Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dolt hjärtfel bakom plötsliga dödsfall

Mellan fem och tio svenskar under 35 år dör varje år i plötslig hjärtdöd. Foto: Getty images/Istockphoto

En ung vältränad människa har oväntat ryckts bort.

Fotbollsspelaren Ivan Turinas plötsliga död har återigen satt fokus på dolda hjärtsjukdomar - som kan drabba elitidrottare hårdare än andra eftersom de utsätter sig för hårda ansträngningar.

- Många människor har dolt hjärtfel. Om man belastar hjärtat ökar riskerna, säger överläkare Stefan Branth, tidigare orienterare i svenska eliten.

Lyssna på poddversionen av artikeln i mp3-spelaren eller via iTunes. Du kan också ladda ner avsnittet.

Lyssna på Dolt hjärtfel bakom dödsfall

Ladda ner avsnitt

De avled plötsligt av hjärtfel

Sergejs Zoltoks

Den lettiske NHL-spelaren Sergeja Zoltoks dog 2004 av hjärtproblem mitt under en match mellan sitt lag Riga 2000 och Dynamo Minsk. Han var en ishockeylegend i Lettland, landslagskapten i flera VM-turneringar och spelade tio säsonger i nordamerikanska NHL.

 

Phil O'Donnell

Den skotska klubben Motherwells lagkapten Phil O'Donnell kollapsade under mötet med Dundee United i den skotska ligafotbollen i december 2007. O'Donnell var på väg att bli utbytt när han föll ihop och fick behandling på planen. Han dog i ambulans på väg till sjukhus.

 

Antonio Puerta

Den spanska fotbollsbacken Antonio Puerta avled efter ha fått en hjärtattack under Sevillas match mot Getafe i augusti 2007. Puerta föll ihop i den första halvleken. Han kollapsade igen efter att ha lämnat planen och dog tre dagar senare.

Varje år drabbas mer än 30 000 svenskar av hjärtinfarkt och nästan en tredjedel av fallen får dödlig utgång. Hjärt-kärlsjukdomar svarar för nästan 40 procent av alla dödsfall i Sverige, enligt socialstyrelsen.

Ofta handlar det om dolda hjärtfel och att patienterna, om de hinner till sjukhus, får sin diagnos för sent.

Elitidrottsmän är en speciell riskgrupp. De tränar och tävlar hårt - och löper därför större risk än andra om deras sjukdom inte upptäcks i tid. En rad framstående idrottare har drabbats under senare år.

Victor Brännström, 29, hade precis gjort mål när han sjönk ihop på planen i september förra året. Matchen mellan Piteå IF och Umedalen i fotbollens division 2 slutade i tragedi i när hemmalagets skyttekung plötsligt dog.

- Jag vänder mig om och då ligger han bara där, sade domaren Roland Adelsson till Expressen den gången.

Några månader tidigare hade Brännström svimmat under en träningsmatch. Han fördes till sjukhus och fick genomgå flera tester, men läkarna hittade inget fel på honom.

I april 2012 avled den norska simstjärnan Alexander Dale Oen, 26, på ett träningsläger i USA. Obduktionen visade att han led av allvarliga hjärtfel som läkarna inte upptäckt.

- Det är nästan obegripligt att en 26-årig världsmästare i simning kan ha utvecklat allvarliga hjärtsjukdomar, sade norska simlandslagets läkare Ola Rönsen som uttryckte "en ursäkt till familjen för att vi inte lyckades upptäcka hans hjärtsjukdom innan han dog".

Också den norska skiddrottningen Marit Björgen, 33, har haft problem med hjärtat - men utan några allvarliga följder.

Dagen före julafton lades hon in på sjukhus eftersom hennes hjärta började slå orytmiskt.

Hon missade en stor del av säsongen, men gjorde comeback med bravur.

- Hjärtat pumpade fint och bra, det sade Marit Björgen till norska NRK efter den första tävlingen efter uppehållet - och fortsatte med att vinna fyra guld och ett silver på fem starter i årets skid-VM.

 

Varje år dör fem till tio svenskar under 35 år i plötsligt hjärtdöd, ofta i samband med idrott.

Ett extra mörkt år var 2005 då sex svenska idrottande barn och ungdomar dog inom loppet av fem månader, bland dem fyra pojkar i samband med fotbollsträning.

- Vi vet att elitidrottare är en riskgrupp. Studier visar att plötslig hjärtdöd ökar inom elitidrotten, det handlar ofta om medfödda sjukdomar. Redan 2005 tog vi initiativ till screening, kontroller, för att upptäcka dem som är i riskzonen, säger Peter Mattsson, elitidrottschef på Riksidrottsförbundet (RF), till Expressen.

- Vi har utfärdat rekommendationer om screening. Sedan är det upp till varje medlemsförbund att bestämma om de vill göra kontrollerna.

- Under det senaste året har vi samlat en ny expertgrupp. Den har gjort ett nytt, reviderat arbete. Men det blir ingen större skillnad, rekommendationerna håller, säger han.

