"Det är viktigt att vi har öppen debatt om Nato"

Foto: Anna-Karin Nilsson

■■ Hon har inte ångrat att hon tog jobbet. Än.
■■ Expressens politiska reporter möter Moderatledaren Anna Kinberg Batra i "Partiledarpodden".
■■ I en öppenhjärtig intervju listar hon alliansens misstag, läxar upp partikamrater - och hotar återigen Stefan Löfven med en misstroendeförklaring:
"Han har uttryckt sig förhållandevis nonchalant vid några tillfällen. Nu återstår att se hur regeringen svarar på uppmaningarna från riksdagen, och om man vägrar göra det så kommer frågan aktualiseras."

Anna Kinberg Batra, 45, vill att Sverige går med i Nato redan nästa mandatperiod.

Men vad det kommer att kosta vet hon inte.

– Det återstår att se när den dagen kommer.


Det händer att maken och komikern David Batra driver med henne hemma i radhuset i Nacka – som i TV4:s "Parlamentet".

– Jo, men det måste han ju göra. Det gör han hemma när jag förtjänar det, och det måste han kunna göra offentligt också.

Intervjun ger hon på takterrassen i kvarteret Neptunus. I byggnaden rakt över sitter avundsjuka folkpartister och hoppas på att även deras tak ska förvandlas till en fin uteplats. I luften cirklar en helikopter som övervakar kortegens generalrepetition inför det kungliga bröllopet dagen därpå.

Du har nu varit partiledare i drygt fem månader. Vad har varit svårast?

– Att byta roller, skulle jag säga. Vi var ju i regeringsställning i åtta år, och nu ska vi ge oss ut på en ny resa där man både tar med sig det man gjort bra förut och ändrar på en hel del andra saker. Det gick ju faktiskt för dåligt i höstas och då måste man tänka nytt, tänka om och då måste flera av oss, inte bara jag, ta nya roller och börja sätta fart på det här. Nu börjar vi få upp farten tycker jag. Nu börjar vi ta fram nya förslag och börjar få fart på ett antal processer vi har satt i gång. Och det är ett rätt stort jobb, större än vad man kanske tänker sig.

Har du någon gång ångrat att du tog jobbet?

– Vad har jag gett mig in på så där? Nej, det är väldigt roligt. Det ger mycket energi tycker jag. Man ska vara klar över att uppgiften är rätt stor, men det är väldigt roligt att ta sig an den.

Din företrädare Fredrik Reinfeldt var partiledare i över elva år. Hur länge räknar du med att sitta?

– Så länge jag har förtroende och så länge det finns jobb att göra, och det finns en massa jobb att göra. Först tänker jag vinna valet till exempel.

M-ledaren ritar ett självporträtt.
Foto: Anna-Karin Nilsson

Du skriver på DN Debatt att det finns brister i välfärden med sjunkande skolresultat, segregation, ojämlik vård - och därför måste kvalitén i välfärden öka. Hur ska det gå till?

– Genom hårda och tydliga krav på alla utförare, offentliga och privata, för det viktiga är ju att alla har rätt att få bra vård och skolresultat. Ingen ska ha rätt att driva dålig verksamhet. Det har varit väldigt mycket debatt om system och olika utförare, men till slut handlar ju det här om människor. Och om man behöver välfärden, om man har barn i skolan, då ska det bara funka. Och funkar det inte så tror jag att man måste klippa till hårdare, både mot offentligt och privat, så vi föreslår dels tillståndsplikt när man vill börja driva verksamhet, att man följer kvalitén väldigt noga och att man också kan ingripa om det inte är tillräckligt bra.

Hur problematiskt är det att ni har haft regeringsmakten i åtta år nu när du radar upp alla brister i samhället?

– Det är ju bra att vi har haft regeringsmakten, för vi har kunnat sätta i gång vissa reformer. Sen måste man samtidigt våga vara självkritisk med det som inte var tillräckligt bra, och sen finns det ju samhällsproblem som vi inte löste tillräckligt bra i regeringsställning eller som inte var lika kända eller stora då, men som vi har framför oss nu och då är det mitt jobb att föreslå hur vi tar tag i dem.

