Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De kvinnliga journalisterna är de som är allra tuffast

Meryl Streep som Washington Posts Katharine "Kay" Graham. Foto: The Post
Frida Sundkvist. Foto: ALEX LJUNGDAHL

"Jag skriver med kuken", sa den uppburne författaren och journalisten Norman Mailer när han ledde den legendariska debatten om kvinnors frigörelse i New Yorks stadshus 1971. "Vilken färg använder du på bläcket, Norman?", frågade en kvinna i publiken, varvid jubel utbröt.

Den klassiska dokumentären "Town bloody hall" fångar en omvälvande tid när kvinnor intog en ny position i samhället. Den sexistiskt slagfärdige Mailer fick se sig överglänst av feminister som Germaine Greer, som njöt av att utmana machomannen med humor och vass tunga.

Det är en fröjd att titta på.

 

Samma år som detta livliga möte ägde rum utspelar sig också Steven Spielbergs bioaktuella film "The post", som skildrar storyn bakom Washington Posts publicering av Pentagondokumenten. Det är en berättelse om mediernas ansvar att granska makten, men också om kvinnors ställning i dåtidens medievärld.

Inställningen att det krävdes "balls" för att skriva var Mailer knappast ensam om. Murvlarna var nästan uteslutande män. Just på Washington Post råkade dock tidningsägaren och utgivaren vara Katharine "Kay" Graham, som plötsligt hamnade i förarsätet när hennes man begick självmord. Spielberg spinner historien kring hur hon mot omgivningens förväntan växer som ägare och publicist då hon riskerar företaget för att avslöja USA:s lögner om Vietnamkriget.

Hon bröt ny mark för kvinnor i det absoluta medietoppen.

 

Men Expressens artikelserie de senaste dagarna visar att jämställdheten i den här branschen fortfarande – nästan 50 år senare – släpar efter, främst på vd- och styrelsenivå. I ett internationellt perspektiv är det rena rama korvfesten, enligt en ny studie av Nordicom. Även många mediebolag i Skandinavien leds av en förkrossande majoritet män. Som Expressens chefredaktör Thomas Mattsson konstaterade i en krönika tidigare i veckan: I Bonniers ledningsgrupp är det bara 18 procent kvinnor, i Schibsted Medias 20 procent. I Bonniers styrelse är det något bättre, 30 procent kvinnor.

 

Liberala Expressen, vars publicistiska idé slår fast kamp mot kvinnoförakt, har en ledningsgrupp med blott 27 procent kvinnor. I styrelsen är alla ledamöter, exklusive arbetstagarrepresentanter, utom en av manligt kön. Man rodnar.

Redaktionerna är långt ifrån fulländade, men här har kvinnorna i alla fall sedan länge en betydligt starkare bas. Att man måste vara karl för att kunna skriva (eller vilken typ av berättande man nu ägnar sig åt) skulle i dag bara förbittrade nättroll kunna hävda.

 

Tvärtom är det numera påfallande ofta just kvinnliga kolumnister, ledarskribenter och profilerade reportrar som är de tuffaste av dem alla. Tabun, kulturprofiler eller Metoo-strukturer tycks inte rämna med mindre än att kvinnor håller i släggan. 

Expressens grävreporter Frida Sundkvist, nyligen rekryterad från Svenska Dagbladet, avslöjade för några dagar sedan hur förment feministiska Vänsterpartiet i decennier tystat ned kvinna efter kvinna som larmat om Lars Ohlys gränslösa beteende.

 

Och modiga Magda Gad reser till världens farligaste platser för Expressen med favoritförfattaren Hemingway i väskan. Liksom Mailer har han beskrivits som en riktig mansgris. Men det är just en Magda som i dag undersöker krig och elände enligt hans credo: "Som skribent ska du inte döma, du ska förstå". 

Magda Gad reser till världens farligaste platser. Foto: MAGDA GAD

Visst verkade det mysigt med de mullrande tryckpressarna, rök-och spritdimman på redaktionerna och alla förtjusande sekreterare som man kan bevittna i "The post". Muren av män i mediebranschen borde däremot bara finnas som ett minne på film. 

Alla höjdare verkar inte ha märkt det än, men 1900-talet är faktiskt historia. Det hade inte ens Norman Mailer kunnat förneka.  

 

Karin Olsson är ställföreträdande ansvarig utgivare samt kulturchef på Expressen och ny som mediekrönikör varannan söndag. Chefredaktör Thomas Mattsson skriver nästa vecka.

 

Hänt i veckan:

Mobilprotest. Det är en trend att påstå att vi har tröttnat på att "mobilknarka". Svårt att tro, va?

 

Tv-ögonblick. Palmeutredaren Krister Petersson upprepar i "Veckans brott" att han är "optimistisk" inför att mordet ska lösas.

 

Bylinefest. Tre ytterligare namn till Tove Lifvendahls ledarsida i SvD. Flest kolumnister i svensk press?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!