Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De växer upp på EU:s smutsiga bakgård

"HJÄLP OSS". Tvåbarnsmamman Edie Suliman, 30, vädjar om hjälp. Hon vrålar ut sin desperation och håller upp sin nyfödda dotter Amist Rita, som föddes i lägret där råttorna och gatuhundarna trängs med människorna. De skulle få nya bostäder efter några dagar. Fyra månader har nu gått. Foto: Martin von Krogh
Luften är tjock av rök som läcker från de hemmagjorda kaminerna. Föräldrarna vågar inte lämna barnen helt ensamma eftersom det finns råttor här. Foto: Martin von Krogh
Familjerna fick förvarning en vecka innan deras hem skulle rivas. De överklagade beslutet men då rev de lokala myndigheterna ner deras hem i alla fall. Nu bor många av familjerna i en övergiven skola, utan hopp om framtiden. Liknande vräkningar sker systematiskt mot romer i Rumänien. Foto: Martin von Krogh
Entrén till den övergivna skolan i Eforie Sud är smutsig, men nästan alla barn går runt barfota. De är leriga och har inte fått duscha ordentligt på månader. Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
Rumäniens romer har sämre tillgång till skola och hälsovård, visar internationella rapporter. Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
MISÄR. Drygt femtio romska barn vräktes under tvång mitt under storm, utan att de rumänska myndigheterna ordnade andra bostäder. Sedan fyra månader lever barnen i en övergiven skolbyggnad, bland råttor och gatuhundar, utan rinnande vatten. Enligt Amnesty bryter Rumänien mot de mänskliga rättigheterna. Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
OMÄNSKLIGT. Rumänska myndigheter låter drygt femtio barn och deras föräldrar leva under omänskliga förhållanden. Han äter en kycklingklubba samtidigt som han kissar på golvet där han bor. Trots att internationella organisationer kritiserat Rumänien, fortsätter romerna att diskrimineras. Foto: Martin von Krogh
Ett av femtiofem barn som vräktes och tvingades sova under bar himmel - mitt under våldsam storm - i fyra dygn. Rapporter visar att romska barn har mycket sämre förutsättningar för att få skolgång. Det finns flera exempel i Rumänien där de romska barnen isoleras i skolan för att inte blandas med övriga barn. Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
UTAN RINNANDE VATTEN. Barnen leker barfota i smutsen. Kläderna är trasiga och de har inte kunnat duscha på månader. Foto: Martin von Krogh
Här stod mer än 55 barn utan skydd i extremt väder efter att de blivit vräkta från sina hem. De fick en vecka på sig att flytta. Foto: Martin von Krogh
RUINER. Nagie, 3, leker i leran med mamma Altina Amet, 48 i bakgrunden. Myndigheterna vägrade vänta på domstolsbeslutet när flera familjer överklagade vräkningen och hemmen raserades. Foto: Martin von Krogh
Foto: Martin von Krogh
Rumäniens romer blir systematiskt diskriminerade av myndigheter och ses som mindre värda av landets politiker. Rumäniens president Traian Basescu dömdes nyligen att betala böter efter att han under en presskonferens i Slovenien 2010 uttalat att få av romerna vill jobba och att de tjänar pengar genom att stjäla. Rumänien har officiellt 620 000 romer, men de uppskattas vara tre-fyra gånger fler eftersom många romer inte uppger sin etnicitet. De vill undvika att bli diskriminerande. Presidenten sa i januari i Berlin att romer irriterar människor genom att tigga. Han sa även att romer "kanske är mer besvärliga än en banktjänsteman som får tiotals miljarder att försvinna från en bank", enligt BBC. Foto: Vadim Ghirda/AP
1 / 20

Barn och vuxna kastades ut. De som gjorde motstånd släpades efter marken. Fyra dagar senare var familjernas hem i ruiner efter att bulldozers raserat allt.

Här är EU-landet som vräker sin romska befolkning och låter de fattigaste leva i misär.

- Jag vågar inte lämna mitt barn ensamt, för råttorna kan äta på henne, säger Edie Suliman, 30.

Vi står i tjock lera.

Trampar förbi badrumskakel som fastnat i sörjan. En blöja. En kudde. Resterna av det som för fyra månaders sedan var hundra människors hem.

Allt som fanns här, hem till mer än 20 romska familjer, är bortblåst.

Här hade en gång Edie Suliman sitt liv, sina familjemedlemmar och vänner. Det var ett fattigt liv, men ändå värdigt. Nu lever hon i misär.

- Titta här! Ta din bild. Visa världen hur vi lever i Rumänien!

