Pisa-testet kan vara missvisande, skriver Dagens Nyheter.Pisa-testet kan vara missvisande, skriver Dagens Nyheter.
Pisa-testet kan vara missvisande, skriver Dagens Nyheter.
– Vad de här uppgifterna säger är för tidigt att uttala sig om, Zoran Alagic, presschef för Lärarnas riksförbund. Foto: Samuel Unéus– Vad de här uppgifterna säger är för tidigt att uttala sig om, Zoran Alagic, presschef för Lärarnas riksförbund. Foto: Samuel Unéus
– Vad de här uppgifterna säger är för tidigt att uttala sig om, Zoran Alagic, presschef för Lärarnas riksförbund. Foto: Samuel Unéus

DN: Svenska elever bättre än Pisa visar

Publicerad

STOCKHOLM. Svenska elever presterar dåligt på Pisa-testet jämfört med många andra länder i världen.

Men provet kan vara missvisande. Även de högpresterande eleverna gör dåliga resultat.

De uppger att de inte bryr sig om provet för att det inte är betygsgrundande och att de är provtrötta.

– Det var många som inte tog det på allvar, säger eleven Jesper Palmqvist, 15, till Dagens Nyheters reporter Kristoffer Örstadius.

När resultatet för det senaste Pisa-testet presenterades i vintras blev debatten het. Sverige är det OECD-land som hade försämrat sina resultat mest under de senaste tio åren.

Men nu visar det sig att testet kan vara missvisande. DN lät jämföra skolor där eleverna är högpresterande med de som hade lägre presterande elever - och kom fram att resultatet blev likvärdigt på skolorna. Det trots att skillnaden på de nationella proven skilde skolorna åt märkvärt.

Toppbetyg – men medelmåttiga i Pisa

I Engelska skolan i Bromma i Stockholm fick var fjärde niondeklassare MVG på nationella provet i matematik 2012. Mer än hälften av dem fick MVG i avgångsbetygen. Men resultatet på Pisas matematikprov blev medelmåttigt, 47, 5 procent - till och med sämre än Forshedaskolan i Värnamo där bara 4, 2 procent av eleverna fick MVG på det nationella provet.

Elever som DN har talat berättar att de inte har tagit testet allvarligt. Dessutom är de trötta på prov på grund av de nationella proven.

– De nationella proven är helt galna - de tar mycket energi av oss elever. När vi nu fick ytterligare ett prov som dessutom inte var betygsgrundande fick vi känslan av att det inte var så viktigt. Det var många som inte tog det på allvar - och man blir påverkad av andra, säger eleven Jesper Palmqvist till DN.

"En pizza"

Andra elever berättar om hur lärare sagt att provet inte var "särskilt viktigt".

– Jag tog det ganska oseriöst. Varför ska just jag behöva göra ett prov helt i onödan? Den enda belöningen vi fick var pizza, säger Hanna, som fick MVG i matematik, men hade fel på varannan fråga i Pisa-provet.

Rektorn Henrik Kamp, som Expressen har talat med, håller med om att de nationella proven är tidskrävande för eleverna.

– Jag upplever ändå att våra elever försöker göra så gott de kan på Pisa-testet, säger han.

Håkan Carlsson, presschef på Lärarförbundet, menar att Sverige skiljer sig från många andra länder genom att ha ett stort antal nationella prov.

– Lärarförbundet har tidigare varnat för att det kan påverka kvaliteten på undervisningen. DN:s uppgifter om att det också kan påverka kvaliteten på Pisa-testet måste vi titta närmare på, säger han.

Zoran Alagic, presschef för Lärarnas riksförbund, kommer också att diskutera de nya uppgifterna om Pisa-testet.

– Vi har sett att det under åren har varit en nedåtgående trend i resultaten i Pisa, men vad de här uppgifterna säger är för tidigt att uttala sig om, Zoran Alagic, presschef för Lärarnas riksförbund.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag