen, även om jag skulle dö för det
Hoten berodde på att han är kristen, enligt en dom i Kalmar tingsrätt. Det är ett av få fall med religiösa hatbrottsmotiv på asylboenden under senare år som gått till domstol. Den man som hotat att skära halsen av Khaled dömdes för två olaga hot.
Khaled, som av säkerhetsskäl inte vill uppge sitt riktiga namn och inte vara med på bild, säger att han inte ångrar att han berättade om sin tro. I Syrien hade han både kristna och muslimska vänner.
– Jag skulle aldrig ljuga om att jag är kristen, även om jag skulle dö för det, säger han.
Förra året sökte 163 000 människor asyl i Sverige. Omkring 91 000 bor i någon av de tusentals flyktingförläggningar som drivs av Migrationsverket eller privata företag.
Kristnas utsatthet har behandlats på högsta politiska nivå. Riksdagsman Robert Hannah (L) initierade i september förra året en interpellationsdebatt om detta med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). I februari i år krävde Désirée Pethrus, riksdagsledamot och integrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, i en riksdagsdebatt att regeringen skulle vidta åtgärder. Hon sade att hon har fått nog av förföljelser av kristna och ville se ”konsekvenser” för personer som hotar och tar till våld.

Morgan Johansson säger att han är medveten om att det finns hot mot kristna, men understryker att det är svårt att bedöma omfattningen eftersom människors tro inte registreras.
– Jag har hört om det. Så ska det inte vara. Man måste känna trygghet på de boenden vi har, särskilt när man flytt från den typen av hot, trakasserier och våld som man nu plötsligt upplever igen, säger Morgan Johansson.
– Jag tycker det ska finnas särskilda boenden för den som känner sig utsatt. Det kan finnas olika grund för att man hamnar i den situationen. Men jag vill inte dela upp det på just religiös grund, säger han.
Morgan Johansson påpekar att det inte är offret som ska flyttas utan i första hand mobbaren. I vårbudgeten lägger regeringen 150 miljoner på att öka säkerheten på asylboenden, bland annat med fler väktare. Det satsas också på trygghetsboenden för särskilt utsatta. Men det blir inga boenden bara för kristna.

Ibland köper flyktingen Khaled ett sexpack folköl i affären. Han döljer innehållet i påsen och smyger in den i badrummet på asylboende för att dricka i fred.
Att han drack öl bidrog till att reta upp den muslimske grannen på förläggningen i Boda glasbruk, mannen som fick veta att Khaled är kristen och sade ”jag ska skära halsen av dig”.
Khaled bor i dag i en annan flyktingförläggning. Han har hamnat i en ny konflikt, nu med mannen som sover i sängen ovanför. Fyra vuxna män delar rum och alla utom Khaled är muslimer. Men Khaled säger att han bara har problem med mannen ovanför.
Människor får inte avbildas enligt islam, sade mannen som i stället satte upp arabiska verser ur Koranen på väggarna
Dennes klocka ringer 05.00 för morgonbönen. Ibland kan klockan ringa länge utan att han vaknar, men det gör Khaled och övriga i rummet förstås. Khaled hävdar att han själv visar tålamod och respekt – och att han till och med har köpt en bönematta till den muslimske mannen.
Han säger att han lät samme rumskamrat plocka bort väggalmanackan. Den innehöll bilder på människor. Människor får inte avbildas enligt islam, sade mannen som i stället satte upp arabiska verser ur Koranen på väggarna.

Khaled säger att han inte vill stöta sig med grannen och han därför inte bär kors eller bilder på Jungfru Maria synligt. Han säger också att han aldrig har brytt sig om vilken religion människor har, utan bara om hur de bemöter honom. Han har flera nära vänner som är muslimer.
– Jag skäms lite för att säga att de är muslimer och jag kristen. Vi är alla likadana, säger han.
Polismyndigheten registrerade från november förra året till sista januari i år anmälningar på asylboenden med en särskild kod, R291. Av 1 799 anmälningar rörde nästan hälften misshandel, medan 25 procent var hot och ofredanden. Däremot finns ingen sammanställning av hur många fall som rör religiösa hatbrott.
Bäst överblick har Brottsförebyggande rådet (Brå). Enligt Brå gjordes 42 anmälningar med hatbrottsmotiv på asylboenden under 2014. Det är mindre än en procent av det totala antalet hatbrottsanmälningar i landet, som var 6 269 detta år.
Av dessa 42 gällde 8 anmälningar kristofobiska och andra antireligiösa motiv, visar en kartläggning som Brå gjort på begäran av Expressen. Sannolikt var det fler förra året med tanke på att vi fick den största mängden asylsökande någonsin. Men fjolårets anmälningar kodas fortfarande och resultatet blir klart först senare i år.

