Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Detta är riskerna med många partier

Anders Sundell, statsvetare vid Göteborgs universitet och medarbetare i Expressen. Foto: Henrik Jansson

Elva politiska partier på 41 mandat gör Laholm till landets mest splittrade kommunfullmäktige.

Statsvetaren Anders Sundell konstaterar att det blivit svårare att få ihop styrande koalitioner i många kommuner, precis som i riksdagen.

– Jämfört med efter valet 2014 är det nu fler kommuner som styrs i minoritet, och fler som styrs med blocköverskridande samarbeten, säger Sundell.

Riksdagspartierna har lagt vantarna på de flesta mandaten i kommunerna. Övriga 142 partier delar på resten.

Anders Sundell, statsvetare vid Göteborgs universitet och medarbetare i Expressen, har tittat närmare på utvecklingen i kommunfullmäktige runtom i landet.

Precis som i riksdagen har antalet partier ökat.

På 1970-talet var i genomsnitt 5,2 partier representerade i kommunfullmäktige. I dag är det 7,8 procent.

Andes Sundell konstaterar att siffran kunde ha varit ännu högre. 2018 fick vi en ny spärr mot småpartier, två procent i vissa kommuner och tre procent i andra.

– En förklaring till den ökade partifloran kan vara att väljarrörligheten ökar rent generellt. Folk är mindre trogna ett och samma parti, och byter oftare, säger Sundell.

– Det har dessutom blivit allt vanligare att man röstar på olika partier i riksdags- och kommunalval. Det öppnar upp för olika partier.

1973 hade Socialdemokraterna och Centerpartiet tillsammans 71 procent av alla mandat i kommunerna.

 

 

2018 är de kommunala mandaten betydligt jämnare fördelade och mellan ett större antal partier.

Vilka konsekvenser får den växande kommunala partifloran i praktiken?

– Det blir inte bara svårare att få ihop styrande koalitioner, säger Anders Sundell. Det blir samtidigt svårare att komma överens inom koalitionerna.

– I ett demokratiskt perspektiv är det bra att väljarna har många olika valmöjligheter. Det ökar chansen att man hittar ett parti som passar bra med de egna åsikterna.

– Fler lokala partier kan också ge större fokus på lokala frågor.

– Men om partierna har svårt att komma överens och inte får något gjort kan det i stället minska förtroendet. Risken finns att det blir för många kockar för den politiska soppan.

Anders Sundell påpekar att man inte kan jämföra situationen i riksdag och kommuner rakt av.

– I kommunerna finns det en starkare tradition av samarbete mellan partierna än i riksdagen, så det är inte säkert att den ökade uppdelningen får samma konsekvenser som i riksdagen.

Graferna visar hur fragmenteringen i kommunfullmäktige ökat över tid. Det genomsnittliga antalet partier i varje kommunfullmäktige har ökat, på senare år särskilt mellan 2006 och 2010 när SD gjorde entré på allvar. Även om antalet partier i snitt gick ner något 2018 så ökade fragmenteringen i meningen att partierna blev mer jämnstora.

 

Partier som fick mandat i kommunfullmäktige

2018: 150

2014: 152

 

Antal partier som bara fick mandat i en kommun

2018: 134

2014: 138

 

Flest partier i kommunfullmäktige

2018: Laholm, Luleå (11)

2014: Kiruna (12), Österåker (11)

 

Fragmenteringsindex

Fragmenteringsindex (0-100) – högre värden betyder att fler partier delar på mandaten, och att de är jämnare i storlek:

2018: 79,1

2014: 77,5

Mest fragmenterade kommuner 2018:

Lund, Knivsta, Göteborg, Laholm, Orust

 

Partier 2018 som fick mandat i fler än en kommun (förutom riksdagspartierna)

Feministiskt initiativ: 13 kommuner

Landsbygdspartiet Oberoende: 12

Sjukvårdspartiet: 9

Kommunens Väl: 4

Kommunistiska Partiet: 3

Kommunlistan: 3

Medborgerlig Samling: 3

Alternativet: 2

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!