Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De strider för att rädda sitt paradis i Kallak

Evyanne Nilsson och Arne Karlsson, i röd respektive blå jacka, bor i närheten av Kallak och vill inte att gruvan byggs. Här beskådar de tillsammans med aktivisterna Rista Koskinen och Tima Mingazov platsen där provsprängningarna ägt rum. "Jag blir alldeles gråtfärdig", säger Evyanne Nilsson om synen. Foto: Jens L'Estrade

JOKKMOKK. I Kallak, fem kilometer från Jokkmokks tätort, pågår en av Sveriges mest infekterade markkonflikter.

- Vår existens står på spel, säger Niklas Spik, företrädare för samebyn Jåhkågasska som slåss för sin mark och överlevnad.

Det har hänt i Jokkmokk sedan sista januari i år

31 januari: Beslut

Mark- och miljödomstolen ger klartecken till Jokkmokk Iron Mines AB, dotterbolag till brittiska Beowulf Mining, att starta provbrytning av järnmalm i Kallak i Norrland.

21 augusti: Provsprängning - och protester

Första provsprängningen genomförs. En aktivist häller bensin över sig och ett trettiotal aktivister sätter sig i trädtoppar intill provsprängningsområdet.

22-23 augusti: Polisen ingriper - utan lagstöd

Polisen för bort aktivister utan lagstöd. Konfrontationerna mellan polis och motståndare till gruvplanerna i Kallak utanför Jokkmokk fortsätter 23 augusti. Ett 30-tal aktivister som har blockerat vägen inför provsprängningar tvingas bort med hjälp av en polishund.

24 augusti: 400 samlas för manifestation

Uppemot 400 personer samlas i Kallak för en stor manifestation mot en gruva i Jokkmokk. Mötet organiseras av de två mest berörda samebyarna, Jåhkågasska och Sirges.

27 augusti: Sametinget åker till Kallak

Sametinget firar sin 20-års dag med att bege sig till Kallak.

31 augusti: Stöttar gruvan - får hotbrev

Jokkmokksbon och gruvförespråkaren Kjell Ek får ett hotbrev innehållande en blåspetskula från ett 222 Winchestergevär avsett för fågeljakt.

3 september

Järnmalm från provsprängningar körs mot Finland för analys.

Grävningen kan strida mot FN:s konventioner

Sveriges mineralpolitik kan strida mot FN:s konventioner. Det menar en FN-kommitté i en ny rapport som vill se ett större inflytande för samerna. Kommittén kritiserar bland annat att den svenska minerallagen tillåter stora industriprojekt och andra aktiviteter inom samiskt område, utan samernas samtycke.

Evyanne Nilsson och hennes sambo Arne Karlsson promenerar genom sina bär- och svampmarker.

Stora stenar ligger huller om buller. Runtomkring syns spår av provsprängningar efter järnmalm. I den täta blandskogen, som börjat skifta färg, är ingenting sig längre likt.

- Jag blir alldeles gråtfärdig, säger Evyanne Nilsson.

Det är här som en av Sveriges mest infekterade markkonflikter pågår. Tidigare i år fick det brittiska gruvföretaget Beowulf Mining och dess svenska dotterbolag Jokkmokk Iron Mines klartecken för provborrning av järnmalm. Inom några år hoppas bolaget ha påbörjat bygget av en ny gruva.

- Det här är vårt paradis. Tystnadens paradis, säger Evyanne Nilsson.

Paret bor i byn Björkholmen och deras stuga är ett av de hus som ligger närmast platsen där provsprängningarna ägt rum.

- Det är bara 2,8 kilometer fågelvägen. Tänk vad värdet på vårt hus kommer sjunka. Och tänk hur mycket oljud det blir och hur djurlivet påverkas.

Under sommaren har miljöaktivister från hela landet tagit sig till Kallak för att demonstrera mot Jokkmokk Iron Mines planer.

I tisdags efter att flertalet provsprängningar genomförts kördes 400 ton järnmalm ut från Kallak till Finland. Där ska malmen analyseras för att säkerställa att den håller tillräckligt hög kvalitet, så att det är värt att starta gruvbrytning.

Niklas Spik, som ägnar veckoslutet åt att samla in sina renar, är trött och orolig. Han sitter i styrelsen för samebyn Jåhkågasska som har hundra medlemmar.

