Redan i januariavtalet kom regeringen och stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna överens om att korta vårdköerna.
”Köerna kortas. En uppdaterad kömiljard ska införas som omfattar hela vårdkedjan och särskilt tar hänsyn till kroniskt sjuka patienters behov. En generalplan för kortare köer tas fram tillsammans med landstingen där denna ingår. Ambulansvården, cancervården och förlossningsvården stärks”, lyder punkt 58 i avtalet.
På torsdagen meddelade socialminister Lena Hallengren att en delegation nu ska inrättas för kortare väntetider i vården.
– Delegationen ska utreda om en nationell samordnad sjukvårdsrådgivning, säger hon på en pressträff.
– Delegationen ska dessutom utreda för- och nackdelar med en ny utökad vårdgaranti.
Överläkare ska leda delegationen
Gunilla Gunnarsson, överläkare och specialist i tumörsjukdomar, har utsetts av regeringen för att leda arbetet i delegationen.
– Tillgängligheten måste förbättras och kötiderna måste kortas, säger hon som ska leda delegationens arbete för kortare vårdtider, säger Gunnarsson.
– Jag skulle också som statsrådet vilja säga att under pandemin, så har vårdens medarbetare visat att man kan hantera stora problem i krisläge. Och jag vill verka för att vi ska ta tillvara på det framöver i arbetet för att förbättra tillgängligheten, säger Gunilla Gunnarsson.
”Delegationen ska vara operativ under tiden”
Efter pressträffen svarade Lena Hallengren på Expressens frågor.
I april i år genomfördes nästan hälften så många operationer som vid samma tid förra året. Hur arbetar regeringen för att vårdens kapacitet ska återgå till ett så normalt läge som möjligt redan innan delegationen är klar?
– Man ska absolut inte förstå det här som att ingenting görs förrän delegationen är färdig. Det här är en delegation som ska arbeta i nästan två år och vara operativ under tiden. Syftet är inte i huvudsak att beta av de här köerna, utan att stödja alla regioner runtom i landet med att korta sina väntetider och öka tillgängligheten, säger Hallengren.
Förtroendet för regeringen sjunker, och det är främst bland kvinnor som siffran backar. I senaste Sifo uppger 38 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för regeringen, vilket är en minskning med sex procentenheter. Vad har ni gjort för fel?
– Det finns egentligen inga andra exempel globalt där man har inte har ett stöd för de som leder och styr i svåra kriser. Sedan handlar det väl snarast om att komma tillbaka till det som är vanligt. Vi känner igen den politiska debatten lite bättre nu än i våras. Det var snarare ett undantagstillstånd.