Vilka är de viktigaste samhällsproblemen där alliansregeringen misslyckades?

– Skolan är ett område där vi inte är tillräckligt bra. Det är för många som inte har tillräckliga resultat i grundskolan och det är inte okej. Då måste man fortsätta med ett antal reformer, och sen måste man fortsätta med fler så att man vägrar acceptera att man inte når tillräckliga kunskaper. Det kräver mycket jobb under ett antal år till. Integration är ett sådant område där vi inte är tillräckligt bra. Och det beror ju på att det är för svårt att få sitt första jobb i Sverige. Det måste vi bli väldigt mycket bättre på. Det problemet blir större och syns mer när det är många som måste fly. Då måste vi både kunna ha ett rättssäkert system och kunna ta emot de som behöver vår hjälp, och bli mycket, mycket bättre på integration. Det syns tydligare nu än vad det kanske gjorde för ett antal år sedan, och då påminner det mig om att då måste vi ha bättre svar.

Så tummen ner för tidigare utbildningsministern Jan Björklund och integrationsminister Erik Ullenhag?

– Nej, jag samarbetar väldigt väl med dem och fortsätter väldigt gärna. Men vi ska vara tydliga med att vi inte är färdiga med skolan. Vi genomför mycket reformer nu som vi drog i gång. Men vi har inte tillräckligt bra skolresultat, och det är det som vägleder. Det är därför vi utvecklar och kommer med nya förslag. Funkar det inte tillräckligt bra så är jag beredd att ompröva och tänka nytt och det gäller alla områden.

"Öppna era hjärtan”, sa Fredrik Reinfeldt för ett år sen apropå flyktingströmmarna till Sverige. Var det en bra uppmaning?

– Jag tycker det är viktigt att vi kan ta ansvar när människor måste fly, så det var en viktig sak att ta upp. Det blev väldigt mycket fokus på en viss del i ett visst tal, men det vi verkligen behöver förändra och förbättra är integrationen. Vi har ju ett rättssäkert asylsystem och det behöver vi ha, och det behöver vi ta ansvar för, fler behöver göra det. Men Sverige måste samtidigt bli mycket, mycket bättre på integration, annars håller inte samhället ihop. Och där måste vi röra oss och bli betydligt bättre jämfört med vad vi var förut.

Under hela sin statsministertid försvarade Fredrik Reinfeldt de permanenta uppehållstillstånden. Men nu vill ni att de ska bli tillfälliga. Varför har Moderaterna ändrat sig på den punkten?

– Den vanliga invändningen var ju att det inte svarar på integrationsfrågor att gå från permanent till tillfälligt, men det gör vi ju inte heller. Det vi gör nu är att visa hur integrationen kan förbättras, så vi har tagit fram ett paket med bättre vägar in på arbetsmarknaden, bättre språkinlärning, bättre etableringshjälp från staten och i det paketet är det bra att ha en grundregel som är att alla har rätt att få sin asylrätt prövad. Och om man lyckas etablera sig på arbetsmarknaden så får man det permanenta tillståndet. Det är nyheten och den ingick inte förut. Så det är paketet där integrationen förbättras som är bra.

"Har du ingen svart penna? Då får väl håret bli rött då, kanske. Men vad ska man ha för hår då? Ögonen blir blå, och kanske lite gröna. Men, oj vad röd jag är."
Foto: Anna-Karin Nilsson

Många moderata kommunpolitiker vill begränsa antalet flyktingar till Sverige – vilket går på tvärs mot partilinjen. Hur ser du på det?

