Maria Ferm, MP. Foto: Nils Petter Nilsson
Maria Ferm, MP.  Foto: Nils Petter Nilsson

"De skyr inga medel
för att jaga fildelare"

Publicerad

All information om vem du har ringt, mejlat och när du har surfat lagras redan i dag.

I dag röstade riskdagen dessutom igenom ett nytt lagförslag som innebär att vem som helst kan övervakas - trots att personen inte är misstänkt för något brott.

- Regeringen skyr inga medel för att jaga en hel generation fildelare, sa Maria Ferm (MP) i riksdagsdebatten inför omröstningen.

Sedan den 1 maj gäller det så kallade Datalagringsdirektivet i Sverige. Det innebär att operatörer måste lagra uppgifter om telefoni, meddelandehantering och internetåtkomst i sex månader.

Direktivet röstades igenom i riksdagen i mars och blev omdiskuterat.

Behöver inte vara brottsmisstänkt

I dag torsdagen behandlade riksdagen återigen frågan. Där här gången beslutade politikerna hur polisen ska få tillgång till informationen. I dag krävs det att det finns en skälig misstanke mot en person för att polisen ska kunna få rätt av en domstol att få avlyssna en telefon eller ta del av lagrad datatrafik.

Men med det nya förslaget till lagstiftning som röstades igenom i dag och som ska börja gälla från den 1 juli behöver man inte ens vara brottsmisstänkt för att polisen ska få tillgång till informationen.

Polisen välkomnar beslutet.

- Det är en väldigt bra förändring som gör det möjligt för polisen att utreda brott på internet som drabbar enskilda individer, säger Paul Pintér, som är nationell polissamordnare för immaterialrättsliga brott, till TT.

Men Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en annan uppfattning.

- Regeringen skyr inga medel för att jaga en hel generation fildelare, sa Maria Ferm (MP) i riksdagsdebatten på torsdagen.

Bakom beslutet står socialdemokraterna och de borgerliga partierna.

- Det handlar om att lösa grova brott mot enskilda personer. Det kan handla om hot, förföljelse, förtal eller vuxna som söker upp unga i sexuellt syfte, säger Ewa Thalén Finné (M).

Riksdagsbeslutet innebär också att möjligheten till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation vidgas. Beslut ska fattas av domstol, men åklagare får rätt att i vissa fall fatta tillfälliga beslut.

Övervakning för underrättelseverksamhet får polisen och tullverket fatta beslut om själva. Det blir också möjligt för polis och brottsbekämpande myndigheter att utföra hemlig övervakning utan att det finns en skäligen misstänkt person.

Röstar nej

Folkpartisten Mathias Sundin röstade tvärtemot sitt eget parti nej till förslaget i riksdagen.

- Nu när staten har sett till att all information från vår privata kommunikation lagras tycker jag att det är rimligt att höja ribban för när staten ska få tillgång till den informationen. Men man höjer inte ribban, utan man sänker den. Förutom att det lagras mycket mer blir det lättare att få tag i den för polis och andra myndigheter, säger Mathias Sundin.

Polisen anser att det nya lagförslaget kan förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslig verksamhet.

- Det kan vara bra att polisen kan hålla koll på mc-gäng, men att du och jag och alla andra som inte är med i mc-gäng ska lyda under samma villkor blir för mig konstigt, säger Mathias Sundin.

Sverigedemokraterna stöder lagändringarna i stort, men vill inte att det ska gälla just immaterialrättsliga brott,

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag