Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dragkampen om 522 miljarder på väg

Ringlande köer på motorvägen.

Landsortspolitikerna hoppas att ny infrastruktur ska frälsa bygden från stigande arbetslöshet och avfolkning.

Storstadspolitikerna, å sin sida, att den ska rädda pendlare undan trafikkaos.

Snart beslutas hur 522 miljarder infrastrukturmärkta kronor ska spenderas mellan 2014 och 2025.

Både pågående och kommande projekt kantas av konflikter.

6 projekt som blivit omtalade

Varbergstunneln

Tunnel genom och under Varberg. Dubbelspår på 7,5 km, en ny station och en ny godsbangård ska byggas mellan 2019-2024. Kostnad: 2,9 miljarder kronor.

Nya Götaälvbron

I fjol presenterades nya Götaälvbron som ska heta Hisingsbron och stå färdig 2020. Bron är en del av Västsvenska paketet, som beräknas kosta 34 miljarder kronor.

Västsvenska paketet

Här ingår exempelvis nya Hisingsbron, Marieholmstunneln och hett debatterade pendeltågstunneln Västlänken. Kostnad: 34 miljarder kronor - staten står för hälften.

Ostlänken

Med i nationella planen för 2014-2025. Ska bli Sveriges första dubbelspåriga höghastighetsjärnväg och starten på en ny stambana från Stockholm till Göteborg.

Sundsvallsbron

Bron över Sundsvallsfjärden väntas stå färdig i år. Nu ser det ut som att man enats om trafikavgiften: Nio kronor för bilister och 20 kronor för lastbilsförare.

Förbifart Stockholm

Väldigt hårt debatterat. Så snart planen på motorvägsförbindelsen mellan södra och norra Stockholmsområdet vinner laga kraft kan projektet påbörjas.

Den kommunpolitiska euforin visste inga gränser när vinnarprototypen av den nya Götaälvbron presenterades i höstas. Som en balettdansös som doppar tån i älven, berömde Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö det segrande förslaget. Kommunstyrelsens ordförande gick längre än så.

- Vi behöver en stairway to heaven! sade Anneli Hulthén med anspelning på Led Zeppelins mest berömda låt.

Ett lika bejublande mottagande fick inte broplanerna i Vänerntrakten. Centerpolitikern Kent Folkesson i Lidköping är rasande i telefon. Den nya Hisingsbron blir sex meter lägre än den nuvarande Götaälvbron, som Vänersjöfarten är anpassad för. Framför sig ser Kent Folkesson en enda stor flaskhals av båtar i väntan på broöppning.

- De bygger en konflikt mellan kollektivtrafiken och Vänernsjöfarten som är helt onödig. Det jag är mest kritisk till är att Johan Nyhus, som är kommunalråd för infrastruktur i Göteborg, skiter fullständigt i hur regionen i övrigt utvecklas, bara Göteborg kommer fram.

 

Centerpartiet driver frågan hårt lokalt. Totalt sett motsvarar effektivitetsförlusten, enligt Folkesson, miljonbelopp varje vecka.

- Som näringslivet vid Vänern får betala. Inte ens en vanlig segelbåt kommer under bron, säger han.

Folkessons meningsmotståndare hävdar att en högre bro kräver längre ramper, vilka skulle ta upp mark som kommunen vill exploatera för nya kontor. Trafiknämndens ordförande Johan Nyhus (S) har svårt att se de problem som Kent Folkesson målar upp.

- Varför kan vi inte försöka komma överens? Jag har lovat 18 broöppningar per dygn och det finns inte 18 turer, det händer inte. Om man tittar på den utveckling som en del eventuellt tittar på så skulle jag säga att innan vi har någon volym, vi pratar 15 fartyg per dag, är vi inne på 2060-talet.

Även på andra håll i landet har infrastrukturutbyggnaden skapat oenighet. I Motala och Sundsvall, till exempel, har kommunerna krävt att trafikavgifter på orternas nya broar ska tas bort. Lokala näringsidkare har hävdat att de höga avgifterna för tjänstefordon riskerar att skapa stora ekonomiska bekymmer.

 

Andra kommuner strider för att ro i land nya investeringar. I glesbygd och på mindre orter kan utbyggda vägnät vara avgörande för att hejda avfolkning och stigande arbetslöshet. Om invånarna kan pendla till närliggande orter får de fler jobb att "välja mellan" och slipper dessutom flytta.