Bland människor under 35 år är hjärtmuskelsjukdomar och vissa andra medfödda hjärtfel huvudorsaken till plötsligt hjärtdöd under ansträngning. Men det är ovanligt att unga människor drabbas.

- Det händer mellan en och tre personer per 100 000. Men enligt en relativt ny undersökning från den amerikanska collegeidrotten så ökar risken i de högsta divisionerna, säger Mats Börjesson, överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset, professor i folkhälsa och medlem av gruppen som utarbetat RF:s rekommendationer, till TT.

- För människor under 30 år är orsaken medfödda hjärtsjukdomar. För de som är äldre än 30-35 år är det nästan enbart kranskärlssjukdomar, säger han.

I Italien hjärtundersöks ända sedan 1970-talet alla ungdomar från åldrarna 12-14 år som tävlar i idrott, men RF anser att det inte är medicinskt eller ekonomiskt motiverat att kontrollera unga idrottare om de saknar sjukdomssymtom. Däremot bör alla elitidrottare från juniorer och uppåt undersökas, anser RF.

 

AIK:s målvakt Ivan Turina, 33, hade genomgått inte mindre än tre hjärtkontroller. Den kroatiska stjärnans död chockade fotbolls-Sverige och väckte stor förstämning i idrottsvärlden. Turina dog i sin säng hemma i Stockholm natten till torsdagen, men dödsorsaken är ännu inte fastställd. Familjen och klubben väntar på resultatet av en rättsmedicinsk undersökning.

Hans mamma Ana Turina berättar att Ivan hade hjärtfel och att hennes man Bruno, Ivans pappa, dog efter en hjärtattack när sonen var 19 år.

- Ivan hade gjort en kontroll av kroppen flera gånger tidigare. Då visade det sig att han haft ett litet fel på hjärtklaffarna. När de stängts har det läckt tillbaka blod, säger Ana Turina till Expressens Carl Juborg i Kroatiens huvudstad Zagreb.

- Men han gjorde kontroll minst en gång om året. Och läkarna sa att det inte skulle orsaka några problem för honom. Han hade inga problem heller.

- Han övertygade mig om att allt var bra. För de kontrollerade hjärtat med den bästa teknologin i Sverige, säger hon.

 

För AIK:s läkare Karol Zyto kom det som en överraskning att Ivan Turinas pappa hade en hjärtattack. Han förklarar att det är en "tung genetisk belastning om någon i familjen dött ung av hjärtattack".

- Jag tror inte att Ivans död har med idrott att göra. De idrottsmän som dött under de senaste åren har dött på planen. Men Ivan hade inte mått dåligt och dog inte under ansträngning utan i sängen, säger Karol Zyto till Expressen.

- Alla våra spelare screenas hjärtmässigt mycket noga. Med ultraljud och arbets-EKG och sedan blodprover varje år. Förra året gjorde vi om det på alla eftersom det var krav från Uefa.

- Så Ivan hade gjort det tre gånger. Han hade med sig ett undersökningsresultat när han kom till AIK, jag gjorde en ny screening den gången och så i samband med Uefa förra året. Varje gång med perfekt resultat, säger han.

Karol Zyto säger att Torinas klaff-fel inte kan hänga samman med dödsfallet eftersom spelaren inte hade haft några sjukdomssymtom.

 

Stefan Branth är överläkare och hjärtspecialist vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och har varit rådgivare åt många idrottsstjärnor och ett tiotal olika svenska landslag - och dessutom före detta elitorienterare. Flera av hans vänner dog i den så kallade orienteringsdöden som grasserade på 1980- och 1990-talen.

- Ett 15-tal orienterare dog av olika orsaker. Man hittade hjärtmuskelinflammation av virus hos många. Orsaken var troligen en bakterie som spritt sig i skogen i ett område i Mellansverige, säger Stefan Branth till Expressen.

- Tre landslagsmän dog. Jag kände en av dem väl, Melker Karlsson. Det var hemskt, han dog i bastun efter träning.

- Man satte stopp för alla orienteringstävlingar under ett halvår. Läkarna hittade riskpersoner i eliten. De rekommenderades att inte fortsätta, säger han.

Stefan Branth anser att man i dag på samma sätt måste identifiera de idrottsmän som befinner sig i riskzonen - och han säger att de flesta visar symtom.

- Det är väldigt ovanligt med plötslig hjärtdöd utan förvarningar. De har svimmat någon gång, känt yrsel vid ansträngning, hjärtklappning. Det kommer ofta fram efteråt, så man måste ta signalerna på största allvar, säger Stefan Branth.

- Idrottsmän är ofta angelägna om att börja träna och tävla igen. Men som läkare måste man ge tuff information och säga "du måste avsluta din karriär". Man får inte chansa, säger han.

Han anser att hjärtscreening borde vara obligatorisk för alla elitidrottare och säger att idrottsrörelsen har skjutit på frågan på grund av kostnaderna.

- Rekommendationerna kanske skärps efter det senaste dödsfallet, så brukar det vara. Man bör göra kontroll av alla idrottare på hög nivå. Det kan rädda några, det är det värt, säger Stefan Branth.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!