Docent Peter M Nilsson tycker att Sverige ska överge sin "talibanska" inställning till snus och inse att det är bra för folkhälsan. Foto: Lars Sjöqvist
Docent Peter M Nilsson tycker att Sverige ska överge sin "talibanska" inställning till snus och inse att det är bra för folkhälsan. Foto: Lars Sjöqvist

Docent: Snus är bra för folkhälsan

Publicerad
Uppdaterad
Nu är det medicinskt bevisat.
Snusning är bra för folkhälsan trots risken för bukspottkörtelcancer.
- Jag gillar inte snusning men ser det som ett mindre ont än rökning, säger docent Peter M Nilsson, Malmö.
Australiska forskare har gjort en kalkyl över snusningens effekter.
Och kommit fram till slutsatsen att det är bra för en befolkning om rökarna övergår till att bli snusare. Även om det medför att en mindre del icke-rökare också börjar att snusa.

Seriöst underbyggd


- Snusning kan öka risken för bukspottkörtelcancer, vilket finns med i beräkningen,
säger Peter M Nilsson, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper på universitetssjukhuset MAS i Malmö.
- Summan av kardemumman gör att ekvationen ändå stannar på positivt. Lancet skulle inte ta in en sån artikel om den inte var mycket seriöst underbyggd.
Den svenska opinionen är delad.

Talibansk inställning


- Sverige har olika traditioner. Det finns en puritansk, för att inte säga talibansk, inställning till snuset. Usch och fy och grisigt och hemskt och fult och underklassigt och farligt, säger en del Stockholmsforskare.
Men genom artiklarna i Lancet lyfts diskussionen om snusning på nytt fram genom rökridån.
- Här är första gången vi fått en rejäl debatt baserad på medicinska argument. Kan ett större ont fördrivas med ett mindre ont? Det är en klassisk filosofisk fråga.
Peter M Nilsson, som tidigare suttit i styrelsen för Läkare mot tobak, ger själv svaret:

Ta det seriöst


- Jag gillar inte snusning, men ser det som ett mindre ont. En del rökare kanske fortsätter att röka några cigg men tar nån snus emellan. Bättre, säger jag, än att röka 30 cigaretter dagligen.
- Inlägget från Australien måste tas seriöst utan moraliska eller estetiska skygglappar. De som alltid vill ha rena fingrar och rent samvete passar inte alltid in i den komplicerade verkligheten, säger Peter M Nilsson.

Fotnot: Artiklarna om snus i medicinska tidskriften Lancet hittar du här:
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140673607606783/fulltext
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140673607606771/fulltext

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag