Deportationen av judar som blev vändpunkten

Den 26 november 1942 lämnar det tyska fartyget ”Donau” pir 1 i Oslos hamn. Ombord finns 529 människor i lastrum – män, kvinnor och barn, den äldsta 81 år, den yngsta en baby – på väg mot döden.

De är alla norska judar som transporteras från det av Nazityskland ockuperade Norge till dödslägret Auschwitz i det likaledes ockuperade Polen. Nästan alla mördas i gaskamrarna samma natt de kommer fram.

En tredjedel mördas

Deporteringen är den tragiska kulmen på Förintelsen av judarna i Norge. Av cirka 2 000 judar i Norge mördades mer än en tredjedel under den nazityska ockupationen 1940–1945.

– Historien om den norska Förintelsen är praktiskt taget okänd i Sverige, både i det allmänna samtalet och i skolundervisningen. Vi erbjuder lärare och skolklasser att komma hit på studieresor och besöka minnesplatser, säger Anna Florén, 40, programchef på det svensk-norska samarbetscentret Voksenåsen i Oslo.

Hon utses nu till årets stipendiat av Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen och får 650 000 kronor för sitt ”arbete med utbildning och hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i Norge”.

– Det är ett stort erkännande och ger oss möjlighet att erbjuda många fler skolklasser att komma. Det här är verkligen ett projekt jag brinner för och ett ämne jag jobbat med i många år, säger Anna Florén.

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Besöker minnesplatser

Konceptet ”Hågkomstresor till Norge” är framtaget av Voksenåsen och Forum för levande historia. Avsikten är att erbjuda skolklasser, konfirmandgrupper samt politiker och andra beslutsfattare studieresor till Norge för att lära sig mer om Förintelsen och besöka autentiska minnesplatser.

Bland sådana minnesplatser märks kajen i Oslo från vilken norska judar deporterades, fånglägret Grini, fängelset Akershus, avrättningsplatser samt också så kallade snubbelstenar som markerar platser där mördade judar levde och verkade. 

Man besöker också Holocaust-centret och Judiska museet i Oslo. Samt platser förknippade med ockupationen som huvudgatan Karl Johan i Oslo där tyska trupper marscherade.

– Det är ett fantastiskt projekt att finansiera. Anna Florén är passionerad, engagerad och oerhörd kunnig. Hon har ett sätt att berätta som gör åhörare verkligt tagna, säger PR-konsulten Micael Bindefeld som grundade sin stiftelse för att hedra Förintelsens offer; också många av hans egna släktingar mördades av nazisterna.

”Kunde ha hänt här”

– Vi i stiftelsen tror att närheten till Norge gör att det blir extra starkt. Och detta är delvis inte berättat i Sverige. Ungdomar känner inte till hur nära det var att kriget kom till Sverige. Och inte vad som kunde ha hänt här och inte heller hur lätt det är att slå sönder demokratin, säger han.

Micael Bindefeld förklarar att studieresor för skolklasser till dödslägret Auschwitz är viktiga. Men det är dyra och långa resor och det som hände där är ”näst intill ogripbart, så stort att det är svårt att ta till sig”. Att Förintelsen också ägde rum i grannlandet Norge gör den mera förståelig, anser han.

”Stipendiet bidrar till att uppmärksamma Förintelsens autentiska minnesplatser i vårt grannland, och möjliggör för svenska skolungdomar att lära sig om konsekvenserna av antisemitism. När historien kommer så nära intill, blir den en ofrånkomlig del även av oss. På detta sätt bidrar Voksenåsens projekt till att hålla minnet av Förintelsen vid liv”, heter det i motiveringen.

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Gåva till Sverige

Voksenåsen är Norges ”nationalgåva” till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget. Anläggningen ligger på en höjd i Oslo och är i dag ett center för svenskt-norskt samarbete med fokus på ungdomar. Den ägs av svenska staten  och invigdes 1960 av svenske kungen Gustaf VI Adolf och hans norska kollega Olav V.

Nazityskland ockuperade Norge den 9 april 1940. Då bodde cirka 2 100 judar i landet. Nära 800 mördades, cirka hälften lyckades fly till Sverige. Men den svenska hållningen var avvisande fram till deportationerna i november 1942, först därefter välkomnade Sverige judar från Norge.

– Deportationerna av norska judar ledde till ett uppvaknande i Sverige. Det blev en vändpunkt, Sverige erbjöd sig att ta emot norska judar. Det bidrog också till Sveriges snabba agerande 1943 när de danska judarna räddades, säger Anna Florén.

Stipendiet delas ut den 27 januari på minnesdagen för Förintelsens offer av utrikesminister Ann Linde i närvaro av bland andra kronprinsessparet och flera partiledare.