– Hur många som flyr beror ju till slut på hur mycket krig och konflikter det är i världen runtom oss, och nu är det tyvärr en rätt orolig omvärld. Men då måste vi stå upp för att Sverige är ett land som kan hjälpa flyktingar. Alla ska ha rätt att få sin asylrätt prövad. Fler europeiska länder behöver ta sitt ansvar också. Hälften av EU-länderna tar inte emot kvotflyktingar i dag, det är helt oacceptabelt. Och den debatten börjar äntligen komma i gång. Där vill vi gå vidare. Och sen är det för svensk del integrationen som måste bli mycket, mycket bättre. Jag tror det finns en frustration i många kommuner, när det är många utrikesfödda som kan ha kommit som flyktingar som inte har jobb. Men då är mitt svar att jobben måste bli fler och vägarna till jobben måste bli fler, inte att de utrikesfödda ska bort eller riskera livet i stället.

Men är det problematiskt att många av dina kommunala partikamrater vill prata om nivåer och siffror?

– Nej, jag träffade flera av dem senast häromdagen. Vi har väldigt bra kontakt. Jag tror att vägen fram till bättre integration finns i just bättre mottagande i kommunerna, bättre vägar in till jobb, bostäder, skola – och där har vi lagt ett antal konkreta förslag – så det fanns och finns säkert en stor frustration för att det är svårt att få in de som har kommit in i samhället. Men då är det just där vi ska bli bättre. Och när vi börjar diskutera hur tillsammans med våra kommunalpolitiker, då är det väldigt bra samtalsklimat och framför allt hoppas jag att det leder till resultat.

Du betonar själv vikten av att andra länder tar ett stort ansvar. På vilket sätt har du pressat din partikamrat i Norge, Höyres partiledare, statsministern Erna Solberg?

– Jag har nämnt det i Norge och det är absolut så att de nordiska länderna är också rika samhällen som kan ta ansvar. Norge tar en del, men kan säkert ta betydligt mer. Jag är beredd att ta upp det i EU-kretsen också, för där har vi ändå vissa gemensamma asylregler. Vi har en diskussion om hur vi i EU tillsammans tar ansvar, inte minst efter katastroferna på Medelhavet som vi har sett den senaste tiden. Och det är jag beredd att göra. Jag är beredd att diskutera både EU-budgeten och hur vi använder EU:s regelverk, för vi har ju regler som i dag inte följs. Då ska vi titta tillsammans med till exempel Tyskland, som ju tar väldigt mycket ansvar. Det är ju Sverige och Tyskland som tar mest.

Vilken är din förklaring till att Norge bara har en tiondel så många asylsökande som Sverige?

– Det måste de förklara själva, men jag tycker att fler rika länder behöver ta större ansvar – och det gäller i hela Europa, även då för länder som inte är med i EU.

Inför riksdagsvalet 2002 drev du en mycket uppmärksammad personvalskampanj där du utlovade nakenbilder och kärlekstips om man mejlade dig. ”Det är svårt för alla som inte är partiledare att komma fram. Men jag tror att det är svårare för kvinnor", sa du då. Är det lika svårt för dina unga kvinnliga partikamrater att slå sig fram i dag?

– Man behöver säkert skrika ganska högt när man är lite yngre i sina personvalskampanjer, om man vill. Kärlekstips har jag inget minne av, faktiskt, det är jag nog inte så bra på. Men det är ju skillnad på hur man får agera som partiledare, visst är det så. Jag är helt okej med att jag får gliringar ibland om gamla personvalskampanjer, det har jag lagt bakom mig nu när jag har en ansvarsställning. Men man lär sig mycket också av de här första försöken och många år i ungdomsförbundet.

Med maken David Batra.
Foto: Izabelle Nordfjell

För några dagar sedan publicerade ni 80 förslag för ett Sverige som kan mer. Bland era krav finns bland annat lägre skatt för att jobba för de som fyllt 64 år och höjd åldersgräns till 60 år för rätt till studiemedel. Är det inte viktigare att de unga kommer in på arbetsmarknaden än att de äldre pluggar?