Det är becksvart och ögonen försöker vänja sig. Den unga mamman har plötsligt kommit ut ur mörkret. Hon håller upp ett barn som är inlindat i en trasa. Barnet är hennes två månader unga dotter, Amist Rita.

- Se hur vi måste leva. Bland råttor. Se på våra barn!

Dagen före har Raduta Matache, Rumäniens ambassadör i Sverige, skrivit på DN Debatt om rumänska regeringens ansträngningar, som med hjälp av EU-medel anstränger sig för att integrera romerna i samhället.

Ambassadören nämner aldrig ordet diskriminering. Ändå får Rumänien kritik, ofta och högljutt, för just diskriminering av romerna.

European Roma Rights Centre och Amnesty International är två av organisationerna som protesterat. Romerna har sämre möjligheter att få arbete, drägligt boende, sjukvård och utbildning, skriver ERRC i en rapport.

- Arbetslösheten bland romer i arbetsför ålder är 50-60 procent, säger Dezideriu Gergely, chef för ERRC.

 

Samtidigt har Stockholms stad beslutat att avhysa alla personer som lever i bosättningarna i Högdalen - och erbjuder därför alla rumänska medborgare en gratis bussbiljett tillbaka till Rumänien.

Väskor och kassar var staplade på varandra och människor i luggslitna kläder stod samlade i små grupper när en av bussarna avgick från Cityterminalen i Stockholm i går kväll.

Expressen träffar 20-årige Saban Serbanica Ibram som kom till Stockholm tillsammans med ett par vänner för fem dagar sedan. De hade fått löften om att det fanns arbete här, men det visade sig att det enda sättet att tjäna pengar var att sitta på gatan och tigga.

- Jag har tjänat kanske 50 kronor om dagen. Jag vill inte stjäla, därför valde jag den här lösningen och åker hem, säger Saban Serbanica Ibram.

 

Smutsiga barn springer omkring i en övergiven gammal skolbyggnad i Eforie Sud, i sydöstra Rumänien.

Golvet är skitigt. Det stinker.

Barnen är barfota, sotiga, leriga i ansiktet. Det är svårt att urskilja vad smutsen består av. Deras kläder är trasiga. Några är delvis nakna. En liten pojke utan kalsonger kissar på golvet och äter samtidigt en kycklingklubba.

Längre in är det totalt mörker. Vi tar försiktiga steg. Det är här Edie Suliman, kommer ur mörkret med ett vrål. Den unga kvinnan ser tio år äldre ut än sina 30. Hon pratar högt. Vill att omvärlden ska förstå misären. Hur de vräktes från sina hem. Myndigheternas tomma löften om nya bostäder. En kvinnlig politiker gav henne skolböcker till barnen.

"Vi kommer ordna nya bostäder inom några dagar", sa politikern.

Efter fyra månader är Edie Suliman kvar i hålan.

- Vad ska jag med skolböcker till? Vi behöver mat.

Hon visar oss rummet där familjen om tre vuxna och två barn sover.

De har en kamin i hörnet, en fåtölj som ser ut att ha hämtats från en soptipp. Röken läcker ut i rummet. Amist Rita, som föddes här i rummet, ligger under en jacka på föräldrarnas bädd. Hon sover.

 

Marken skakade när myndigheterna körde in bulldozers på Agricola Street. Plåt deformerades och väggar krossades på några få sekunder. De romer som vägrade överge sina hem lyftes bort av poliser. En kvinna och hennes barn släpades efter marken.

En vecka tidigare, den 19 september, hade romerna fått meddelandet. De hade en vecka på sig att evakuera sina hem, sedan skulle alla bostäder rivas. Några familjer hade levt på tomten i tjugo år, enligt Amnesty International.

Husen saknade bygglov, men de lokala myndigheterna hade medgett att några av familjerna hade markrättigheter. Några av invånarna hade ID-handlingar och dokument som bevisade att de var skrivna på Agricola Street. Husen var kopplade till kommunens el- och vattennät. Den 25 september överklagades vräkningen, men de lokala myndigheterna vägrade vänta på ett domstolsbeslut.

- De struntade helt i beslutet, säger Catrinel Motoc på Amnesty International.

Familjerna fick inga alternativa boenden, så som internationell rätt kräver. Många förlorade sina ägodelar utan att kompenseras. Detta har Amnesty kritiserat i en officiell skrivelse till den rumänska regeringen.

Hundra romer, hälften av dem barn, andra gravida kvinnor och sjuka, lämnades hemlösa.

- Vi hade ingenstans att ta vägen. Det regnade och blåste. Vi stod där i fyra dagar och höll på att frysa ihjäl, säger Edie Suliman.

