Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De opererades av skräck-kirurgen

Margareta Molarin: "Vi vet ju inte vad vi blir utsatta för." Arne Ullmark: "Skruven lossnade inne i mitt ben." Erkki Huhtimo: "Jag kan knappt lyfta armen nu." Foto: Fredrik Fransson / Jens L'estrade
Johanne Krogh har norskt rekord i felbehandlingar.
29 patienter i Norge har råkat ut för den danske kirurgen och över tio miljoner i skadestånd har betalts ut.
Trots detta fick hon jobb i Sverige. Och nu har anmälningarna börjat strömma in igen.
En pressad sjukhusledning har tvingats sätta henne i karantän och låta socialstyrelsen starta en utredning.
Men hur kunde hon få jobbet från första början? Svaret är lika enkelt som sorgligt: för att sjukhuset i Hudiksvall inte orkade ringa ett samtal.
Erkki Huhtimo, 59, från Söderhamn är en av de senaste patienterna som anmält kirurgen Johanne Krogh till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Han opererade axeln, som tog stryk i en trafikolycka. Sedan tog den stryk igen - på operationsbordet.
- Den blev infekterad och bara sämre efter operationen. Jag kan knappt lyfta armen nu. Det kunde jag göra innan olyckan, säger han.
Erkki är bara toppen på ett isberg. Det var den norska tv-kanalen NRK som för drygt en vecka sedan gjorde oss svenskar uppmärksamma på problemet. Läkaren som var känd i Norge för att ha felbehandlat fler patienter än någon annan hade trots sitt avskräckande cv fått jobb - i Sverige. Trots att hon inte längre får operera i Norge var det fritt fram att fatta skalpellen på Hudiksvalls sjukhus.
Sveriges nu mest omskrivna ortoped har i över ett decennium flytt från sitt eget rykte. 1994 blev Johanne Brandborg Krogh specialistläkare i Danmark. Kort därefter började hon jobba i Sverige, men efter en anmälan flyttade hon tillbaka till Danmark. 1998 återvände hon till Sverige, där hon jobbade i både Torsby, Jönköping och Värnamo. Fram till 2002 drog hon på sig sex anmälningar till HSAN, varav en resulterade i en varning.
Återigen lämnade hon landet och flyttade tillbaka till Danmark. Men det dröjde inte länge förrän hon korsade landsgränserna igen. Denna gången bar det av till Norge. Här lyckades hon under tre år, på fyra olika orter, dra på sig hela 42 anmälningar, varav 29 har slutat med att patienten fått rätt och erhållit skadestånd. Två av fallen är fortfarande under handläggning.
Totalt har hon kostat norska skattebetalare mer än tio miljoner norska kronor i skadestånd till patienterna.

Listan över alla felbehandlingar är skrämmande läsning. Här är några exempel på skräckortopedens missar under sin tid i Norge: en 79-årig kvinna vaknade upp från en höftoperation med ett ben tre centimeter längre än det andra, ett fenomen som Johanne Krogh dessutom lyckats upprepa med tre andra patienter. I ett av fallen hamnade skadeståndet på närmare 600 000 norska kronor.
Vid ett annat tillfälle opererades en man i 50-årsåldern efter en mc-olycka. Efteråt uppstod en infektion - för att Johanne Krogh glömt kvar material i kroppen på sin patient. Den mannen fick över 2,5 miljoner norska kronor i skadestånd.
Det kanske mest allvarliga fallet handlar om en 80-årig manlig patient som opererade höften. Under operationen gled höftprotesen in i bukväggen, som skadades och blev infekterad. Mannen återhämtade sig aldrig och drygt fyra månader senare var han död.
2005 fick norska medier upp ögonen för den felbehandlade läkaren och Johanne Krogh flyttade året efter till Danmark igen, där hon jobbade på centralsjukhuset på Bornholm. Men hon blev inte långvarig. 2006 fick hon sparken efter att tidningen Ekstra Bladet avslöjat vad hon sysslat med i Norge. Hon flyttade igen - tillbaka till Sverige.

Trots att hon dragit
på sig runt 50 anmälningar i både Sverige och Norge, trots att hon skadat ett 30-tal patienter, trots att hon blivit av med sin specialistlegitimation i Norge och trots att hon omskrivits i norsk press sedan flera år tillbaka - så fick hon 2007 jobb som kirurg på Hudiksvalls sjukhus.
När en läkare i Norden blir av med sin läkarlegitimation, eller som i detta fallet: sin specialistlegitimation, så skickas den informationen vidare till de andra nordiska länderna. Det systemet fungerade även i fallet Johanne Krogh. När hon förlorade sin rätt att operera i Norge meddelade norska motsvarigheten till socialstyrelsen sina kollegor i Sverige vad som hänt.
- Så fort någon av våra myndigheter fattar beslut om en behörighetsinskränkning mot en yrkesutövare, så skickar vi över den uppgiften till de nordiska länderna. Och på samma sätt gör de till oss, säger Per-Anders Sunesson, chef för tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen.
Problemet var att när socialstyrelsen fick informationen jobbade Johanne Krogh fortfarande i Norge - och därför fanns det ingen anledning att skicka informationen vidare. De kunde bara konstatera att en dansk läkare som jobbade i Norge inte längre fick kalla sig ortoped i grannlandet. Skulle hon jobbat i Sverige vid tidpunkten hade det varit en annan sak. Då hade Socialstyrelsen tittat närmare på saken.
- Då hade informationen gått ut till vår regionala tillsynsenhet i den regionen som den här personen kan tänkas befinna sig. Sedan tittar de på det, säger Per-Anders Sunesson.

När hon skulle anställas i Hudiksvall fanns informationen kvar på Socialstyrelsen. Men ingen frågade efter den. Sjukhuset ringde nämligen inte myndigheten för att höra vad de visste om Johanne Krogh.
- De brast i sina rutiner och kontaktade aldrig oss, säger Per-Anders Sunesson.
Inte heller ringde Hudiksvalls sjukhus hennes gamla arbetsgivare i Norge för att höra hur hon skött sig. Det hade kanske räckt för att den bistra sanningen skulle nå ända upp till Hälsingland.
- Det borde vi gjort, men i det här fallet så gjordes inte det, säger Kjell Norman, divisionschef för division operation på Gävleborgs landsting.
Det har förekommit uppgifter i debatten om att socialstyrelsen inte har rätt att lämna ut uppgifter till sjukhus som vill kolla upp en läkare. Men det gäller bara bakgrundsuppgifter om läkaren, såsom missbruk, sjukdom, eller annan information som kan vara känslig och därför måste sekretessprövas.
Att Johanne Krogh blivit av med sin specialistkompetens i Norge och gjort sig skyldig till 29 felbehandlingar är saker som socialstyrelsen säger sig skulle ha berättat - om någon bara frågat.
- Jag kan inte svara på om vi kände till att hon blivit fälld i 29 fall, men om vi gjorde det hade vi kunnat lämna ut det, precis som vi kunnat berättat att hon förlorat sin specialistkompetens, säger Per-Anders Sunesson.

Men skulle socialstyrelsen verkligen ha berättat för sjukhuset i Hudiksvall att Johanne Krogh blivit av med sin specialistlegitimation om de fått frågan? För några veckor sedan, i samband med att NRK grävde i ärendet gjorde Hudiksvalls sjukhus nämligen det som de borde gjort redan när läkaren anställdes - de ringde socialstyrelsen för att kolla upp henne.
- Vi ställde frågan. Då sade de att det inte fanns något på henne. Inga anmärkningar och legitimationen var bra, berättar Kjell Norman.
Socialstyrelsen blir tagen på sängen av de uppgifterna.
- Detta är helt nytt för mig. Om de inte har fått någon information, då har vi brustit, säger Per-Anders Sunesson.
Grundproblemet i fallet Johanne Krogh var alltså att sjukhuset gjorde avkall på rutinerna och ringde varken Socialstyrelsen eller hennes tidigare arbetsplats. Och när de sedan ringde Socialstyrelsen i efterhand fick de ändå inte veta något.
En sak är uppenbar: informationen flödar inte som den borde. Socialstyrelsen pekar på en stor brist i systemet, som gör att uppgifter om dåliga läkare riskerar att aldrig nå rätt personer. Det finns nämligen inget register där man kan söka information om fällningar, legitimation och annat som kan vara användbart när en läkare ska anställas. Som det är i dag samlas allt i pärmar och skåp, och viktig information blir svår att få tag på när någon ringer och frågar.
- När vi får de här listorna skulle det vara önskvärt att man kan lägga in dem i ett internationellt register, så att det är sökbart på ett annat sätt. Och i det registret skulle också fällningar kunna vara med, säger Per-Anders Sunesson.