Jåhkågasska har en landareal om nära 10 000 kvadratkilometer och på området där Jokkmokk Iron Mines har provborrat efter järnmalm rör sig uppemot 9 000 renar.

- Vårt samhälle är delat i två läger. Jag är givetvis för att en kommun ska blomstra och att Sverige ska utvinna mineraler. Problemet är den specifika platsen där prospektering skett. En gruva där stör rennäringen för flera samebyar och ligger i ett utsatt område intill vattenkraftsdammar, säger Niklas Spik.

Kommunalrådet Stefan Andersson (S), själv same, känner inte igen den polarisering som Niklas Spik målar upp.

- Det är synd att det har blivit krigsrubriker om Kallak. Det finns väldigt många samer som stöttar förslaget om gruvan, säger han.

Stefan Andersson och hans parti ställde sig tidigt positiva till en ny gruva eftersom den tros skapa många nya arbetstillfällen. Kommunalrådet säger att han har bjudit in motståndare till samtal under ordnade former, men att han avböjt att åka till lägret som aktivisterna satte upp.

- Att vi är oense om sakfrågor är bara bra. Inom kommunen följer vi så klart händelseutvecklingen. Men jag tycker att det har gått alldeles för långt när aktivister ägnar sig åt olagliga aktiviteter för att sprida sitt budskap, förklarar han.

Vad Stefan Andersson syftar på är bland annat att demonstranter har avverkat träd liksom blockerat och grävt sönder vägar. Jokkmokks Allmänning, som företräder 900 markägare har polisanmält en demonstration vid Kallak som urartade. Demonstranter har å sin sida polisanmält polisen som de anser har agerat alldeles för kraftfullt.

Även om Stefan Andersson försöker tona ned debatten i hemkommunen är tonläget på sina håll hätskt. Personhot har förekommit mot förespråkare för gruvan.

Fred Boman, vd för Jokkmokk Iron Mines, säger att han inte alls har berörts av demonstrationerna utanför det tänkta gruvbygget. Men han är upprörd.

- Det värsta är att aktivisterna har gjort skadegörelse. De har till exempel lossat hjulbultar från bilhjul. Det är verkligen illa.

Även forskare har uttryckt oro för gruvprojektet. Eva-Lotta Thunqvist, lektor i mark- och vattenresursteknik på KTH i Stockholm, genomför tillsammans med May Britt Öhman, dammsäkerhetsexpert vid Uppsala universitet, en studie kring det tänkta gruvbygget. De pekar på att det finns stora risker med att öppna gruvor i området.

Fred Boman på Jokkmokk Iron Mines fnyser åt kritiken och kallar den "kvalificerat struntprat".

- Den rapport som vi lämnat visar inga som helst tecken på att det finns risker vid provborrning. De kommande tre åren ska vi dessutom lämna in ytterligare två studier om miljöpåverkan.

Bråket mellan demonstranter och förespråkare för gruvan har gett eko i internationella medier. Bland annat har italienska, brittiska, norska och amerikanska medier skrivit om situationen. Men i svenska riksmedier har det varit i det närmaste helt tyst.

Programmet Medierna i Sveriges Radios P1 uppmärksammade ämnet för en vecka sedan. Enligt en undersökning från SRF research har Kallak nämnts i sju artiklar och ett tiotal notiser i Sveriges tio största dagstidningar det senaste året. Som en jämförelse omnämndes den så kallade tv-eken på Gärdet i Stockholm, där protester pågick under ett par månader 2011, vid 150 tillfällen i samma tidningar.

Om dramatiken i Kallak har det varit i princip tyst.

- Det är jätteunderligt. Medierna brukar haka på sådana saker, men i det här fallet gör man inte det, säger journalisten Po Tidholm till Medierna i P1.

- Jag vill inte sitta och ägna mig åt konspirationsteorier. Men det är klart att vid det här laget måste jag dra slutsatsen att bristen på bevakning är en del av den norrländska koloniala problematiken.

Efter provsprängningarna och bortförseln av järnmalm har de flesta aktivister packat ihop och gett sig i väg. Lugnet har återigen lagt sig vid Evyanne Nilsson och Arne Karlssons stuga. Frågan är för hur länge.

 

LINDA FLOOD

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!