Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Det ska vi absolut inte återupprepa"

Magdalena Andersson var flera gånger med och lånade till att höja brytpunkten för statlig skatt - som hon nu vill stoppa regeringen Reinfeldt från att göra.

I en stor intervju med Expressen avslöjar hon sin boränta, förklarar varför Göran Persson är Sveriges bästa finansminister genom tiderna och berättar att folk på gatan som känner igen henne har börjat komma fram och prata.

Hon lovar att halvera arbetslösheten på sju år - utan att frisera siffrorna och gömma folk i statistiken.

- Att så många förtidspensionerades var inte bra och det ska vi absolut inte återupprepa, säger Magdalena Andersson.

Det är ganska folktomt på Klätterverket den här eftermiddagen. Magdalena Andersson har lämnat rummet på Socialdemokraternas riksdagskansli i Gamla stan och gett sig ut till Nacka utanför Stockholm. Klätterväggen är 90 grader, på sina ställen ännu brantare. Här rensar skuggfinansministern tankarna och stärker kroppen inför det kommande supervalåret.

- Klättring är en sport som jag tycker om, eftersom den kräver fullständig fokus på nuet, säger hon.

2002-2006 var du statssekreterare i finansdepartementet under halva mandatperioden. Tillväxten var under den perioden högre än vad den varit under Reinfeldts styre, men ändå utvecklades arbetsmarknaden sämre på nästan alla områden. Arbetslösheten steg mer och sysselsättningen steg mindre. Hur förklarar du det?

- Det var en period i början där vi var i sviterna av IT- kraschen, som påverkade den svenska arbetsmarknaden. Så vi kom från ett läge med en arbetslöshet på fyra procent och sedan steg den efter IT-kraschen. Arbets-marknadens utveckling är beroende av den internationella konjunkturen. Men på slutet av mandatperioden hade vi en väldigt stark sysselsättningstillväxt.

Regeringen brukar skryta med att sysselsättningen ökat med 200 000 personer. Detta har skett trots ekonomisk kris sedan slutet av 2008. När ni satt vid makten 2002-2006 ökade sysselsättningen med knappt 70 000 personer, trots att det var under en högkonjunktur. Med tanke på era siffror under en högkonjunktur, varför skulle ni göra detta bättre än regeringen, som slår era siffror under en lågkonjunktur?

- Jag skulle vilja kolla din beräkning exakt, men nu jämför vi sju år med fyra, vilket är svårt. Samtidigt som sysselsättningen har ökat med 200 000 under de här sju åren har antalet svenskar blivit 500 000 fler, så sysselsättningsgraden har inte ökat överhuvudtaget. Det är ingen fantastisk utveckling, utan det är helt normalt att sysselsättningen ökar i takt med befolkningsutvecklingen.

Ert mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det är bara sju år kvar. Om man jämför med Österrikes arbetslöshet på fyra procent måste ni med dagens siffror i stort sett halvera arbetslösheten. Är det verkligen realistiskt?

- Det har vi gjort förut. Socialdemokratin har tidigare lyckats halvera arbetslösheten, så det bedömer jag som fullt möjligt. Vi har flera förslag i höstens budget som skulle vara ett rejält första steg mot en halverad arbetslöshet, som att stödja de människor som har stått länge utanför arbetsmarknaden och ge dem möjligheter att åter komma in. Det är väldigt få som kommer in i arbete efter Fas 3. Här behöver man en helt annan politik. På ett antal års sikt handlar det om att på olika sätt stötta näringslivet så att de vill anställa fler.

Men den gången fick ju Göran Persson kritik för att han friserade siffrorna genom att gömma folk i åtgärder och förtidspension.

- Absolut, och därför har vi sagt att vi inte bara ska titta på arbetslöshet, utan också följa sysselsättningsgraden och titta på antalet arbetade timmar, så att vi inte når målet genom att det blir fler förtidspensionärer. Men det kom också jobb på den tiden, folk fick en utbildning. Kunskapslyftet var en sådan satsning som var väldigt framgångsrik för att få fler människor i jobb. Men att så många förtidspensionerades var inte bra och det ska vi absolut inte återupprepa.

Är inte lärlingsutbildningarna en viktig nyckel?

- Jo, och det arbete som regeringen har gjort med YA-jobben, där är vi väldigt entusiastiska och tycker det är ett bra arbete. Men det kommer ta tid innan det kommer upp i stora volymer, så därför vill vi i nutid lägga ett kraftigt program för att de 35 000 ungdomar som i dag varit arbetslösa mer än sex månader i närtid ska erbjudas jobb eller utbildning.

Enligt de senaste siffrorna från SCB som kom för ungefär en vecka sedan har ungdomsarbetslösheten gått ned med 3,1 procentenheter jämfört med för ett år sedan. Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande med rubriken "Fortsatta tecken på ett förbättrat arbetsmarknadsläge". Tyder inte den stora nedgången på att regeringen är på rätt väg med ungdomsarbetslösheten?

