Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Djurturismens mörka baksida

Här är fler av dagens utrikes-toppnyheter.
Tigerungar hålls i små burar på ett zoo i Thailand. Bilderna är från National Geographics magasin som i numret för juni 2019 kartlagt turismen kring vilda djur. Foto: Kirsten Luce/National Geographic
National Geographic magazine juni 2019. Foto: National Geographic

BUDAPEST. Bilder på närkontakt med exotiska djur är mycket populärt att lägga upp på sociala medier.

Men djuren betalar ett högt pris för dessa möten.

National Geographic har kartlagt djurturismens mörka baksida.

Det är bilder det vimlar av på Instagram eller Facebook. Bilder på turister eller influencers som klappar en tigerunge, kramar en björn, simmar med en delfin eller badar en elefant.

Det är en stor industri i exempelvis Thailand där det finns 3 800 elefanter som lever i fångenskap.

De lär sig uppträda för turister, målar tavlor med sina snablar, låter turisterna rida på dem när de blir äldre. Sånt här har varit populärt länge, men sociala medier har ökat värdet för närkontakt med det exotiska.

Djurtämjning i Thailand

Men detta är inget naturligt beteende för djuren. De måste tämjas till det. Brytas ner och bli lydiga.

Det kallas phajaan i Thailand och djurtämjarna använder sig av rep och elefantkrok (bullhook) – en pinne försedd med en krok i ena änden – för att lära elefanterna att göra som djurskötarna säger.

En elefant som tränats för att göra tricks för turister står fastbunden utanför Bangkok. Bilderna är från National Geographics magasin som i numret för juni 2019 kartlagt turismen kring vilda djur. Foto: Kirsten Luce/National Geographic

När en elefantbebis är två år gammal, binder de thailändska djurskötarna mamman vid ett träd och drar sakta bort bebisen därifrån. Sedan kommer elefantkroken och repen fram.

– För att lära dem sitta så binder vi frambenen och använder elefantkroken därbak, berättar djurskötaren Sala-ngam för National Geographics reporter.

– Vi måste använda elefantkroken så elefanten vet vad som gäller.

Drogade tigrar

Att klappa och krama stora kattdjur är också mycket populärt, men - noterar National Geographic - många vuxna tigrar är drogade eller har fått sina klor borttagna, eller både och.

Ofta råder det ingen brist på ungar att fotograferas tillsammans med, ungar som oftast plockats bort från sina mammor kort efter födseln.

I Ryssland är det mycket populärt att bli fotograferad tillsammans med björnar eller andra vilda djur, som vargar. De hålls i små burar när de inte blir fotograferade tillsammans med turisterna.

En 26-årig björn fotograferas i en skog utanför Moskva. Bilderna är från National Geographics magasin som i numret för juni 2019 kartlagt turismen kring vilda djur. Foto: Kirsten Luce/National Geographic

Det finns också kringresande delfinarier i Ryssland där delfiner transporteras runt i vattenfyllda rör och uppträder runtom i ryska städer, långt bort från havet. Ryssland har inga lagar om hur marina däggdjur ska behandlas i fångenskap.

Alla Azovtseva har arbetat som delfintränare i 30 år, men säger till National Geographic att hon inte orkar med detta längre.

– Mitt samvete gnager mig, säger hon. Jag ser på dessa djur och jag vill bara gråta.

– Jag skulle jämföra delfinernas situation med en läkare som måste sopa gatan. När de inte uppträder eller tränar så ligger de bara i vattnet med ansiktet neråt. Det är den djupaste depression.

Svårt att märka om djur lider

Men - som National Geographic skriver - djuren har inget universellt språk för att uttrycka smärta. En del saknar tårkanaler, andra döljer smärtsymptom för att inte framstå som veka och lätta byten.

Det är ofta svårt att märka om ett djur lider, men vi vet att de kan känna smärta. Och National Geographics reporter Natasha Daly hyser inget tvivel om att lider är precis vad djuren gör, när turisterna lämnat attraktionerna och lagt undan sina kameror.