Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det behöver du veta om franska valet

Presidentkandidaten Emmanuel Macron. Foto: /Aa/Tt / ANADOLU AJANSI TT NYHETSBYRÅN
Presidentkandidaten Marine Le Pen. Foto: /Aa/Tt / ANADOLU AJANSI TT NYHETSBYRÅN

På söndag den 7 maj avgörs vem som blir president i Frankrike.

Högerpopulisternas kandidat Marine Le Pen, 48, och mittenkandidaten Emmanuel Macron, 39, fick flest röster i den första valomgången.

Nu möts de i den andra och avgörande valomgången.

Den första valomgången hölls den 23 april.

Då fick Emmanuel Macron och Marine Le Pen flest röster, 23,8 respektive 21,5 procent. De slog ut de andra kandidaterna i den första valomgången och var de två kandidater som gick vidare till den andra och avgörande valomgången om vem som blir Frankrikes nästa president. 

 

Enligt flera bedömare kommer Emmanuel Macron vinna. Han har 61,5 procents stöd, enligt Ipsos/Sopra, som gör mätningar för Frankrikes public service-radio och tv. Le Pen får 38,5 procent. Opinionsinstituten Odoxas och Elabe ger Macron 62 procent mot 38 för Le Pen.

De båda besegrade kandidaterna, konservative François Fillon, och Socialistpartiets Benoît Hamon, har uppmanat sina väljare att rösta på Macron.

Emmanuel Macron bildade "En marche"

Den tidigare bankmannen och ekonomiministern i François Hollandes socialistregering, lämnade regeringen i april 2016 och bildade en nystartad och oberoende mittenvänsterrörelse, som kallas ”En marche" (ungefär "På väg").

Socialliberalen Macron är med sina 39 år yngst av alla presidentkandidater, och även den mest EU-positiva. Han betecknar sig själv som ”varken höger eller vänster”. Han vill reformera den franska ekonomin och vill se kraftiga reformer i eurosamarbetet. Han vill förenkla arbetsmarknaden, bekämpa terrorism, rekrytera fler poliser och omorganisera säkerhetspolisen. Han vill även få till ett tätare samarbete med Tyskland.

Marine Le Pen tog över Front National

Marine Le Pen tog över rollen som partiledare för det högerpopulistiska partiet Front National från pappan Jean-Marie Le Pen 2011. Sedan dess har Marine Le Pen brutit med flera av pappans kontroversiella ställningstaganden – inte minst med hans uttalade antisemitism. 2015 uteslöt hon också pappan ur partiet.

Front National är dock fortfarande starkt invandringskritiskt. Le Pen har lovat att lämna eurosamarbetet inom sex månader om hon skulle vinna valet. Hon vill även återinföra franska valutan och de gamla gränskontrollerna runt Frankrike och menar att EU upphäver Frankrikes monetära, juridiska, territoriella och ekonomiska självständighet.

De viktigaste frågorna i franska presidentvalet

 

EU/HANDEL

Macron: Vara kvar i EU, men reformera eurosamarbetet. Är generellt för frihandel. Harmonisera skatter, a-kassa, fortbildning, och minimilön i EU. Vill ha handels-, klimat- och säkerhetsavtal mellan Kina och EU. Inga lättnader i sanktionerna mot Ryssland. Utestäng Storbritannien från EU:s inre, fria marknad.

Le Pen: Folkomröstning inom sex månader om utträde ur Schengen och vill lämna eurosamarbetet. Vill även omförhandla villkoren med EU. Om det inte är möjligt, ha folkomröstning om att lämna unionen. Vill säga upp internationella handelsavtal och införa importskatt. Närma sig Ryssland.

 

EKONOMISK POLITIK

Macron: Sänkt bolagsskatt, från 33 till 25 procent. Vill reformera pensionssystemet utan att höja pensionsåldern eller sänka pensionerna, slå ihop de olika systemen för arbetslöshetsförsäkring, sänka arbetsgivaravgifter för låginkomsttagare. Göra besparingar i arbetslöshetsersättning och vårdsektor. Ge egenföretagare samma rättigheter som andra till arbetslöshetsersättning. Satsningar på 50 miljarder euro över fem år ska gå till infrastruktur, miljöinvesteringar och förbättrad effektivitet inom offentlig verksamhet. Spara i offentlig sektor, arbetslöshetsersättning och vården. Investera i fortbildning.