Uthman Ahmad är kurd från Syrien. Han är kristen och hamnade på asylboendet i en konfrontation med sin muslimske granne, som frågade:
– Hur kan du som har ett muslimskt namn bära kors?
Korset runt halsen avslöjade Uthman Ahmad, som svarade:
– Jag har lämnat islam.
– Då vet du att vi har rätt att döda dig för att du har lämnat islam, ska han ha fått till svar.
Några månader senare sitter Uthman Ahmad i Centrumkyrkan, en fristående kyrka i Stockholmsförorten Sundbyberg. Han antecknar medan pastor Merzek Botros har bibelskola på arabiska. Det är nästan fullsatt.
Under fyra dagar i januari kom 55 muslimer hit för bibelstudier, många av dem asylsökande. Senare återvände 21 för att låta döpa sig och bli kristna. Merzek Botros säger att han under sina resor över hela landet möter asylsökande muslimer som är intresserade av att konvertera, alltså övergå till kristendomen.

– Kristna som kommit från arabvärlden på grund av förföljelsen där har tyvärr fått samma sak här i Sverige. Det finns en del fanatiska muslimer, islamister, som har kommit till Sverige. Vi har IS i Sverige. Vi hade ingen kontroll under 2015 när flyktingar började komma hit, säger Merzek Botros som ursprungligen kommer från Egypten.
Statistik för konverteringar saknas. Sveriges kristna råd (SKR), som samlar alla kristna samfund, manar sina pastorer till försiktighet. Detta för att asylsökande som väljer att byta religion ska göra det av sann övertygelse och inte i tron att det ökar chanserna att få asyl.
Som konvertit riskerar man att ses som avfälling, en förrädare som vänder ryggen åt sin religion. Därför anser många konverterade asylsökande att de riskerar sina liv om de utvisas – och anför detta som asylskäl.
Om ni dödar och korsfäster mig som Jesus kommer jag ändå inte att lämna den kristna tron
Flera personer vi träffat inför det här reportaget har gått över från islam till kristendomen. De hävdar alla att de konverterat av sann tro.
Uthman Ahmad konverterade redan i Syrien för sex år sedan, långt innan han flydde till Sverige. Efter flykten från kriget hamnade han i Ullared och på boendet Hotell Hjärtared tillsammans med andra asylsökande. Där träffade han männen som vägrade acceptera att han inte längre var muslim.
Han berättar att de tog dit en lokal imam som försökte övertyga honom att bli muslim igen. Han vägrade och säger att han blev mordhotad som den avfälling han ansågs vara.
– Om ni dödar och korsfäster mig som Jesus kommer jag ändå inte att lämna den kristna tron, säger Uthman Ahmad att han svarade dem.
Han berättar att han en dag hörde en av männen som hotat honom fråga efter gift i ett telefonsamtal. Övertygad om att giftet var avsett för honom, vände sig Uthman Ahmad och hans bror, som inte konverterat, till Migrationsverket.
De bad om förflyttning, men fick beskedet att platser saknades. De polisanmälde hoten. Först då ordnades nya bostäder. Uthman Ahmad säger att de senare drog tillbaka sin polisanmälan av rädsla för hämnd.
Entreprenören Bert Karlsson driver 50 flyktingboenden med 9 000 asylsökande. Han säger att kristna kan vara utsatta, men att det är ovanligt.

– Jag skulle säga att vi har haft totalt fem fall på 50 anläggningar under tre år. Det har inte varit ett stort problem i alla fall, säger Bert Karlsson.
– De problem vi har haft är när kvinnor varit inblandade. Kommer du från ett kristet förhållande och går med en muslim, då blir det problem. Det är den kombinationen som blir problem.
– Det har hänt flera gånger. Då är det inte en man som slåss på varje sida utan 30-40 stycken som blir engagerade. Man delar upp sig direkt, säger han.