– Jag tror att vi behöver både och. Och när man diskuterar hur vi kan försörja oss längre i åldrarna, hur vi klarar pensionerna i framtiden, då är det ju väldigt viktigt att ungdomarna också jobbar och att alla mitt i livet jobbar. Jag fyllde 45 häromveckan, då fick jag en t-shirt där det stod ”65 är det nya 45”, och det tycker jag var lite kul. Jag ser gärna att 65 blir det nya ”mitt i livet”, för vi lever ju längre och friskare. Och de som vill och kan jobba längre behövs, och fler behöver få sitt första jobb också. Jag tror det blir vanligare och viktigare att ställa om mitt i arbetslivet, vid 45 eller 65. Vi kommer att behöva byta jobb, vi kommer behöva ha en arbetsmarknad som tillåter att man byter jobb flera gånger utan att det är farligt eller otryggt. Och då behövs ju till exempel bättre möjligheter att jobba längre, bättre möjligheter att komplettera en utbildning mitt i livet eller byta jobb eller yrke helt och hållet. Det vill jag se mer av, och ju mer man kan ställa om utan att det blir otryggt, desto bättre för hela samhället och alla de här människorna. Och till slut också för ekonomin och hela Sverige.

Grattis i efterskott. Om 65 är det nya 45 vad är då det nya 45?

– Ja, det är en väldigt bra fråga.

25 kanske?

– Ja.

Bland era förslag finns också en kriminalisering av organiserat tiggeri. På vilket sätt är det inte kriminellt i dag med den typen av människohandel?

– Det är det vi måste titta på. Det är ju mycket riktigt kriminellt med människohandel, och ändå får vi uppgifter om att det förekommer just organiserat utnyttjande av väldigt utsatta människor. Om gällande lagstiftning inte räcker för att komma åt det, då är vi beredda att titta på att skärpa den, för det är oacceptabelt att utnyttja de som redan har det svårt.

En majoritet av svenska folket vill ha ett rent tiggeriförbud – men i riksdagen är det bara Sverigedemokraterna som föreslår ett sådant. Varför inte Moderaterna?

– Du och jag måste kunna be varandra om hjälp till exempel. Däremot, om det förekommer organiserat utnyttjande av utsatta människor och lagstiftningen inte räcker till – då är det där vi ska agera för att ha hårdare tag mot de som systematiskt utnyttjar andra människor.

Hur ser du på att en majoritet av svenska folket i den här frågan står på Sverigedemokraternas sida?

– När vi tar fram förslag så tänker jag inte så mycket på sådant. Jag tänker på vad som är samhällsproblemet och vad man kan göra åt det. Och då måste man gå till botten med varför till exempel någon hamnar i en väldigt utsatt situation. Är det någon som har utnyttjat någon, ja, då är det den som utnyttjar som vi vill komma åt - som måste straffas. Och då är det där man ska titta över politiken och lägga bättre och skarpare förslag.

Enligt Statistiska centralbyråns stora partisympatimätning skulle Sverigedemokraterna få 14,4 procent om det vore val i dag. Vilken är din förklaring till deras framgång?

– Det finns missnöjda väljare som av olika skäl valde bort olika etablerade partier sist. Man ser hur väljare lämnar Socialdemokraterna till exempel, och det är ju absolut så att vi från alliansens sida förlorade valet. Det var väljarströmmar i olika riktningar, vi förlorade även till andra partier. Min uppgift är ju inte att stirra på det, utan att titta på vad Sverige behöver och vad behöver vi göra för att lösa samhällsproblem. Ju bättre förslag vi har desto större förtroende hoppas jag att det möter, och då behöver man ju inte vara missnöjd med oss.

Tre näringslivstoppar skriver i Dagens Industri att det är dags att acceptera verkligheten och börja förhandla med Sverigedemokraterna. Vad tänker du när du läser det?

