Den massiva tyska utvisningsaktionen kom på måndagseftermiddagen, då Rysslands ambassadör Sergei Nethayev kallades upp till utrikesministeriet i Berlin för att ta mot det beska beskedet att 40 ryska ackrediterade diplomater på ambassaden måste ut ur landet. De 40 pekas ut som underrättelseofficerare med diplomatisk täckmantel och har fem dagar på sig att lämna Tyskland.
Den tyska massutvisningen är delvis en reaktion på de ohyggliga bilderna på ihjälskjuta civila i Butja utanför Kiev där ryska trupper härjat.
Samtidigt med den tyska utvisningsaktionen fortsätter lilla Litauen sin offensiv mot Ryssland. Nyligen tvingades fyra diplomater vid ambassaden i Vilnius lämna landet. På måndagen var det ambassadören Alexei Isakovs tur att packa resväskan och åka hem. Samtidigt beordrades Ryssland att stänga sitt konsulat i hamnstaden Klaipeda, och Litauen kallar även hem sin ambassadör från Moskva.
Frankrike flaggar även de på måndagskvällen om att de ska utvisa ryska diplomater. Utrikesministeriet uppgav att 35 ryska diplomater som identifierats som underrättelseofficerare ska utvisas. Eller förklaras som ”persona non grata”.
Fakta: Persona non grata
Persona non grata är latin och betyder ”icke önskvärd person”.
Detta är det verktyg ett land har för att vid behov kunna avvisa en diplomat. Diplomater har immunitet och kan inte åtalas eller straffas i det mottagande landet. Däremot kan det mottagande landet förklara diplomaten för persona non grata, vilket innebär att det land som sänt honom eller henne uppmanas att återkalla den personen. Om så sker innebär det som regel att personen får lämna landet och förhindras att återvända till landet i framtiden.
KÄLLA: SÄKERHETSPOLISEN
Utöver måndagens utvisningar har över 100 ryska diplomater tvingats lämna olika EU-länder sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari. I samtliga fall pekas diplomaterna ut som underrättelseofficerare.
Sverige ligger lågt
Från svensk sida har man dock valt att ligga långt, bland annat med motiveringen att man velat ha en samordnad EU-aktion. Det har dock misslyckats och flera av de berörda EU-länderna anser att det går för långamt med att samla alla 27 länder i EU-skaran till en storoffensiv med utvisningar av ryska diplomater.
I fredags ställde Expressen frågor till utrikesminister Ann Linde om de misstänkta ryska underrättelseofficerarna i Sverige. Hon valde dock att överlåta frågan till UD:s presstjänst.
Inväntar Sverige fortfarande en samordning eller tänker regeringen agera självständigt?
”Sverige regering agerar och protesterar kraftfullt när rysk diplomatisk personal ägnar sig åt aktiviteter som bryter mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Vad gäller eventuella framtida utvisningar av rysk diplomatisk personal i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina, utesluter Sverige inga åtgärder. Vi för en nära dialog med andra likasinnade stater”, svarade UD:s presstjänst i ett mejl.
Vilken form av dialog för utrikesdepartementet med Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev angående den ryska invasionen av Ukraina?
”Ambassadören har kallats upp till utrikesdepartementet för att ta del av den svenska regeringens kraftiga fördömande av den ryska invasionen”.
På måndagskvällen upprepade UD sitt gamla svar: ”Vi för en nära dialog med andra likasinnade stater”.
Senare under måndagskvällen uttalade sig också utrikesminister Ann Linde i SVT:s aktuellt. Hon menade att det är viktigt att ha kvar den ryska ambassadpersonalen, det vill säga diplomaterna, i Sverige för att förhindra en motreaktion från Moskva.. Och upprepade det som redan är känt – att något beslut ännu inte fattats.
- Vi tittar också på den möjligheten. Men vi behöver också vara kvar på vår ambassad i Moskva. Det är också viktigt. Vi försöker stötta de frivilligorganisationer som fortfarande kan jobba i landet och som har kontakter med oppositionen, sa Linde, syftandes till att Ryssland kan hämnas med utvisningar av svenska diplomater. Så har skett när andra EU-länder utvisat rysta diplomater.
– Ryssarna kör efter principen, öga för öga, tand för tand, säger en UD-källa.
Tidigare stats och utrikesministern Carl Bildt ifrågasatte på måndagskvällen regeringens tvekan.
Expressen har tidigare berättat att Säkerhetspolisen anser sig veta identiteterna på flertalet av de ryska underrättelseofficerare som opererar med diplomatisk täckmantel från ambassaden i Stockholm, handelsavdelningen på Lidingö och generalkonsulatet i Göteborg.
Säpos lista med misstänkta ryska diplomarter
Säpo uppger att ungefär en tredjedel av ambassadens diplomater i själva verket är underrättelseofficerare. De tillhör FSB, som står för den federala säkerhetstjänsten, SVR vilket är förkortningen för civila utrikesunderrättelsetjänsten eller den militära underrättelsetjänsten GRU.
Namnen på de nu misstänkta ryska underrättelseofficerarna finns på en säpo–lista och det pågår diskussion med UD om deras framtid i Sverige.
Det ryska ambassadrådet Jevgenij Umerenko, utpekad som spionchef för GRU i Sverige och även han tidigare på Säpos lista, tvingades lämna Sverige februari 2019 sedan han ertappats med en värvad spion under ett möte på en restaurang i Stockholm. Hans agent är dömd till tre års fängelse.
