Detta har hänt
I slutet av december stod det klart att Banjamin Netanyahu med sitt högerparti Likud vunnit valet. För att kunna bilda en regering har han som stöd ultranationalistiska bosättarpartier vid sin sida.
Regeringen har presenterat flera reformer riktade mot det israeliska rättsväsendet och som väckt stora demonstrationer.
De som protesterar menar att det kommer att försämra den israeliska rättsäkerheten och att mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och skydd mot korruption riskerar att rämna.
Israels försvarsminister Yoav Gallant gick på lördagskvällen ut i ett tv-sänt tal och förespråkade att processen stoppas och att dialog med oppositionen inleds.
På lördagskvällen var det rekordstora demonstrationer då flera hundra tusen israeler protesterade mot lagförslagen.
Dagen efter, på söndagen, fick Gallant sparken.
På måndagsmorgonen ställde sig Israels president på demonstranternas sida och likt Gallant uppmanade premiärminister Netanyahu att lagstiftningsprocessen stoppas omedelbart.
På måndagen meddelar Natanyahu att han ska hålla tal till nationen. Enligt obekräftade källor till Times of Israel väntas han föreslå att lagstiftningsprocessen bromsas.
Vad protesteras det över?
Sedan årsskiftet har protester rasat på flera håll i Israel. De protesterar mot den israeliska regeringens försök att göra om landets rättssystem. Planen presenterades den 4 januari i år och går i korthet ut på att kraftigt begränsa högsta domstolens inflytande och ge det israeliska parlamentet, Knesset, större befogenheter.
Dagligen blockeras vägar, statskärnor fylls av demonstranter och varje lördagskväll går tusentals israeler ut med israeliska flaggor och visar sitt missnöje. I lördags var flera hundra tusen människor ute på gatorna. Sedan protesterna startade har det varit sammandrabbningar med polis och vattenkanoner mot folkmassor.
Vad handlar reformerna om?
Det är flera reformer som nu i snabb takt pressas igenom Knesset och rör bland annat hur domare tillsätts. Förslaget är att det ska vara en politisk tillsättning, likt det amerikanska systemet.
En del av reformen ratificerades i torsdags, vilket begränsar de omständigheter under vilka en premiärminister kan avsättas.
I Israel har HD en roll som till viss del liknar en författningsdomstol, de kan pröva lagar för att se om de strider mot grundläggande rättigheter. Den rätten föreslås begränsas i och med de nya lagförslagen.
Till saken hör att Israel saknar en författning. I stället finns det ett antal grundlagsliknande lagar. De här grundläggande lagarna styr införandet av nya lagar. Om regeringen lägger fram ett förslag som strider mot en av de grundläggande lagarna, till exempel lagen om att alla grupper i Israel ska behandlas likvärdigt, så avfärdas förslaget av HD.
De nya lagförslagen siktar mot att ändra på det här och att lagar som strider mot de här grundläggande lagarna kan införas så länge förslaget får stöd av en majoritet i Knesset. Knesset består av 120 ledamöter. Den styrande Netanyahu-koalitionen har 64 av dessa platser.
Vad fruktar demonstranterna?
De som protesterar menar att lagförslagen kommer att förändra det israeliska rättsystemet på ett sätt som hotar den israeliska demokratin i grunden. Förslagen menar de kommer ge sittande regering – oavsett politisk färg – obegränsat med makt när den enda garanten för att regeringen inte kan göra vad som helst, nämligen HD, vingklipps.
Många demonstranter menar också att bakgrunden till lagförslagen är de anklagelser om korruption som Benjamin Netanyahu står åtalade för.
– Så länge han sitter som premiärminister har han ett bättre skydd mot de rättsliga följderna som kan komma. Att politiken tar kontroll över rättssystemet gör att han på sikt kan kunna undvika påföljder för de korruptionsmisstankar han står åtalad för, säger svenske Jonatan Macznik, 31.
Hur argumenterar regeringen?
Enligt regeringen syftar reformerna till att ”återställer balansen” mellan Knesset och domstolen och Israels nya justitieminister, reformernas fader, är det domstolarnas ”aktivism” som motiverar förändringarna eftersom att allmänhetens förtroende för rättssystemet har förstörts och gjort det omöjligt för regeringar att kunna styra landet.
Inom delar av den israeliska högern har man länge tyckt att högsta domstolens beslut varit till nackdel för högersidan. Bland annat har HD-domar lett till att israeliska bosättare har tvingats lämna ockuperad mark i Gaza. Flera domar har varit till nackdel för bosättare och ultraortodoxa och den nya regeringen innehåller båda dessa grupper. För de ultraortodoxa är undantaget från militärtjänstgöringen en viktig fråga, där HD anser att de inte ska undantas från den obligatoriska militärtjänstgöringen då det strider mot lagen om att alla grupper i Israel ska behandlas likvärdigt. Det är även den lagen som legat till grund för att homosexuella par med barn erkänns som föräldrar.
Benjamin Netanyahu står anklagad för tre fall av korruption och väntar åtal. Döms han kan han inte sitta kvar som premiärminister så som lagen ser ut i dag. I januari stoppade HD tillsättningen av Arye Dery, ledare för ultraortodoxa Shas, från att bli minister. Eftersom han nyligen dömdes för brott. Ett lagförslag om att tillåta brottsdömda att bli ministrar är en del av rättsreformen.
De som förespråkar lagförslagen menar att reformerna återför makten till folket när den tas från domstolarna och ges till Knesset.
Vilka styr Israel
Benjamin Netanyahus parti Likud styr tillsammans med ultranationalistiska och ultraortodoxa partier. Det var en svår regeringsbildning, vilket bland annat beror på att Netanyahu misstänks för brott, och Netanyahu hade inte varit premiärminister om det inte vore för samarbetet med partiledarna för två extremhögerpartier Bezalel Smotrich och Itamar Ben-Gvir – två ledare som även i en israelisk kontext anses som extrema. De är nu landets finansminister respektive polisminister.