– Det finns många väljare som är besvikna på Stefan Löfvens ekonomiska politik. Han höjer skatter på arbete och han riskerar att försvaga jobbtillväxten. Men lösningen på det är ju att byta regering. Jag tänker inte förhandla för att Stefan Löfven ska sitta kvar eller för att jag ska utgöra stödtrupp till honom. Jag tänker inte heller förhandla med Sverigedemokraterna, och det beror inte bara på invandringsfrågan där de har en extrem position. Det beror också på att de till exempel vill höja skatten på jobb, öka bidragssystemen, säga nej till Nato, för att nämna några exempel på att det där inte är något borgerligt parti och inget som jag ser kan utgöra en regeringsbas. Det är därför Sverige måste kunna styras av det block som är störst, för det är då man kan genomföra viktiga reformer. I alla fall om och när vi blir största block.

Enligt en enkät som gjordes av Sveriges television i december förra året säger var tredje moderatpolitiker i kommuner och landsting att det ska vara möjligt att samarbeta med Sverigedemokraterna. Har du kontroll över ditt parti?

– Jag känner brett stöd, och vi har ju haft väldigt mycket diskussion i vintras och under våren, inte minst när alla moderater runt om i våra länsförbund har träffats, och då har vi diskuterat alternativen också. Vårt jobb är inte att stödja att Socialdemokraterna sitter kvar vid makten eller att samarbeta med Sverigedemokraterna, för även det skulle skada Sverige. Vårt jobb är att leda alliansen tillbaka för att kunna genomföra reformer för fler jobb och ett starkare Sverige. Det är den vägen vi ska gå, och då ska vi ta fram bättre förslag som vi förtjänar bättre förtroende för.

Gäller det även på kommunal nivå, eller kan det i vissa sammanhang vara okej att era kommunpolitiker samarbetar med sverigedemokrater?

– Nej, jag vill inte att vi samarbetar med sverigedemokrater. Och skälen till det är politiska, dels invandringsfrågan men det är också att det här är ett parti som vill höja skatten på jobb, höja bidragssystemen och säga nej till Nato – och orsaka kriser på regeringsnivå. Det är inte ett regeringsunderlag för oss.

Så hur ser partipiskan ut. Vilka repressalier väntar de kommunpolitiker som samarbetar ändå?

– Jag föredrar ju morötter framför piskor, och vi har ju ett väldigt bra diskussionsklimat i vårt parti. Det är ju därför vi även på lokala nivåer söker förtroende för vår politik och hoppas att alliansen kommer tillbaka starkare nästa val.


Foto: Anna-Karin Nilsson

Det var partiledardebatt i riksdagen nyligen och då ställde Jonas Sjöstedt frågan om du vill att Sverige ska bli ett mer jämlikt land. Han hävdar att du inte svarade på den frågan – så nu ställer jag den: ska Sverige bli ett mer jämlikt land?

– Sverige ska vara ett av världens mest jämlika länder. Jag såg att det blev lite följdfrågor på det, så jag är gärna tydlig. De ökningar som man har sett i vissa inkomstklyftor, det var ju mest under socialdemokratiska regeringar. Under en moderatledd regering har vi sett hur kvinnor har fått större makt över sin ekonomi, hur de som tjänar minst har fått större utrymme i plånboken. Vi ska vara ett av världens rikaste länder som också är ett samhälle som håller ihop. Det är viktigt med jämlikhet.

Så ska vi prata om försvaret. För två och ett halvt år sen skrev din partikamrat Cecilia Widegren, då försvarsberedningens ordförande, att ”Ryssland drar sig öster ut. Europa är säkrare än på länge.” Vad säger du om det uttalandet i dag?

– Så är det ju inte nu. Och det är därför vi utvecklar säkerhetspolitiken, för vi måste hela tiden utgå från hur omvärlden faktiskt ser ut nu och framöver. Och vi har sett en försämring den senaste tiden. Vi hade kränkningar på svenskt territorium så sent som i höstas, och det är mot den bakgrunden som det är viktigt både att ha en öppen Natodebatt och att vi också stärker resurserna till försvaret. Det lyckas vi göra dubbelt så mycket som regeringen hade föreslagit i den uppgörelse som vi fick fram nu. Det är ett viktigt första steg men vi måste ju följa noga vad som händer inte minst i Ryssland.

Hur farlig menar du att den ryske presidenten Vladimir Putin är?