- Det tyder på att konjunkturen är på rätt väg. Efter en ganska segdragen lågkonjunktur så ser konjunkturen betydligt bättre ut för 2014, 2015 och 2016. Så vi är i början av en konjunkturuppgång. Det är en förväntad, helt naturlig och givetvis mycket glädjande utveckling.

Är det inte så att när det går bra, då säger ni att det är konjunk- turens förtjänst, och när det går dåligt är det regeringens fel?

- Jag tycker vi säger att det har varit en utdragen lågkonjunktur och att det naturligtvis är en orsak till att vi har haft en dålig sysselsättningsutveckling i Sverige, men samtidigt, när man jämför med andra länder, så har regeringen inte varit särskilt framgångsrik.

Ni vill höja arbetsgivaravgiften för ungdomar. Hur kommer det att påverka ungdomsarbetslösheten?

- Eftersom vi inte stoppar de pengarna i fickan eller kastar dem i sjön, utan använder dem för att stödja ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, så kommer det rimligen att sänka ungdomsarbetslösheten. Den nedsättning av arbetsgivaravgiften som finns är utdömd av samtliga expertmyndigheter. Om man har tio ungdomar på arbetsmarknaden och två är utan jobb och åtta har jobb, så sänker regeringen arbetsgivaravgiften för de åtta som redan har jobb. Det är klart att det inte är särskilt effektivt. Vi vill satsa på de två som inte har jobb.

Ni är i färd att fälla regeringens förslag om att höja brytpunkten för statlig skatt. Eva Nordmark, ordförande i TCO, skriver på förbundets hemsida att "Jag beklagar att de rödgröna har avvisat regeringens förslag om höjd brytpunkt". Hon representerar 1,2 miljoner väljare, många av dem lättrörliga medelklassväljare som ni behöver för att vinna valet. Hur ser du på detta?

- Vi har inget principiellt emot att höja brytpunkten, utan det vi är kritiska till är att man gör det med lånade pengar. Man skuldsätter hela svenska folket, som kommer behöva betala tillbaka med ränta. Då är det bättre att avvakta med att använda de pengarna och sedan när vi har råd lägga dem på något annat. Jag tror att också TCO-medlemmarna är angelägna om det finns bra lärare, möjligheter för fler ungdomar att läsa på universitet, goda villkor för företagande och bra infrastruktur.

Men när du var planeringschef på statsrådsberedningen så höjde ni brytpunkten tre gånger: 2000, 2001 och 2002. Två av de här åren var det budgetunderskott, så ni har ju också lånat till att höja brytpunkten. Har du inte gjort precis det som du kritiserar?

- I efterhand har det visat sig att det var underskott, men när man fattade de besluten låg prognosen inte på att det skulle vara underskott i statens finanser. Och då höll man sig inom de budget- regler vi har, det överskottsmål vi har, det gör inte den här regeringen. Då bedrev vi en konjunkturpolitik inom det budget-politiska ramverket, medan regeringen nu lånar i ett läge där man redan bryter mot budgetreglerna.

Det femte jobbskatteavdraget får vara kvar om ni får makten, men ni använder samtidigt de 12 miljarder som skattesänkningen kostar till att höja a-kassan och skapa utbildningsplatser. Ska ni skära bort dessa 12 miljarder eller ska ni gå till val på 12 miljarder i underskott i förhållande till alliansen? Ni kan ju inte göra båda.

- Den första januari är de reformer som regeringen föreslagit genomförda och då har vi ett blankt blad. Då är vi i en väldigt gynnsam situation jämfört med regeringspartierna, eftersom vi har förslag på skattehöjningar på ungefär 20 miljarder, som vi kommer stå fast vid, där vi kan använda de pengarna till angelägna reformer, som att minska klasserna i skolan och låta fler ungdomar gå på högskolan. Där har regeringen inga pengar alls.

Både konjunkturinstitutet och riksrevisionen säger att de genomförda stegen i jobbskatteavdraget har skapat runt 100 000 årsarbetskrafter, det vill säga heltidstjänster. Håller du med dessa myndigheter?

- Ekonomer har alltid i teoretiska modeller räknat fram att jobbskatte-avdraget ska ge väldigt många jobb, men problemet är att efter sju år ser vi inte det i verkligheten. Just nu är vi i ett läge där den nationalekonomiska kartan och verkligheten inte stämmer överens. Då tittar jag på verkligheten, medan Anders Borg fortsätter att titta på den nationalekonomiska kartan.

Ni har kommit med ett brett besked om att ni kan tänka er att samarbeta med alla partier förutom Sverigedemokraterna. Varför ska en väljare med hjärtat till vänster rösta på Socialdemokraterna om slutresultatet kan bli Folkpartiet och Centerpartiet i regeringen?

