Diktardrottning skakas av makens skandaler

Katarina Frostenson, 64, har en unik position i svenskt kulturliv. Hennes poesi höjs till skyarna år efter år, hon har tilldelats massor av ansedda svenska och flera utländska litteraturpris – och som tongivande ledamot av Svenska Akademien har hon stort inflytande på valet av Nobelpristagare och på de många belöningar och stipendier Akademien delar ut till svenska kulturarbetare.

Och som ägare av den kulturella källarklubben Forum tillsammans med sin man, Jean-Claude Arnault, 71, är hon sedan decennier en makthavare i de kretsar som hoppas få pengar från – eller rentav en plats i – Svenska Akademien.

Hon debuterade 1978, blev 1980-talets ledande poet i sin generation och valdes redan som 39-åring in i Svenska Akademien 1992, rekordung kvinna i denna grånade herrklubb där hon blev den femte kvinnliga ledamoten någonsin. 

Katarina Frostenson – litterär stjärna

Maria Schottenius, litteraturkritiker och krönikör på Dagens Nyheter, förklarar varför Katarina Frostenson från första början hyllades som en litterär stjärna.

– Redan som ung skrev hon lyrik på ett nytt sätt. Det fanns något otvetydigt i hennes stil. Hårt och skört på samma gång, som glas. Det trängde igenom. Hon verkade inte lämna någon oberörd och kändes direkt som en egen sort, säger Maria Schottenius.

– Hon representerade den nya, unga, kvinnliga lyriken som tog plats i Sverige. De var inte okontroversiella eftersom de bröt med tidigare ideal. Katarina Frostenson, med sitt speciella skimmer i både dikten och personligheten, hade de förutsättningar och det tilltal som krävdes för att slå igenom.

Redan som ung skrev hon lyrik på ett nytt sätt

– När Katarina Frostenson valdes in i Akademien hoppade man över en hel generation författare som kunde kännas aktuella för inval. Att välja in en ung skicklig kvinnlig poet var inte kontroversiellt. Ingen kunde säga att det var ett dåligt val, säger hon.

Bland dem i generationen som ”rök” nämner Maria Schottenius författare som Tomas Tranströmer, PO Enquist, Sigrid Combüchen, Karin Johannisson, Eva Österberg, Sven Lindqvist och Lars Gustafsson.

Oavbruten framgångssaga

Katarina Frostensons inträde i Akademien kom året efter diktsamlingen ”Joner” (1991) som anses vara hennes stora genombrott. Därefter fortsatte framgångssagan decennium efter decennium utan avbrott – fram till förra månaden då hennes 40-åriga smekmånad med medierna fick ett abrupt slut. 

En lång rad kvinnor anklagade i Dagens Nyheter hennes man för omfattande sextrakasserier. Fler kvinnor trädde fram med nya vittnesmål och nu har en åklagare inlett förundersökning mot Jean-Claude Arnault, som tillbakavisar alla anklagelser.

I stället för att som vanligt mötas av positiva recensioner och hyllande intervjuer har Katarina Frostenson nu hamnat i en mediestorm. Medierna vill ha svar på frågan om hur mycket hon visste om makens aktiviteter. Och om hon visste att han, enligt anklagelserna, utnyttjade sin koppling till Svenska Akademien för sina syften. Akademiledamöterna Peter Englund och Per Wästberg säger att hon – och möjligen någon annan ledamot – har tystat ned anklagelser mot Arnault genom att uppträda aggressivt när sådana kom på tal.

En annan beskyllning är att Arnault skulle ha läckt namn på Nobelpristagare innan dessa offentliggjordes. Därmed blir Frostenson huvudmisstänkt för att ha brutit mot Akademiens tystnadsregler och ha att gett maken uppgifterna. Han fick troligen informationen "av sin hustru", säger Peter Englund till DN.

Frostenson och Arnault håller sig undan

Men paret har hållit sig undan offentligheten sedan skandalen briserade. De kom inte till Nobelfesten, Katarina Frostenson har inte deltagit i Akademiens sammanträden. De har inte svarat på några frågor.

De äger en mindre lägenhet i Paris

En källa tror att den franskorienterade poeten och hennes franske make är i Frankrike, där de brukar uppehålla sig långa perioder. De kan bo i sin egen lägenhet i Paris nu när Akademien har portat Arnault från den lägenhet i samma stad, som Akademien äger och som han i många år skötte. Och i vilken han, enligt anklagelserna, gjorde sig skyldig till sexuella trakasserier. De brukar också få låna ett hus i Provence, som ägs av vänner.

– Ett par år på 1980-talet bodde de i Frankrike. De är ofta där, på somrarna lånar de ett hus med bassäng i Provence. De äger en mindre lägenhet i Paris där Katarina alltid har föredragit att bo i stället för i Akademiens större lägenhet, säger professor Ebba Witt-Brattström, litteraturvetare och feministisk debattör, som känner paret sedan många år.