 

Liknande historier återkommer från hela Rumänien. Några dagar före jul 2010 vräktes 76 familjer, 350 personer varav de flesta av romskt ursprung, i staden Cluj-Napoca. Myndigheterna meddelade beslutet dagen före. Romerna fraktades till en soptipp.

I Piatra Neamt i nordost, vräktes i augusti 2012 drygt 500 människor till en isolerad plats i ett industriområde, sju kilometer från staden. Familjerna erbjöds att bo i baracker på 15 kvadratmeter, många utan fönster.

I Baia Mare i norr vräktes 500 romer från sina hem i flera omgångar under 2012. I samma stad byggde borgmästaren en två meter hög mur framför ett romskt bostadsområde.

- De skapade ett getto, säger Mugur Varzariu, fotograf och rumänsk aktivist som kämpar för att visa förtrycket mot landets romer.

Han har full förståelse för de romer som ger sig ut till Europa och till Sverige för börja ett nytt liv eller för att tigga.

- Det är inte konstigt att det kommer romer till Sverige för att tigga. Att stå i minusgrader och tigga i Sverige är som att komma till himlen jämfört med hur romer behandlas här. Er regering behandlar våra medborgare tusen gånger bättre än vår egen, säger Mugur Varzariu.

 

Edie Suliman frågar:

- Vad ska vi göra? Ingen bryr sig om oss.

Familjerna i Eforie Sud undrar när livet ska bli bättre. Ingen av romerna vi träffar i den övergivna skolan har jobb. De är beroende av frivilliga organisationer som kommer med mat eller kläder. Enda sättet att få en inkomst är genom dagjobb, då de städar, rensar trädgårdar eller skottar snö en hel dag för femtio kronor. När sommaren kommer kan de sälja popcorn vid Svarta havskusten, till rumänska turister som trängs på de fina sandstränderna. Då kan de också plocka plastflaskorna som slängs och sälja.

Under tiden står de här utan rinnande vatten - det hämtas i hinkar från en brunn.

- Jag har inte duschat på fyra månader. Så här gör jag för att bli ren, säger Edie Suliman och visar med händerna att hon kokar vatten och tvättar sig i en balja.

Mitt i samtalet vänder hon sig mot dörren. En vit katt har kastat sig bakom den.

- Är det en råtta? Det kryllar av råttor här. Jag vågar inte lämna mitt barn ensam.

 

Rumänien har drygt två miljoner romer, en tiondel av landets befolkning, enligt Amnesty.

Situationen är "chockerande" för romer, konstateras i en rapport från 2011 av UNDP och Fundamental Rights Agency där romers situation i elva EU-länder jämfördes. Man kom fram till att en tredjedel av romerna är arbetslösa. En av fem saknar sjukförsäkring, 90 procent lever i fattigdom i sina länder.

I Rumänien saknar 52 procent en sjukförsäkring. I Eforie Sud blir glappet uppenbart.

- Flera av barnen har hepatit och två vuxna har tbc, säger Adrian Gamalie, 28, själv av romskt ursprung men som arbetar som domstolsbiträde i närmaste storstaden Constanta.

Han är de vräkta romernas bästa vän, engagerar sig och försöker göra deras röster hörda. Han vädjar till omvärlden att agera.

- Människorna här behöver hjälp. De behöver mediciner. Det här är en katastrof. Alla verkar ha glömt att det handlar om människor. Ingen frågar om barnen har mat, om de har någonstans att sova, säger han.

Även om alla rumäner har rätt till akut vård, gäller den inte de allra fattigaste.

- En kvinna behövde akut hjälp. Jag lyckades till slut få hit en ambulans. Men sjukvårdarna ville att jag skulle bära henne till ambulansen eftersom de inte ville gå ut i leran, säger Adrian Gamalie.

 

Många vi träffar vittnar om obligatoriska mutor i samband med sjukhusbesök. Från vanliga hälsokontroller till ultraljudundersökning som kostar 200 ron, 400 kronor. En förlossning kräver att mamman stoppar 1 500 ron i läkarens ficka - för att försäkra sig om att läkaren gör sitt jobb, uppger flera mammor.

I Eforie Sud är romerna trötta på besökare som ska uppmärksamma problemen. Amnesty och andra organisationer har varit där. Tagit sina bilder, men inget har hänt. Väntan på hjälp som uteblir är värre än att veta att den inte kommer.

Och bussresan från Högdalen i går blev betydligt kortare än tänkt. Vid midnatt körde bussen av vägen utanför Alvesta, mitt emellan Stockholm och Öresundsbron. Chauffören skadades allvarligt och fördes till sjukhus. Passagerarna, som var oskadda, får övernatta på hotell i Växjö.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!