Just nu håller socialstyrelserna i Nordens länder på att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa ett gemensamt register. Frågan är bara om det går att göra utan lagändringar. I Sverige avvaktar därför regeringen vad Socialstyrelsen kommer fram till.
- Vi har sagt, ta reda på om ni får ha ett sådant register, och får ni inte det så kan vi titta på om det går att göra något i lagstiftningen för att göra det möjligt, säger Petra Kjellarson, pressekreterare hos socialminister Göran Hägglund.
När Johanne Krogh uppmärksammades i svenska medier stod sjukhuset i Hudiksvall först på sig och hade inga planer på att vidta några åtgärder. Men när pressen blev för stor meddelade man att socialstyrelsen ska göra en utredning av läkaren, som under tiden ska omplaceras till en tjänst där hon inte har någon kontakt med patienter.
Det fanns ingen annan utväg, förklarar Kjell Norman.
- Om patienterna känner en så stark oro över att besöka henne, då gör det arbetet omöjligt, säger han.
Samtidigt som nyhetsrapporteringen varit intensiv de senaste veckorna har nya ärenden börjat strömma in till HSAN. Bara de senaste dagarna har fem patienter anmält Johanne Krogh.

En av dem är Arne Ullmark, 83, från Bergsjö norr om Hudiksvall. Han föll olyckligt ute på gården sommaren 2008 och bröt lårbenet. Efter att han blivit opererad av Johanne Krogh började han känna hur det värkte i benet. Det visade sig att en skruv som använts i operationen var för lång och låg och skavde mot muskeln.
- Jag kände hur det skrapade. Det blev bara värre och till slut var det gräsligt, berättar Arne.
Han fick komma till Johanne Krogh, som inte öppnade såret och plockade bort skruvarna. I stället satte hon in en platta. Men den var inte mycket bättre än skruven.
- Den lossnade inne i benet och jag blev sängliggandes, säger Arne.
Han fick åka tillbaka för ännu en operation, hos en annan läkare, och denna gången gick det bra. Men det dröjde 15 månader av smärta innan problemet åtgärdades.

Margareta Molarin, 51, från Kårböle väster om Hudiksvall har stora problem med ena foten, som domnar bort, sticker och känns svullen efter en operation av hälsporre. Hon fick i februari reda på hennes anmälan mot Johanne Krogh inte leder till en fällning.
- Man blir besviken att landstinget anställer folk som har så många anmälningar. Vi patienter vet ju inte vad vi blir utsatta för, säger Margareta.
Frågan är hur många fler som kommer bli lidande om Johanne Krogh får fortsätta jobba som läkare. Norrmännen kan inte förstå hur vi i Sverige kan anställa henne efter allt som har hänt.
Den norska advokaten Torgeir Røynås Pedersen har representerat flera av Johanne Kroghs patienter. Alla fick rätt.
- Jag blev förvånad när jag hörde att hon jobbar i Sverige nu. Att det ska gå att fortsätta i samma stil, efter så många felbehandlingar, det förstår jag verkligen inte, säger han.
Expressen har sökt Johanne Krogh på hennes arbetsplats och i hennes bostad i Hudiksvall, men hon har inte gått att nå.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!