– Det är svårt att svara på. Det vi måste ta hänsyn till är att vi har en osäker omgivning, inte minst på grund av Putins agerande och utvecklingen i Ryssland. Det ser vi på aggressionen mot Ukraina. Därför är det väldigt viktigt att vi inte är naiva, utan stärker vår incidentberedskap, försvarsförmåga och har en öppen debatt om Nato, som ändå är den struktur som vi har att förhålla oss till om vi ska bygga säkerhet skarpare och bättre med andra.

Det finns de som menar att alliansregeringen under åtta år drog ner den svenska försvarsförmågan – och först nu, yrvaket, pratar om mer resurser. Ligger det något i det?

– Man ska alltid vara självkritisk. Det var viktigt att genomföra förändringen från gamla tiders försvar som inte levde upp till det som skulle göras, kunna agera snabbare och delta mer aktivt internationellt som vi kan i dag. Men man behöver hela tiden utveckla både säkerhets- och försvarspolitiken så att den möter det vi har omkring oss och framför oss, och det gör vi nu och behöver säkert göra mer även framöver.

Och nu säger ni att vi ska göra oss redo för att söka medlemskap i Nato redan under nästa mandatperiod. Ni kräver en färdplan för detta, hur ska den färdplanen se ut?

– Ja, det måste vi ju ta fram då. Nu har vi sagt att vi behöver en. Om man ser till exempel på den finska regeringen så har de öppnat för en Natodiskussion nu. Tänk om det förändras i en annan riktning så småningom, tänk om det utredaruppdrag som Sverige nu har fått på ett år kommer fram till att vi måste diskutera frågan vidare, då måste vi vara redo. Och det vi har lärt oss i regeringsställning. Jag är inte säker på att Stefan Löfven har lärt sig att man måste vara förberedd för att kunna agera i regeringsställning.

Nato rekommenderar att varje medlemsland satsar två procent av sin BNP på den egna försvarsförmågan. Det skulle för Sveriges del innebära runt 80 miljarder kronor om året, en dubblering av dagens försvarsutgifter. Hur ska du få fram de pengarna?

– Nu får vi fram en viktig förstärkning av inte minst incidentberedskap och kustförsvar, och det är väldigt viktigt. Sen får vi följa att det räcker och gör tillräcklig nytta framöver. Men det vi gör nu måste naturligtvis vara finansierat, och det ska det bli.


Fyra snabba med Anna Kinberg Batra

Borde kungen lämna över tronen till Victoria?

– Nej, det där får de bestämma själva. Nu är det ju den här kungafamiljen som upprätthåller monarkin, och det har väldigt brett folkligt stöd. Det är vi stolta över. 

Ska Sverige söka olympiska spel igen?

– Det kan jag mycket väl tänka mig. Då måste man naturligtvis hitta finansiella lösningar som klarar det, också. Men det vore roligt. Det viktigaste är ju ändå idrotten i sig, att människor kommer hit, att det sätter Sverige på kartan och så vidare. Och det måste man ju kunna göra utan att det bli alldeles för dyrt. Man måste absolut se till att finansieringen går att ordna. 

Är Stefan Löfven en bättre statsminister än Göran Persson?

– Det ser inte så ut, tycker jag. Göran Persson tog till exempel ett väldigt stort ansvar för statsfinanserna och inrättade ett budgetregelverk som vi använder än i dag, och han hade genuin erfarenhet inte minst från tiden som finansminister. Stefan Löfven har ju haft ett väldigt svårt första år, på en väldigt svag bas också, i riksdagen. 

Blir Hillary Clinton nästa president i USA?

– Det vore ju roligt. Det vore att ett globalt glastak faktiskt krossas. Det där är naturligtvis upp till det amerikanska folket, och de amerikanska väljarna att bestämma. Det är viktigt för oss att den amerikanske presidenten har bra samarbete med Europa, har bra internationella kontakter och vill ha bra samarbetsklimat mellan olika regioner i världen.