För två år sedan levde Behnam Haidari med sin fru och nyfödde son i Iran. Nu är han asylsökande i Kristinehamn. Han konverterade till kristendomen i Iran.
– Jag har en fru som stöttar mig. Hon respekterar mitt beslut, säger Behnam Haidari.
De iranska myndigheterna fick reda på att han i hemlighet föreläste om den kristna tron. Han blev misshandlad av polisen och torterades. Han säger att domen blev 15 års fängelse för att han missionerat.
Behnam Haidari höll sig undan tills han kunde smugglas till Turkiet och vidare mot Sverige. Han ber om ursäkt för att han tog sig till Sverige utan tillstånd. Här känner han sig trygg, trots att han hamnat i konflikt med en tidigare rumskamrat på flyktingförläggningen. Han delade rum med en djupt religiös muslim från Etiopien.
Det har egentligen inte med religion att göra. Det har mycket mer att göra med vilken etnisk sida eller part man tillhör
– Han gillade inte att jag hade konverterat. Han kallade mig avfälling, säger Behnam Haidari.
Han vet att Migrationsverket misstror många med hans bakgrund som har konverterat.
– Jag tror att även om du ljuger så kommer sanningen att visa sig till slut. Du märker när någon beter sig som om han vore någon annan, säger han.
George Joseph är med i Sveriges kristna råds (SKR) arbetsgrupp för migrations- och integrationsfrågor och är också ansvarig för liknande frågor inom den katolska biståndsorganisationen Caritas. Han har i sitt arbete besökt ett hundratal flyktingförläggningar.
Han känner till ett femtontal fall där asylsökande uppgett att de trakasserats för att de är kristna. När han undersökt saken på plats säger han sig ofta ha sett andra orsaker till konflikterna.
– Det har egentligen inte med religion att göra. Det har mycket mer att göra med vilken etnisk sida eller part man tillhör. Splittringen som har funnits i hemlandet syns också i spänningar i flyktingboendet. Det är inte alltid det är en spänning mellan kristna och muslimer, säger George Joseph.
Vi måste ta allvarligt på den spänning som existerar. Men man får inte överdriva det hela
Han tar som exempel att asylsökande muslimer kan upptäcka att de delar rum med alawiter eller kristna som stöttat den syriske presidenten Bashar al-Assad. På samma sätt kan kristna provoceras av att bo granne med muslimer om de varit förföljda av islamistiska extremister i hemlandet.
– Vi måste ta allvarligt på den spänning som existerar. Men man får inte överdriva det hela, säger George Joseph.
Björn Cedersjö, direktor för området ”ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle” i SKR, är inne på samma linje.
– Vi vill inte blåsa upp det här till en större fråga än vad det är. Samtidigt vill vi respektera dem som blir förföljda. Det är viktigt att ge en sann bild av hur stort bekymret är, säger han.
Abd al Haqq Kielan är ordförande i Svenska islamiska samfundet och imam i Eskilstunamoskén. Asylsökande muslimer från Syrien, Irak och länder i Centralasien kommer till moskén regelbundet.

– Här i Eskilstuna har jag inte fått signaler om att det skulle förekomma, säger han på frågan om det finns konflikter mellan kristna och muslimer på asylboenden.
En ledare från samma församling, som vill vara anonym, menar att debatten har överdrivits av medier. Muslimer blir ständigt beskyllda för allt, anser personen.
– Jag vet muslimer som blivit trakasserade, men inte av kristna utan av muslimer som inte är praktiserande. De konflikter jag känner till har alltid handlat om att den ena sidan stöder diktatorn Bashar al Assad och de som är motståndare till honom. Det kan också vara muslimer som också stöder Assad.

Den kristne flyktingen Khaled från Syrien tar oss med på lunch till restaurangen där de asylsökande serveras köttbullar och potatisklyftor. Han ber oss att inte säga till andra boende vad vi pratar om. Han är ständigt orolig och vill inte ens säga från vilken stad i Syrien han flytt av rädsla för att anhöriga ska råka illa ut.
Även om jag bodde på ett separat boende för kristna skulle jag bjuda dit mina muslimska vänner och de skulle bjuda in mig
– Problemet är inte att de är muslimer och jag är kristen, utan att några av dem är radikala. Mina muslimska vänner blir också arga när jag berättar. Det här har inget alls med religion att göra, säger Khaled.
– Även om jag bodde på ett separat boende för kristna skulle jag bjuda dit mina muslimska vänner och de skulle bjuda in mig. Det är individer det är fel på. Min otur är att jag har hamnat med två radikala personer, säger han.
Hans radikale rumskamrat från nuvarande boendet har nyligen fått uppehållstillstånd och kommer snart att flytta. Det gläder Khaled, som själv fortfarande väntar på besked.

Regnet slår mot bilens fönster. Han oroar sig för att stöta ihop med mannen som mordhotade honom. Han bryter ihop och gråter högt och länge.
– Jag har sett hur radikala tar över stad efter stad i Syrien. Jag kan inte släppa det när jag har bråkat med en sådan person, säger han.
Kyrkan ligger strax intill, men dit går han inte. Han gör ingen stor sak av sin religion. Inte nu. Han väntar på besked om att få stanna. Då kan han flytta till ett eget hem, ett eget rum och sätta upp vilka symboler han vill.