Le Pen: Sänkta inkomstskatter och högre bidrag. Ska finansieras med minskat fusk inom systemen, förändringar i EU-samarbetet och minskad invandring. Sänkt pris på bensin och el. Offentliga upphandlingar ska bara vara för franska företag om prisskillnaden inte är för stor. Straffskatt på anställning av utlänningar. Behåll 35-timmarsvecka. Pensionsålder vid 60 år för den som arbetat i 40 år.

 

INVANDRING/INTEGRATION

Macron: Vill att flyktingfrågor löses på EU-nivå. Asylansökningar ska behandlas inom sex månader. Sekulära principer ska gälla i offentliga sammanhang. Statliga bidrag till arbetsgivare som anställer personer bosatta i socialt utsatta områden.

Le Pen: Begränsa invandringen till 10 000 personer per år, personer som vistats illegalt i Frankrike ska inte kunna få uppehållstillstånd, inte heller tillgång till grundläggande vård. Vill göra det svårare att bli fransk medborgare. Arbetsgivare som anställer utlänningar får betala extra skatt.

 

SÄKERHET

Macron: Vill anställa 10 000 fler poliser, bygga 15 000 nya fängelseplatser, öka försvarsbudgeten från 1,8 till 2,0 procent av bnp, ge böter direkt på plats för narkotikabruk och förbjuda gängledare att vistas i vissa områden. Skapa små, slutna anstalter för radikaliserade individer. Upprätta ett europeiskt system för informationsutbyte. Skapa en ny försvarsgren, enbart för cyberkrigföring.

Le Pen: Vill anställa 15 000 fler poliser, bygga 40 000 nya fängelseplatser. Utvisa alla utlänningar som har klassats som radikala av säkerhetstjänsten. Avskaffa medborgarskapet för alla som har haft kontakt med jihadiströrelser. Upplös alla organisationer med kopplingar till fundamentalistiska rörelser. Lägg terroristbekämpning direkt under premiärministerns kontroll. Franska försvaret ska inte ta order från Nato.

 

MILJÖN

Macron: Vill skapa jobb genom att bland annat investera inom miljösektorn. Vill bland annat halvera kärnkraften, utveckla vindkraften och höja skatten på kol. Minimipris på kol i EU. Subventionera köp av nya bilar. Satsa på nya smarta ellösningar. Kämpa mot slöseri av mat.

Le Pen: Vill ha kvar kärnkraften och inte bygga ut vindkraften. Vill se förnybar energi i haven. Vill sänka kostnaderna för bensin och el. Stoppa alla planer på utvinning av skiffergas. Stäng jordbruk i stordrift.

Så går det franska presidentvalet till

 

■ Det är ett unikt franskt presidentval. Aldrig tidigare under den femte republiken sedan 1958 har den sittande presidenten – i det här fallet Socialistpartiets François Hollande – avstått från att försöka sitta ytterligare en mandatperiod. Och aldrig i den femte republikens historia har det högerpopulistiska partiet Front National varit så nära presidentmakten.

 

■ Den 23 april gick fransmännen till valurnorna för att välja en ny president. Mittenkandidaten Emmanuel Macron vann den första omgången med 23,8 procent av rösterna. Marine Le Pen kom tvåa med 21,5 procent av rösterna. Om någon av kandidaterna hade fått mer än femtio procent så hade den personen blivit president. Men det har aldrig hänt i den femte republiken.

 

■ I den andra valomgången kommer Emmanuel Macron och Marine Le Pen – de två kandidater som fått flest röster – att ställas mot varandra. De flesta franska opinionsinstitut bedömer att Le Pen förlorar mot Macron.

 

■ Det ska också ske val till Nationalförsamlingen. Första omgången äger rum den 11 och den andra den 18 juni. Nationalförsamlingen har 577 ledamöter som röstas fram av folket. 289 mandat krävs för att få majoritet.

 

■ Efter valet till Nationalförsamlingen utser presidenten vem som slutligen blir premiärminister men valet av regeringschef måste också få grönt ljus av parlamentet. Presidenten måste ta hänsyn till den politiska sammansättningen i Nationalförsamlingen vilket gör att president och premiärminister kan komma från olika partigrupper.