Släkt med psalmdiktare

Katarina Frostenson föddes i Stockholm 1953 och växte upp i Hägersten och Sollentuna. Hon studerade körsång och fiol på Adolf Fredriks musikskola, hennes mamma var kurator och pappan var agronom. Litterärt påbrå har hon från farbrodern Anders Frostenson som var präst och känd psalmdiktare. Hon har berättat att hans psalmer har påverkat henne mycket och att hon känner ”samhörighet med hans poetiska bilder och stämningar”.

Redan i skolan var hon intresserad av litteratur. Hon har berättat att hon ibland under lektionerna fick plötsliga infall och kunde skrika rakt ut i luften: ”Hugg dem i strupen och ät!”

Någon galenskap som var ganska kul

– Vi var alltså några stycken som var litteratur- och konstintresserade och roade oss med att hojta det där när vi gick i åttan, nian av någon galenskap som var ganska kul, sade hon till DN 2008.

Hon studerade film, teater och litteraturvetenskap. Hon arbetade som lärare och förlagsredaktör, översatte fransk litteratur och debuterade 1978 med diktsamlingen ”I mellan”. Hon var redaktör för den årliga litterära kalendern Halifax.

Träffade Arnault i kulturkretsar

Katarina Frostenson rörde sig i Stockholms unga litterära och kulturella kotterier där hon träffade sin blivande man, Jean-Claude Arnault, som kommit till Sverige från Frankrike på 1960-talet. Också han sågs ofta på Filmhuset, Prinsen, Konstnärsbaren (KB) och andra barer och restauranger, som personer med kulturella ambitioner frekventerade.

– Jag minns Jean Claude från Filmhusets bar redan 1971, säger Ebba Witt-Brattström.

Jag minns Jean Claude från Filmhusets bar redan 1971

Paret stod nära kretsen kring den litterära tidskriften Kris där författaren Stig Larsson och intellektuella som Horace Engdahl och Anders Olsson, båda sedermera ledamöter av Svenska Akademien, var tongivande.

Litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström har i många år följt Frostensons författarskap. Hon säger att det passade bra in i den ”opolitiska” estetik som både Kris och Svenska Akademien hyllade – och att det var ett av skälen till Frostensons framgångar.

Ebba Witt-Brattström: "Där finns ett ursinne"

– Den första metoo-vågen kom på 1970-talet när kvinnliga författare som Märta Tikkanen och Kerstin Thorvall började skriva om sexualitet och sexuella övergrepp. Kretsen kring Kris riktade ett generalangrepp mot den här bekännelselitteraturen. Katarina Frostensons poesi passade bra in i deras idéer om att litteratur inte ska vara politisk eller ha ett budskap, säger Ebba Witt-Brattström.

– Hennes poesi och dramatik är intressanta, där finns ett ursinne. Hon är en bra poet, en ledare i sin poetgeneration. Och hon passade i tidsklimatet och i Svenska Akademien där det finns en skräck för politisk litteratur, säger hon.

Alla förövare i hennes böcker är som han, lite farliga, onda

Ebba Witt-Brattström var i många år gift med Horace Engdahl fram till deras uppmärksammade skilsmässa häromåret. Hon har god inblick i Akademiens angelägenheter och säger att hon har träffat Katarina Frostenson sedan början av 1980-talet.

– Hon och Jean-Claude har ett slags kompanjonskap. De är väldigt sams och nöjda med varandra. Han är stimulerande för hennes författarskap.  Alla förövare i hennes böcker är som han, lite farliga, onda, säger hon.

Bor i Akademiens lägenhet

Paret Frostenson/Arnault bor sedan 1996 i en 147 kvadratmeter stor bostadsrätt i centrala Stockholm. Akademien äger fyrarumslägenheten och köpte den som bostad till paret. Förmånsvärdet för en lägenhet i den storleken och det läget är 25 000 kronor i månaden, enligt Skatteverkets riktlinjer.

Paret betalar månadsavgiften till bostadsföreningen på samma sätt som andra akademiledamöter som disponerar lägenheter, enligt Ebba Witt-Brattström.

Katarina Frostenson deklarerade 2016 förvärvsinkomst på 709 300 kronor och överskott av kapital på 100 211 kronor. Hon äger hälften av ett småhus i Halland med taxeringsvärdet 2 866 000 kronor.

Hon försvarade honom alltid

Anklagelser om sextrakasserier mot Arnault framfördes offentligt första gången i Expressen 1997 utan att hans namn publicerades. Akademien lämnade detta utan åtgärd – och ett par ledamöter har den senaste tiden vittnat om att Katarina Frostenson reagerat aggressivt varje gång någon kritik riktats mot hennes man.

– Hon försvarade honom alltid. Men det gjorde Horace också, säger Ebba Witt-Brattström.

Akademiledamoten Per Wästberg säger till DN att en ledamot alltid försvarade Arnault till ”the bitter end”. Han säger att personen ”ville inte höra talas om det här när jag eller andra påpekade misstankarna” samt blev ”rasande” och svarade att alltihop var ”lögn och förtal”.

Ledamöterna har fått tystnadsplikt

Per Wästberg säger nu att han inte kan kommentera saken vidare eftersom akademiledamöterna har ”fått tystnadsplikt”.

