Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”De trasiga ansiktena” – bilder av krigets vanvett

TRASIGT ANSIKTE. De nya vapnen som användes under första världskriget orsakade fruktansvärda skador. Soldat fotograferad på ett sjukhus i Paris. Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY/IBL
SKADAD KÄKE. Den här mannen överlevde kriget, men med förändrat utseende. Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY/IBL

PARIS. Än i dag kallas de för De trasiga ansiktena.

Hundraårsjubileet av freden efter första världskriget hedrar inte bara miljoner dödade soldater. Utan också alla de som överlevde – med vanställda ansikten och kroppar.

Deras lidande blev grundvalen för den moderna plastikkirurgin.

– Den här mannen fick en bit granatsplitter mitt i ansiktet, säger militärdoktorn Olivier Farret och pekar på en mask. En flera decimeter lång, skållhet metallbit var nära att klyva soldatens ansikte i två delar. 

Under och efter första världskriget mobiliserades skulptörer och konstnärer för att göra så exakta kopior som möjligt av ansiktena på de patienter som läkarna tog hand om. På militärsjukhuset Val de Grâce i Paris tog man hand om tusentals och åter tusentals av dem. Idag vittnar fortfarande maskerna som gjordes i utbildningssyfte om soldaternas kval.

LÄS MER: Se bilder från första världskriget i färg

PÅ MUSEET. Modell av krigsskadat ansikte, före och efter behandling, vid Val de Grâcemuseet i Paris. Foto: Magnus Falkehed
UTRUSTNINGEN. En fältläkares verktygslåda under första världskriget. Foto: Magnus Falkehed


Ibland är det svårt att förstå hur de ens kunde överleva. Aldrig i världshistorien hade läkarna sett liknande skador i sådan massiv skala. 

– Under det första världskriget började man använda stora projektiler, granater och kulsprutor. Allt det här gav fruktansvärda skador i skalle och ansikte, berättar Olivier Farret som är ordförande i föreningen Val de Grâcemuseets vänner i Paris.

I likhet med resten av Frankrike och stora delar av Europa ägnar man nu mässor, utställningar, parader och minnesstunder åt det Första krigets slut den 11 november 1918.

LÄS MER: Skotten i Sarajevo leder till första världskriget

Första världskriget –  nya utmaningar för läkarna

Första världskriget uppfann inte bara 1900-talets nya helvetesmaskiner. Det uppfann också skyttegravarna. Det första som stack upp ovanför kanten var i regel soldatens skalle och ansikte.

Läkarna stod inför en helt ny situation. På sjukhuset Val de Grâce ser man masker och foton på soldater utan munnar, ögon och öron. Vårdpersonal i fält och på sjukhus lärde sig att stabilisera vad som fanns kvar av käkar, att ta hud och kött från andra delar på kroppen.

– Det gällde först att få tillbaka de livsviktiga funktionerna som att äta och andas, förklarar Olivier Farret. Ofta fick patienterna genomgå tiotals operationer. Bedövning, sterilisering och nedsövning gjorde framsteg. Man lärde sig mer om nervtrådar.

MÄRKT AV KRIGET. Österrikisk soldat, offer för första världskrigets helvetesmaskineri. Foto: REX B. CORDELL / REX/IBL REX FEATURES/ IBL
MÄRKT AV KRIGET. Ytterligare en svårt skadad soldat från Österrike. Foto: REX B. CORDELL / REX/IBL REX FEATURES/ IBL


Röntgentekniken behärskades allt bättre. Somliga experimenterade med magneter för att få splitter under huden att vibrera och avslöja var det satt fast…

I slutändan kom estetiken in i bilden.

– Hur många barn och bröder sprang inte i väg när de såg sina fäder eller bröder komma hem, säger Olivier Farret. 

De trasiga ansiktena blev ett begrepp

Proteser tillverkades i massor. Ibland använde man sig av glasögon för att hålla fast en mask som skulle skydda från omvärldens blickar. Begreppet Les Gueules cassées, Broken faces eller De trasiga ansiktena blev vedertaget.

METALLMASK. En tidig föregångare till plastikkirurgi var de masker som många soldater bar för att dölja sina krigsskadade ansikten. På bilden arbetar den amerikanska skulptören Anna Coleman Ladd med en sådan mask, som bärs av en fransk krigsveteran. Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY/IBL
NYA ANSIKTEN. Avgjutningar av soldaters skadade ansikten i skulptören Anna Ladds studio 1918, med de återskapade ansiktena på raden nedanför. På bordet nedanför: maskerna som skulle täcka de vanställda delarna av ansiktet. Foto: COURTESY EVERETT COLLECTION/IBL


Efter krigsslutet tog många skadade ljusskygga jobb som till exempel biografmaskinister. Tiotusentals andra vägrade att gömma sig för omvärldens blickar. De organiserade sig i stället kring försäljning av det moderna lotteriet och skraplotter. Än i dag äger ett förbund för så kallade Trasiga ansikten nio procent av Frankrikes motsvarighet till Svenska spel.

Psykiska diagnoser efter kriget

Det massiva lidandet och skadorna i själen som det orsakade gjorde att generalerna till slut inte kunde ducka för de psykiska åkommorna. I början av kriget arkebuserades många psykiskt brutna män som desertörer och simulanter. Mot krigets slut fick de allt oftare en psykisk diagnos.

Fast även här var forskningen trevande. Många soldater kunde inte längre resa sig. De hukade sig precis som i skyttegravarna.

– Andra blev oförklarligt blinda av psykiska konversionstörningar, somliga blev döva och stumma av trauman under bomberna, säger Olivier Farret och berättar om vilken behandling patienterna fick: några fick terapi – andra utsattes för ren misshandel eller fick utstå smärtsamma elstötar.

 

MILITÄRLÄKARE. ”Hur många barn sprang inte i väg när de såg sina fäder komma hem?” frågar sig Olivier Farret som visar runt på Val de Grâcemuseet i Paris. Foto: Magnus Falkehed

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!