 

■ Den verkställande makten delas mellan presidenten och premiärministern. Premiärministern har störst inflytande i parlamentet och nominerar ministrar och ansvarar för att genomföra stora reformer. De lagar som nationalförsamlingen beslutar om skrivs under av presidenten för att träda i kraft, men statschefen kan inte lägga in sitt veto. Presidenten har möjlighet att fatta beslut med dekret, alltså att lagstifta utan att parlamentet är inblandat. Men det är en extremt sällsynt nödåtgärd och användes vid ett revoltförsök i Algeriet i början av 1960-talet.

 

■ Mandatperioden för presidenten är fem år, och presidenten kan bara väljas om en gång.

 

■ Presidenten har dock störst makt och är symboliskt viktig för fransmännen eftersom denne får sin makt direkt från väljarna. Presidenten har sedan inte makt att avsätta sin utsedda premiärminister, utan bara uppmana denna att självmant avgå. Presidenten kan utlysa nyval till nationalförsamlingen och utlysa beslutande folkomröstningar. Presidenten är även högste befälhavare för den franska militären och är den ende befattningshavaren med befogenhet att tillåta användning av Frankrikes kärnvapen. Det är också presidenten som representerar Frankrike i Europeiska rådet, EU:s högsta beslutande organ.

 

Utslagna kandidater i franska presidentvalet

 

François Fillon

Jurist och tidigare premiärminister under Nicolas Sarkozy, Frankrikes president mellan 2007 och 2012. För några månader sedan dominerade den konservativa presidentkandidaten François Fillon opinionsmätningarna. Men så kom skandalerna. I januari i år avslöjade den franska tidningen Le Canard enchaîné att Fillon betalat sin fru och sina barn med skattepengar under flera år – utan att de utfört något arbete. Sedan dess har stödet för Fillon minskat kraftigt. François Fillon gick till val på att kraftigt minska den offentliga sektorn och vill avskaffa förmögenhetsskatten.

 

Jean-Luc Mélenchon

Lärare och tidigare minister för yrkesutbildning. Den oberoende vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon spurtade tidigare i opinionsmätningarna. Mélenchon, som var kommunistpartiets kandidat 2012, representerade i årets val både kommunistpartiet och flera andra partier på vänsterkanten genom valplattformen Okuvade Frankrike. Som politiker vill Mélenchon förhandla om avtalet med EU och göra stora välfärdssatsningar som ska finansieras genom skattehöjningar för landets höginkomsttagare.

 

Benoît Hamon

Socialistpartiets kandidat Benoît Hamon rasade i opinionsundersökningarna. Hamon lyckades oväntat vinna över nuvarande premiärminister Manuel Valls i socialistpartiets primärval, men har haft svårt att vinna väljarnas förtroende. Hamon vill bland annat införa basinkomst och avkriminalisera cannabis.

 

Nathalie Arnaud

Ekonomiprofessorn Nathalie Arnaud företräder det franska trotskistiska partiet ”Lutte Ouvrière”. Hon kallar sig själv valets enda riktiga kommunistiska kandidat.

 

Philippe Poutou

Ytterligare en kandidat på den yttersta vänsterkanten. Fackföreningsbasen Philippe Poutou kandiderar för det antikapitalistiska partiet ”Nouveau Parti anticapitaliste”.

 

Jean Lasalle

Som politisk vilde i Nationalförsamlingen har Lasalle gjort sig ett namn efter en uppmärksammad hungerstrejk i samband med en planerad fabrikflytt. Han går till val på att utöka de franska investeringarna och vill införa obligatorisk civil- eller militärtjänst för alla ungdomar.

 

Nicolas Dupont-Aignan

Borgmästare i Parisförorten Yerres för en euroskeptisk linje och vill bland annat att Frankrike ska lämna eurosamarbetet. Kandiderade även i valet 2012. Då fick han under två procent av rösterna.

 

François Asselineau

Ytterligare en EU-kritiker på högerkanten. Asselineau vill att Frankrike följer i Storbritanniens fotspår och gör en ”frexit”. Har fått mycket kritik för sina konspirationsteorier. Asselineau har bland annat påstått att EU har skapats av USA.

 

Jacques Cheminade

Fransk-argentinsk politiker som vill att Frankrike ska lämna både EU och eurosamarbetet. Har även uppmärksammats för sina omfattande konspirationsteorier. Bland annat skrev han en bok år 2000 där han hävdade att Martin Luther Kings mördare var samma person som försökte mörda Frankrikes tidigare president Charles de Gaulle.