Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Deportationen av judar som blev vändpunkten

Antisemitiskt klotter i Norge 1940 under den nazityska ockupationen.
Foto: SCANPIX / NTB SCANPIX
Anna Florén, programchef på Voksenåsen, får årets stipendium av Micael Bindefelds stiftelse.
Foto: Karl Gabor
Anna Florén, programchef på Voksenåsen, och Micael Bindefeld vars stiftelse ger henne årets stipendium.
Foto: Karl Gabor

En novemberdag 1942 stävar det tyska fartyget ”Donau” ut från det naziockuperade Oslos hamn med 529 norska judar ombord.

Slutdestinationen är dödslägret Auschwitz där nästan alla mördas vid ankomsten – bara nio återvänder levande till Norge.

Anna Florén, programchef på det svensk-norska samarbetscentret Voksenåsen, utses till årets stipendiat av Micael Bindefelds stiftelse för sitt engagemang för att hålla minnet av Förintelsen i Norge vid liv.

– Jag brinner för projektet att informera svenska ungdomar om Förintelsen i vårt grannland, säger hon.

Den 26 november 1942 lämnar det tyska fartyget ”Donau” pir 1 i Oslos hamn. Ombord finns 529 människor i lastrum – män, kvinnor och barn, den äldsta 81 år, den yngsta en baby – på väg mot döden.

De är alla norska judar som transporteras från det av Nazityskland ockuperade Norge till dödslägret Auschwitz i det likaledes ockuperade Polen. Nästan alla mördas i gaskamrarna samma natt de kommer fram.

En tredjedel mördas

Deporteringen är den tragiska kulmen på Förintelsen av judarna i Norge. Av cirka 2 000 judar i Norge mördades mer än en tredjedel under den nazityska ockupationen 1940–1945.

– Historien om den norska Förintelsen är praktiskt taget okänd i Sverige, både i det allmänna samtalet och i skolundervisningen. Vi erbjuder lärare och skolklasser att komma hit på studieresor och besöka minnesplatser, säger Anna Florén, 40, programchef på det svensk-norska samarbetscentret Voksenåsen i Oslo.

Hon utses nu till årets stipendiat av Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen och får 650 000 kronor för sitt ”arbete med utbildning och hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i Norge”.

– Det är ett stort erkännande och ger oss möjlighet att erbjuda många fler skolklasser att komma. Det här är verkligen ett projekt jag brinner för och ett ämne jag jobbat med i många år, säger Anna Florén.

Fartyget ”Donau” för 529 norska judar till nazistiska dödsläger. Det här är den enda bilden på avfärden.
Foto: GEORG W FOSSUM / SCANFOTO
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Besöker minnesplatser

Konceptet ”Hågkomstresor till Norge” är framtaget av Voksenåsen och Forum för levande historia. Avsikten är att erbjuda skolklasser, konfirmandgrupper samt politiker och andra beslutsfattare studieresor till Norge för att lära sig mer om Förintelsen och besöka autentiska minnesplatser.

Bland sådana minnesplatser märks kajen i Oslo från vilken norska judar deporterades, fånglägret Grini, fängelset Akershus, avrättningsplatser samt också så kallade snubbelstenar som markerar platser där mördade judar levde och verkade. 

Man besöker också Holocaust-centret och Judiska museet i Oslo. Samt platser förknippade med ockupationen som huvudgatan Karl Johan i Oslo där tyska trupper marscherade.

– Det är ett fantastiskt projekt att finansiera. Anna Florén är passionerad, engagerad och oerhörd kunnig. Hon har ett sätt att berätta som gör åhörare verkligt tagna, säger PR-konsulten Micael Bindefeld som grundade sin stiftelse för att hedra Förintelsens offer; också många av hans egna släktingar mördades av nazisterna.

”Kunde ha hänt här”

– Vi i stiftelsen tror att närheten till Norge gör att det blir extra starkt. Och detta är delvis inte berättat i Sverige. Ungdomar känner inte till hur nära det var att kriget kom till Sverige. Och inte vad som kunde ha hänt här och inte heller hur lätt det är att slå sönder demokratin, säger han.

Micael Bindefeld förklarar att studieresor för skolklasser till dödslägret Auschwitz är viktiga. Men det är dyra och långa resor och det som hände där är ”näst intill ogripbart, så stort att det är svårt att ta till sig”. Att Förintelsen också ägde rum i grannlandet Norge gör den mera förståelig, anser han.

”Stipendiet bidrar till att uppmärksamma Förintelsens autentiska minnesplatser i vårt grannland, och möjliggör för svenska skolungdomar att lära sig om konsekvenserna av antisemitism. När historien kommer så nära intill, blir den en ofrånkomlig del även av oss. På detta sätt bidrar Voksenåsens projekt till att hålla minnet av Förintelsen vid liv”, heter det i motiveringen.

Det svensk-norska samarbetscentret Voksenåsen i Oslo.
Foto: OKÄND
Det svenska kungaparet besöker Voksenåsen 2010 när anläggningen fyller 50 år.
Foto: TOM HANSEN / STELLA PICTURES

Gåva till Sverige

Voksenåsen är Norges ”nationalgåva” till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget. Anläggningen ligger på en höjd i Oslo och är i dag ett center för svenskt-norskt samarbete med fokus på ungdomar. Den ägs av svenska staten  och invigdes 1960 av svenske kungen Gustaf VI Adolf och hans norska kollega Olav V.

Nazityskland ockuperade Norge den 9 april 1940. Då bodde cirka 2 100 judar i landet. Nära 800 mördades, cirka hälften lyckades fly till Sverige. Men den svenska hållningen var avvisande fram till deportationerna i november 1942, först därefter välkomnade Sverige judar från Norge.

– Deportationerna av norska judar ledde till ett uppvaknande i Sverige. Det blev en vändpunkt, Sverige erbjöd sig att ta emot norska judar. Det bidrog också till Sveriges snabba agerande 1943 när de danska judarna räddades, säger Anna Florén.

Stipendiet delas ut den 27 januari på minnesdagen för Förintelsens offer av utrikesminister Ann Linde i närvaro av bland andra kronprinsessparet och flera partiledare.

Förmedlar kunskap om förintelsen

Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen bildades 2015 i syfte att förmedla kunskap om Förintelsen till en bred svensk publik. Den delar årligen ut ett stipendium den 27 januari på den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.

Stipendiater:

2022. Anna Florén, programchef på Voksenåsen.

2021. Forskaren och arkeologen Daniel Leviathan.

2020. Koreografen och regissören Alexander Ekman.

2019. Författarna Natalie Verständig och Anders Rydell.

2018. Fotografen Mikael Jansson.

2017. Kompositören Jakob Mühlrad.

2016. Adina Krantz och Nadine Gerson, grundare av föreningen Zikaron (minne).

2015. Skådespelaren Sara Sommerfeld, producenten Johan Romin och fotografen Örjan Henriksson.

Källa: Micael Bindefelds stiftelse 


◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.