Också akademiledamoten Peter Englund berättar om en liknande reaktion från Frostensons sida. Det skedde i samband med att det framkommit misstankar om att Arnault 2014 skulle ha läckt namnet på det årets Nobelpristagare, fransmannen Patrick Modiano. Englund säger att han antar att Arnault har fått informationen ”av sin hustru”.

Hon gick till mycket aggressiva motangrepp

– Jag talade med hans hustru som reagerade som hon brukar reagera när någon form av skugga skulle kunna falla över Kulturprofilen. Hon gick till mycket aggressiva motangrepp och då släppte jag frågan, säger Peter Englund till DN. 

Nu säger Englund:

– Jag står för varje ord i DN-intervjun, men alla frågor av uppföljande karaktär måste ställas till Sara Danius.

Horace Engdahl: "Nedsättande skvaller"

Horace Engdahl understryker att det råder tystnadsplikt inom Akademien vad gäller det inre arbetet och samtal som förs mellan ledamöterna.

– Om din fråga gäller vad som har sagts genom åren bland människor som har deltagit i verksamheten kring kulturplatsen Forum, så kan jag inte minnas att jag skulle ha hört någon ifrågasätta Jean-Claude Arnault, och det har således inte heller funnits någon anledning för mig eller någon annan att ta honom i försvar, säger Horace Engdahl.

Jag kan inte minnas att jag skulle ha hört någon ifrågasätta Jean-Claude Arnault

–  Han har varit känd som en skicklig kulturarrangör, på senare år dekorerad med Nordstjärneorden för sina meriter. Om det någon enstaka gång har förekommit nedsättande skvaller kring hans person, har jag inte fäst något avseende vid det. Sådant får man ju räkna med när en person upprätthåller ett omfattande kontaktnät, säger han.

Läckte Nobelpristagare

Tre kvinnor berättar för DN att Arnault ska ha läckt namnen på minst tre Nobelpristagare till dem i förväg. Han kan ha fått namnen av sin fru, men han känner också andra akademiledamöter.

– Alla som lever med ledamöter vet vem som blir Nobelpristagare. Men vi läcker inte. Det är han som har läckt, inte Katarina, säger Ebba Witt-Brattström.

Det är han som har läckt, inte Katarina

– De ledamöter som är med i Nobelkommittén bär med sig och läser Nobelkandidaternas böcker hela sommaren. Alltså den korta listan med fem författare. Det är omöjligt för oss att inte veta det, säger hon.

"Katarina den svåra"

Katarina Frostenson beskrivs ofta som en svårtillgänglig poet. Hon har kallats ”Katarina den svåra” och ”Den svenska poesins isdrottning”. Själv avvisar hon den beskrivningen – och diktarkolleger och litteraturkritiker tycker inte heller att den stämmer.

– Hennes poesi är otroligt bra. Lyhörd, dynamisk, klanglig, nyfiken, uppmärksam. Hennes språkliga gehör är exceptionellt, säger den prisbelönta poeten Anna Hallberg, aktuell med diktsamlingen ”Chow Chow”.

Hennes språkliga gehör är exceptionellt

– Hon är exakt. Och kompromissar inte. Men läser man noga strålar dikterna tillbaka. Kanske är det därför det ständigt tillkommer nya generationer av läsare som upptäcker hennes författarskap, säger hon.

"Lyrikens Zlatan"

Du har kallat henne ”Lyrikens Zlatan”, på vilket sätt är hon det?

– Haha, det där har du tagit från en recension jag skrev om diktsamlingen "Tal och regn". Där hon liksom frihjular, drar runt språket i helt omöjliga vändningar. Barnsligt, vitsigt, fult, pajigt. Det blir vackert och levande, säger Anna Hallberg.

Hon är den största och viktigaste svenska poeten

Litteraturvetaren Victor Malm, som skriver en doktorsavhandling om Katarina Frostenson och Stig Larsson, säger att Frostensons påstådda inblandning i skandalen kring Akademien självklart inte minskar hennes anseende som poet.

– Hon är den största och viktigaste svenska poeten. Hon är nyskapande och tar upp saker som berört människor i tusentals år. Hennes diktning gör att man tror på en framtid för poesin som konstart i Sverige, säger Victor Malm, kritiker i Expressen och Sydsvenskan.

"Naturligt för mig att skära av"

Frågan är om all uppståndelse kring Katarina Frostensons person den senaste tiden kommer att påverka hennes skaparkraft. Hon tycks ha förmågan att stänga ute och koncentrera sig på sitt arbete. Så här svarade hon för två år sedan på DN:s fråga ”Tvingas du kämpa för att få ro till ditt skrivande?”:

Det är bara så naturligt för mig att skära av

– Nej, jag har lätt att avgränsa mig. Det är bara så naturligt för mig att skära av. Det finns ingen som kan få mig att göra något som inte jag vill… Jag ger mig inte in i saker som jag inte vill. Aldrig i livet, sade hon.

Expressen har utan framgång sökt Katarina Frostenson och Jean-Claude Arnault för att få kommentarer.