- Skulle man få Norrbotniabanan byggd från Umeå till Luleå så skulle det möjliggöra arbetspendling mellan kuststäderna. I dag är det inget alternativ att pendla, säger Norrbottens landshövding Sven-Erik Österberg.

Samtidigt är industrierna beroende av förbättrade vägar och järnvägar för att kunna nå ut med sina godstransporter. I vår presenterar regeringen den nationella transportplanen för 2014-2025. I den avgörs hur 522 infrastrukturmiljarder ska spenderas.

Sven-Erik Österberg tycker att norra Sverige förfördelats i transportplanen, som den ser ut nu. Det nuvarande järnvägsnätet är överbelastat och har tvingat tunga industritransporter ut på den eftersatta europavägen E10:an. Förhoppningen om statliga medel för att förverkliga Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå och för att rusta upp E10:an som går mellan Luleå och Riksgränsen, ser inte ut att infrias.

- Trafikverket centralt har inte prioriterat Norrbotniabanan och E10:an. Men regeringen har en möjlighet att stoppa in den. Det är ju regeringen som slutligt tar ställning till trafikplanen som ska bli klar i mars. Vi har tryckt på hos infrastrukturministern och sagt att E10:an bör in i den nationella planen, säger Sven-Erik Österberg.

Kirunas stadsflytt gör belastningen på vägnätet ännu tyngre och en upprustning än mer angelägen, säger landshövdingen. Men än så länge har länets anspråk på nya infrastrukturinvesteringar fått lite gensvar.

- Jag kan tycka att det blir en prioritering där det finns mycket människor. Det kan jag förstå på ett sätt, men å andra sidan är det som en företagare sa åt mig "tänk på att godsen inte pratar, det gör alla som vill ha tunnelbana i Stockholm", säger Sven-Erik Österberg.

 

Även Näringslivets transportråd, en intresseorganisation bestående av en mängd svenska industribolag, anser att den nationella transportplanen saknar viktiga delar. Organisationen har enats om tre satsningar av extra stor vikt för svensk tillväxt, men anser inte att någon av dem ges tillräckligt utrymme i transportplanen.

- Om du bygger dubbelspår mellan A och B men vill nå fram till C kommer du inte att få full nytta. Du behöver göra något åt hela sträckan, säger Karolina Boholm, transportdirektör för Skogsindustrierna, som ingår i Näringslivets transportråd.

De tre stora satsningar man enats om är dubbelspår på hamnbanan och en ny Marieholmsbro i Göteborg, dubbelspår mellan Hallsberg och Mjölby och investeringar på Bergslagsbanan väster om Vänern.

 

Det alla verkar överens om är att satsningarna behövs.

- Västsvenska paketet är totalt nödvändigt för Göteborgs utveckling och Västsveriges utveckling också, säger Johan Nyhus.

Hans motståndare i brobråket, Kent Folkesson, håller med.

- Hela Västpaketet är jättebra, säger han.

 

Och Sven-Erik Österberg insisterar att god infrastruktur i Norrbotten ligger i hela landets intresse.

- Det här är inte bara för att vi ska bli glada. Det här gäller transporter som hela Sverige är beroende av, säger han.

De flesta verkar även överens om att behovet är större än tillgången på pengar. Men i antologin "Investeringar in blanco?", som skrivits på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, utmanas bilden det stora upprustningsbehovet.

- Alla vill ge mer pengar åt infrastruktur, men vad har de egentligen för belägg? Vi finner inget ordentligt stöd i forskningen för att kunna säga att vi ska satsa mer på infrastruktur. Trafikverkets egen kapacitetsutredning konstaterade att 90 procent av de svenska vägarna är av väldigt bra standard, säger Johan Nyström, redaktör för antologin och forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och Centrum för transportstudier vid KTH.

 

Vid internationell jämförelse anses den svenska investeringsnivån låg. Men Johan Nyström menar att det är vilseledande att jämföra med andra länder.

- Att Sverige ligger på låga nivåer kan betyda att vi har en god standard redan nu. Men det är viktigt att komma ihåg att inga skattebetalare skulle vara beredda att betala för en felfri väg, säger han.

Dragkampen om statliga medel till ny infrastruktur runtom i landet fortsätter. Både storstads- och landsortspolitiker, lokala småföretagare och stora industriföretag, väntar på att regeringens slutliga transportplan ska presenteras. Säkert är att den inte kommer att tillfredsställa alla.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!