Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Drönarkameror kräver tillstånd

Domstolen pekar bland annat på att kameran inte manövreras på plats utan att den hanteras från marken. Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN
Domstolen pekar bland annat på att kameran inte manövreras på plats utan att den hanteras från marken. Foto: Shutterstock / KVÄLLSPOSTEN

Nu stoppar Högsta förvaltningsdomstolen drönare.

De ska räknas som övervakningskameror, och då krävs tillstånd.

– Att Högsta förvaltningsdomstolen nu förefaller vilja försvåra svenska mediers möjligheter att rapportera med drönare är bara ännu ett exempel på inskränkningar i det fria ordet också här hemma, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Den som vill sätta upp en övervakningskamera måste ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen i en ny dom slagit fast att en drönare ska räknas som en övervakningskamera. Enda undantaget är om syftet är att förhindra brott.

Domstolen skriver i domen att en övervakningskamera är en "kamera som är uppsatt så att den kan användas för personövervakning", och som inte manövreras från platsen där den sitter. Med den definitionen räknas drönare in bland de kameror som kräver tillstånd. Enda undantaget är om syftet är att förhindra brottslighet.

"Får stor påverkan"

Att montera en kamera i en bil däremot, som domstolen också prövat i domen, är däremot tillåtet – även utan tillstånd.

Det är Datainspektionen som drivit drönarförbudet.

– Den kommer att få stor påverkan. Vi har redan nu tagit kontakt med länsstyrelserna för att prata om hur vi ska gå ut med information utåt, säger Malin Ricknäs, jurist vid Datainspektionen, till TV4 Nyheterna.

Förvaltningsdomstolen fastslog 2015 att drönare inte är kameraövervakning. Men Datainspektionen överklagade och frågan är nu alltså avgjord i Högsta förvaltningsdomstolen.

Mattsson: "Missriktad omsorg"

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är kritisk mot domslutet.

– Datainspektionen har gång på gång agerat för att göra Sverige mindre öppet och det med en missriktad omsorg om personlig integritet, och här riskerar Högsta förvaltningsdomstolen att omöjliggöra bland annat viktigt journalistiskt dokumenterande med hjälp av drönare, säger han.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. Foto: Anna Svanberg

Thomas Mattsson menar också att det inte är helt klart hur domen ska tolkas.

– Av domen framgår att det som förbjuds är en kamera som fästs på en drönare "återkommande" om detta sker med viss "varaktighet". Om man istället monterar kameran "helt tillfälligt" anses den nog inte som "uppsatt", men detta blir alltså en bedömningsfråga.

Att stoppa drönarna är ett sätt att stoppa det fria ordet, anser Thomas Mattsson.

– Expressen TV använder drönare när det är publicistiskt relevant, och bara de senaste dagarna har vi, CNN och många andra internationella medier visat de otroliga drönarfilmerna över Aleppo som visar krigstragedin i Syrien. De bilderna är bara ett exempel på värdet av drönare som journalistiskt verktyg, och att Högsta förvaltningsdomstolen nu förefaller vilja försvåra svenska mediers möjligheter att rapportera med drönare är bara ännu ett exempel på inskränkningar i det fria ordet också här hemma.

Strand: "Väldigt märklig slutsats"

Mats Strand, biträdande bildchef på Aftonbladet, tycker att domen är märklig.

– Det är en väldigt konstig inskränkning i användandet av ett journalistiskt arbetsverktyg. För det första är användningen av drönare redan i dag väldigt reglerad gällande vilka områden och under vilka tider man får flyga. Dessutom är det ju i Sverige tillåtet att fotografera på allmän plats. Att det då skulle vara skillnad på att fota ner från en kulle och att fotografera från en svävande drönare är en väldigt märklig slutsats, säger han i Aftonbladet.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!