Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De största ubåtarna som någonsin byggts

De största undervattensfarkoster som någonsin byggts är de atomdrivna Typhoonklass-utbåtarna. De var sex till antalet. Foto: Wikimedia commons

Tysta, nästan ljudlösa, ruvar de, långt nere i de mörka havsdjupen.

De kan befinna sig under ytan månader i sträck.

Samtidigt har de kraft nog att förgöra stora delar av världen.

Här är de största ubåtar som någonsin byggts.

1) Typhoonklassen, Sovjetunionen/Ryssland

48 000 ton

De största undervattensfarkoster som någonsin byggts är de atomdrivna Typhoonklass-utbåtarna.

Dessa var 175 meter långa och extra breda. Klassen var dubbelt så tung som den näststörsta.

Typhoonflottan är också känd under namnet Projekt 941 Akula(ryska för haj) och utvecklades under 1970- och 1980-talen av Sovjet.

En Typhoonklass-ubåt, täckt av is.
Amerikansk spaningsbild visar en Typhoonklass-ubåt för ankar i Severodvinsk. Hemligstämpeln på bilden lyftes 2012. Foto: US GOV

Den första i en serie av sex sjösattes 1980. Året därefter togs hon i bruk.

Dessa havsvidunder var inte bara enorma – de var också tystare än sina föregångare och drevs framåt av två kärnreaktorer.

Samtidigt ägde de kraften att förgöra stora delar av världen. Varje ubåt kunde utrustas med ett ohyggligt antal ballistiska robotar och kärnvapenstridsspetsar.

Besättningsmedlemmarna levde (relativt) bekvämt på ubåten som klarade av att vara omkring 120 dagar i sträck under vatten – och ännu längre i nödfall, till exempel vid händelse av ett kärnvapenkrig.

När Sovjetunionen upplöstes 1991 övergick de i den nya ryska flottans tjänst. På grund av ekonomiska bekymmer 1997 skrotades två av de jättelika ubåtarna. Allteftersom har de kvarvarande farkosterna tagits ur tjänst.

Boreiklassen ersatte Typhoon-ubåtarna. Foto: Wikimedia commons

2) Boreiklassen, Ryssland

24 000 ton

Även den näststörsta klassen, Borei, kommer från Ryssland men är betydligt mer modern än Typhoon-klassen, som den ersatt.

Ubåtarna är 170 meter långa, atomdrivna och bestyckade med en ny typ av ballistiska robotar, kallade R-30 Baluva.

Eftersom Borei framför allt är smalare – och därför mindre – än föregångaren är den billigare att producera. Men den första i serien kostade ändå 770 miljoner dollar att färdigställa.

 

LÄS MER: Andra världskrigets mest berömda stridsvagnar.

 

Ubåten gick ut till havs för första gången 2009 och togs i bruk av den ryska Stilla havsflottan i januari 2013.

Hittills har Ryssland tre ubåtar i Boreiklassen. Men fler är planerade.

Putins undervattensflotta växer.

Ohioklass-ubåten USS Michigan vid ubåtsbasen i Bangor, Washington. Foto: Wikimedia commons

3) Ohioklassen, USA

18 750 ton

Den tredje största klassen är amerikansk.

I början av 1970-talet behövde USA nya ubåtar då landets undervattensflotta blivit föråldrad. Samtidigt hade ärkefienden under det kalla kriget, Sovjetunionen, förbättrat sin förmåga att spåra och bekämpa fiendeubåtar.

Det amerikanska svaret blev Ohioklassen, som hade större slagkraft och bättre smygförmåga än föregångarna.

I nuläget har USA 18 sådana i tjänst.

Illustrationen visar hur Tomahawkmissiler avfyras. Foto: Wikimedia commoms
Unuti en Ohioklassutbåt. Foto: Wikimedia commons
USS Ohio under ombyggnad. Foto: Wikimedia commons

Inom ett område slår Ohioklassen sina ryska motsvarigheter – den kan bära på fler missiller är både Borei- och Typhoonklasserna.

En tanke med designen är att farkosten ska kunna tillbringa så mycket tid ute till sjöss som bara är möjligt – och patrullera världshaven med sin dödsbringande last av missiller. En rad åtgärder har vidtagits för att förkorta hamntiderna och underlätta reparationer och påfyllning av förnödenheter.

En Deltaklassutbåt i ytläge. Foto: Wikimedia commons

4) Deltaklassen, Sovjetunionen/Ryssland

18 200 ton

Deltaklassen är den fjärde största ubåtstypen. Dessa farkoster utvecklades under det kalla kriget och var konstruerade för att slå ut amerikanska industrier, städer och militäranläggningar vid ett kärnvapenkrig.

Det finns fyra olika underklasser av Delta, alla relativt lika varandra men med olika syften och uppdrag.

Projekt 667B Murena (Delta I).

Togs i tjänst 1972. Totalt byggdes 18 farkoster i Murenaklassen. 1998 togs den sista ur tjänst.

Projekt 667BD Murena-M (Delta II).

En vidareutveckling med extra robottuber. Togs ur tjänst 1996.

Projekt 667BDR Kalmar (Delta III).

Kalmarklassen var den första ubåten som kunde avfyra alla sina ballistiska robotar på en och samma gång. Ett stort steg framåt för Sovjet.

Projekt 667BDRM Delfin (Delta IV).

Delfinklassen var tystare än föregångarna.

HMS Vanguard på väg tillbaka till Clyde-basen i Skottland. Foto: Wikimedia commons

5) Vanguardklassen, Storbritannien

15 900 ton

Royal Navys atomdrivna ubåtar är fyra till antalet och baserade vid Clyde-basen i Skottland.

HMS Vanguard 2010. Foto: Wikimedia commons
HMS Vigilant. Foto: Wikimedia commons

Om världen, Gud förbjude, skulle kastas in i ett kärnvapenkrig lär dessa farkoster spela en stor roll för Storbritannien.

Sedan 1998 har landet enbart strategiska ballistiska robotar ombord på Vanguardubåtarna, varav en med 128 stridsspetsar ska vara till sjöss vid varje givet tillfälle. Landet saknar helt taktiska och flygburna kärnvapen.

Klassen ska bytas ut tidigast år 2028.