Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dom om ”oaktsam våldtäkt” både hyllad och ifrågasatt

Domen i Stockholms tingsrätt väcker debatt. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

En 34-årig man dömdes nyligen till ett års fängelse för oaktsam våldtäkt. 

Målet har väckt uppmärksamhet då det är första gången den nya brottsrubriceringen tillämpas – men också för att den splittrar advokatkåren och rättsexpertisen. 

Framgång i kampen mot sexualbrott eller ett hot mot rättsäkerheten?

– Det är viktigt att domen prövas, menar Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. 

Men den dömde 34-årige mannen kommer sannolikt inte att överklaga. 

– Klienten är nöjd över att han inte dömdes för uppsåt till våldtäkt. I nuläget ser det ut som att vi inte kommer att överklaga, säger försvarsadvokaten Martin Cullberg. 

Målet kretsar kring en händelse från september i år. En man hade via dejtingappen Tinder stämt träff med en kvinna i centrala Stockholm. Båda parter har vittnat om att de hade samlag i mannens lägenhet men uppgifterna om vad som egentligen hände går isär.

Kvinnan har i förhör uppgett att hon fick panik när mannen tog strypgrepp på henne och bestämde sig för att sluta göra motstånd under samlaget ("För att kunna ta sig ut ur lägenheten levande ville hon inte göra xx upprörd", enligt domen).  

Mannen å sin sida har nekat till brott och uppgivit att det handlade om ett frivilligt och ”passionerat” samlag.

Ny brottsrubricering

I slutet av oktober blev den 34-åriga mannen den första att dömas för den nya brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt – en konsekvens av den samtyckeslag som trädde i kraft den 1 juli i år. 

Mannen har inte haft uppsåt till att våldta men däremot varit "grovt oaktsam" inför risken att kvinnan inte deltog frivilligt, enligt tingsrättens dom. 

Kvinnans målsägarbiträde kallade domen ”en upprättelse för klienten” och det unika fallet har lyfts på flera håll. 

”Äntligen testas ”oaktsam våldtäkt”. Att som kvinna försöka fly, börja slåss eller skrika är i många fall ogörligt. Inte minst pga hur människokroppen fungerar – frozen fright är numera så välkänt att det inte behöver förklaras närmare”, skrev Hanna Håkanson, jurist och tidigare ordförande för Liberala studenter på Twitter. Ida Östensson, ordförande i Make Equal och en av grundarna till organisationen Fatta kommenterade domen i Etc:

– Äntligen har vi domar i tingsrätt där både oaktsamhetsrekvisitet och frivillighetsrekvisitet använts. Den lagstiftning som vi kämpat för och som man sagt inte har någon effekt, har effekt. Nu väntar vi på domar från högre rätt, vi behöver det för att praxis ska sättas tidigt så folk förstår hur man ska använda sig av den nya lagstiftningen.

Ramberg: ”Jättesvårt”

Men oaktsamhetsregleringen och den vidgade juridiska definitionen av en våldtäkt har också väckt kritiska röster.

”Lagen tillämpad på det sätt som Stockholms tingsrätt gjort är mycket långtgående o rättsosäkert. I slutändan avgör rätten vad oaktsam sex är utifrån egen erfarenhet”, hävdade Mats Bergh, advokat som kandiderade till riksdagen för Medborgerlig samling på Twitter. Och när domen var ämne för Kvartals fredagspanel lyfte Paulina Neuding, jurist och Kvartals chefredaktör, brister med nya brottsrubriceringen:

– Självklart ska samtycke inhämtas för varje delmoment men det är uppenbart väldigt svårt. Vad är ett delmoment? 

– Jag tror att det är rätt att man går in med ett oaktsamhetsrekvisit i stället för kravet på uppsåt men jag tycker att den här domen är ett gränsfall som man läser den. Lite läskigt att läsa domen, uttryckte Paulina Neuding. 

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund poängterar att det är svårt att ha en uppfattning om det specifika målet om man inte har varit i rättssalen, men konstaterar: 

– Domen är rätt långtgående om man tittar på omständigheterna, jag kan förstå de som är kritiska.

Advokatsamfundet som agerade expert i regeringens utredning inför det nya lagförslaget pekade i sitt remissvar på problematiken med att det krävs ett uttryckligt samtyckesavtal inför varje moment i en sexuell handling.

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

– Den innebär att man är tvungen att styrka uppsåt varje gång, säger Anne Ramberg. Det är jättesvårt. 

– När ska man sätta gränsen? Hur visar man sin frivillighet? När det gäller sexuallivet har folk olika preferenser. Det som för en person kan framstå som helt otänkbart kan för en annan vara ett acceptabelt beteende. Det är en väldigt svår avvägning för domstolen, säger Anne Ramberg och påpekar vikten av att den unika domen prövas i högre instanser.

– Det är oklart om den skulle stå sig men det är viktigt att den prövas i hovrätten. 

Advokaten: ”Han var samlad och glad”

Den 34-åriga mannen som dömdes till ett års fängelse plus skadestånd på 55 000 kronor till kvinnan, har dock inga planer på att överklaga domen som ska inkomma till tingsrätten senast den 16 november, trots att han förklarat sig oskyldig till såväl våldtäkt som oaktsam våldtäkt. 

Paulina Neuding, jurist och Kvartals chefredaktör, har lyft brister med nya brottsrubriceringen. Foto: ERNST HENRY / KVARTAL

– Vi gör en bedömning av läget och risken är för stor för att han kommer att dömas för oaktsam våldtäkt även i hovrätten. Överklagar vi så kommer åklagaren överklaga och vilja ha en uppsåtlig våldtäkt och då riskerar han straffskärpning, säger mannens försvarare, advokaten Martin Cullberg.

– Som advokat kan man tycka att det skulle prövas men det är hans liv man laborerar med. Han sitter häktad vilket är ett helvete, det finns gränser för vad man pallar.

Martin Cullberg ser dock fler domar framgent med nya samtyckeslagen.

- Jag tror att den kommer att fånga upp ganska många fall som annars hade blivit helt frikända. Det är både rimligt och klokt att man har ett oaktsamhetsrekvisit liksom man har i många andra brottstyper, och att kvinnor får ett starkare skydd.