- Alla partier som ställer upp i ett val måste vara beredda att ta ansvar för valresultatet, även om det inte blir precis som man önskar sig. Det är den utgångspunkten vi har. Naturligtvis skulle vi helst vilja ha en egen majoritet i riksdagen, men det är inte så sannolikt, så då får man se vilka möjligheter vi har att driva en socialdemokratisk politik. Där har Stefan Löfven varit tydlig med att vi är beredda att samarbeta med olika partier för att Sverige ska kunna ha ett stabilt regerings-underlag.

Men vad svarar du då en väljare som undrar om han får Miljöpartiets skattehöjningar på bensin, flygresor och lastbilstransporter om han röstar på er? Eller en väljare som undrar om han får Vänsterpartiets skattehöjningar på fastigheter, förmögenhet och inkomst?

- Ingen kan ge exakta garantier för hur en regering kommer se ut och vilka förslag som man kommer kunna få igenom i riksdagen. På samma sätt måste man ju ställa frågan om vad som händer om allianspartierna inte får egen majoritet. Hur ska de få igenom sina förslag i riksdagen? Kommer det vara Sverige-demokraternas politik? Vad gör de om inte Kristdemokraterna kommer in? Det finns inte två block där det ena eller det andra får 50 procent, så alla måste ta ansvar och se till att det blir en regering efter valet även om valresultatet inte blir precis som man önskat sig.

Så du kan inte garantera en väljare som vill rösta på er att det inte blir någon återinförd fastighetsskatt eller förmögenhetsskatt?

- Vi har varit väldigt tydliga med att vi inte vill ha vare sig återinförd fastighetsskatt eller förmögenhetsskatt. Det finns dessutom ingen majoritet i riksdagen för det.

Du är ju en mer publik person nu jämfört med tidigare, när du var överdirektör på Skatteverket. Blir du igenkänd?

- Ja, det är inte ovanligt att människor kommer fram på gatan.

Men du är fortfarande mindre känd än Anders Borg och har sämre förtroendesiffror än honom, precis som Löfven har sämre förtroendesiffror än Reinfeldt. Är det ett problem för Socialdemokraterna?

- Det är naturligt. De som sitter i regeringen har nästan alltid högre förtroendesiffror, eftersom de har fått sköta jobbet. Så brukar det vara.

När du presenterade er skuggbudget fick du frågan hur mycket högre statliga utgifter än regeringen ni föreslog. Du kunde inte svara, utan chansade på både 20, 30, 40 och 50 miljarder. Du bollade med ganska stora siffror. Detta blev en snackis på nätet och hamnade på YouTube. Borde du inte ha haft bättre koll på en sådan grundläggande siffra?

- Det är inte en grundläggande siffra. Det är inte så vi skär budgeten. Då får man öka på våra utgifter och dra av våra ökade inkomster, så det krävdes lite matematik i några led innan man kom fram till det och vi hade inte räknat ut det på det sättet. Det var en ovanlig fråga. Hade han frågat hur mycket mer eller mindre vi spenderar än regeringen så hade jag kunnat svara på den frågan.

Är det spikat att det är du som blir finansminister om ni vinner valet? Har du fått det löftet från Stefan Löfven?

- Först ska man vinna val, sedan fördelar man ministerposter. Det är upp till statsministern att fördela ministerposter sedan.

Men har du fått ett sådant löfte?

- Jag skulle aldrig efterfråga ett sådant löfte. Det skulle vara oprofessionellt.

Om Sveriges 3 största utmaningar

• "Jobben, hur vi ska få upp syssel sättningen och få ned arbetslösheten."
• "Ungdomsarbetslösheten, framför allt de 35 000 ungdomar som har varit arbetslösa mer än sex månader."
• "Skolan och utbildningen, de fallande skolresultaten och hur svenska barn ska lära sig mer."

Om sina 3 höjdpunkter i karriären

• "När jag läste på Harvard i USA, forskarutbildningen där. Det var en fantastiskt bra erfarenhet och väldigt roligt och stimulerande."
• "När jag jobbade åt Göran Persson med att driva på för maxtaxan och utforma den. Det är någonting som jag kan känna stolthet över."
• "När jag var överdirektör på skatteverket, att jag var med och ledde en så stor organisation, på 10 000 medarbetare. Det var en rolig utmaning."

Vad är det bästa med Anders Borg?

- Jag tyckte att han skötte Sveriges statsfinanser under finanskrisen på ett föredömligt sätt. Där känner jag inte riktigt igen honom i dag. Nu slarvar han med budgetreglerna.

Vem är Sveriges bästa finansminister genom tiderna?

- Göran Persson. Han sanerade statsfinanserna i en tid av djup kris på ett väldigt resolut sätt, med samarbete över blockgränserna, samtidigt som han halverade arbetslösheten.

Vad har du för boränta?

- Det är inte jag som har förhandlat med banken, men vi har en bunden ränta, ett treårigt lån med en ränta på 3,11 procent.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.