Men vad kommer ett Nato-medlemskap att kosta?


– Det återstår ju att se när den dagen kommer. Men jag tycker att vi ska vara förberedda för att kunna ha en seriös Natodiskussion. Det har varit mycket blockeringar och partipolitiska låsningar i frågan, och det tror jag hämmar vårt arbete framöver. En riktig och viktig säkerhetspolitisk diskussion i en omvärld som ställer nya och större krav på oss måste ha den frågan öppen för en konstruktiv diskussion.

Men om Moderaterna vill att vi går med i Nato nästa mandatperiod, måste man då inte ha en beräkning på vad det kommer att kosta?

– Vi ska fatta våra försvarsbeslut, det gäller ju Natomedlemskap och vår försvarsbudget. Det vi behöver finansiera är att Sverige har ett tillräckligt starkt försvar för att klara säkerheten, när vi har så mycket kust till exempel och när vi har en osäker Östersjöomgivning. Jag tycker inte att gamla föreställningar och gamla partipolitiska låsningar ska stå i vägen för en seriös och konstruktiv Natodiskussion.

I vilket läge är du beredd att rikta en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven?

– Den frågan bottnar i hur han respekterar riksdagen och riksdagens beslut. Nu har han fått över hundra riksdagsmajoriteter emot sig, och det är ju ovanligt och allvarligt och visar på att det här är en svag regering. Nu är det upp till honom att svara inför riksdagen. Ibland låter det nästan som att det skulle vara tvärtom, men så är det ju inte. Han har uttryckt sig förhållandevis nonchalant vid några tillfällen. Nu återstår att se hur regeringen svarar på uppmaningarna från riksdagen, och om man vägrar göra det så kommer frågan aktualiseras.

I ditt parti har diskussionerna om Decemberöverenskommelsen varit intensiva det senaste halvåret. Många menar att det var fel att ingå en överenskommelse som sträcker sig ända fram till 2022. Ni kunde ha tvingat fram ett nyval i stället – varför gjorde ni inte det?

– Beslutet om nyval var Stefan Löfvens. Det är viktigt att vara tydlig med det. Även om vi hade haft nyval i våras så hade vi behövt ha en ordning på plats som inte utlöser en ny kris på en gång, utan vi har länge krävt ordning och reda kring regeringsbildningen i Sverige så att den som får störst stöd också kan regera landet, alltså får sin statsminister vald och får sitt budgetbeslut genomfört. Så har det ju normalt sett varit länge. Vi fattar beslut om budgeten på det här sättet sedan nästan 20 år tillbaka, och det har byggt svensk ekonomi stark och det gör att vi är stabila och funkar. Nästa gång ska det bli vi, och det är därför det är viktigt att det gäller över nästa val.

Vad säger du då till de högerdebattörer som menar att decemberöverenskommelsen har lett till mer vänsterpolitik än vad som annars skulle varit fallet?

– Det är valresultatet som har lett till sämre politik. Det tycker jag också är tråkigt. Jag är också besviken på valresultatet och tycker det är tråkigt att vi förlorade, men så ser det parlamentariska läget faktiskt ut. Inget parti kan regera självt, utan förutsättningen för att Stefan Löfven kan regera landet är ju att han kan bygga en större bas än vad alliansen har, och då måste han ha både Vänsterpartiet och Miljöpartiet med sig annars vinner vi. Så ser det parlamentariska läget ut.

Hur vill du att Sverige ska ha förändrats till 2022, då decemberöverenskommelsen slutar gälla? 

– Vi ska fortfarande vara ett av världens rikaste och bästa länder att leva i och växa upp i. Men vi måste ha brutit det nya utanförskap som vi ser komma nu. Det är inte okej, och det har ändrats då, att till exempel så många utrikesfödda inte får sitt första jobb och inte kommer in i samhället.

– När vi har fått regera ett tag, då ingår alla. Då får alla plats i samhället och fler får det första klivet in. Det lägger grunden till att resten av livet funkar bättre. Och skolan är bättre.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.