Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De kämpar för att göra sig hörda med poesin

"Jag är svart, muslim, från Tensta. Det är tre av fyra saker som gör att man inte får plats i samhället", säger Liban Abdule som vann "Ortens bästa poet".Foto: Magnus Sandberg
"Att så många kommer beror nog på att det är ett evenemang skapat i förorten, av förortare, för förortare", säger Elise Ekmen, en av arrangörerna.

Poesin drar rekordpublik i förorterna.

När ”Ortens bästa poet” avgjordes i Rinkeby påminde stämningen om en fotbollsmatch.

– Det här är min kamp för att bli hörd, säger vinnaren Liban Abdule.

För två år sedan började Liban Abdule skriva poesi.

Känslan av att ha en röst som ingen bryr sig om kröp sig allt närmare.

Om han skrev ner orden kunde ingen säga att hans erfarenheter inte fanns.

Att han inte fanns.

– Jag är svart, muslim, från Tensta. Det är tre av fyra saker som gör att man inte får plats i samhället. Att våra röster inte hörs. Hade jag även varit kvinna hade jag haft allt emot mig, säger tjugoåringen.

Kollegor och vänner på ungdomsgården där han jobbar gillade hans texter. I år blev han övertalad att ställa upp i tävlingen ”Ortens bästa poet”, där landets bästa förortspoet skulle koras.

Arrangeras av Förenade förorter

Tävlingen arrangerades av organisationen Förenade förorter, som förra året sopade banan med all konkurrens på SM i poetry slam, både i lagklassen och i den individuella.

Poesin drog så stort intresse i förorterna att man beslutade sig för att göra ett eget SM med kvalomgångar i miljonprogram i Malmö, Uppsala, Göteborg, Stockholm och final i Rinkeby. Reglerna var enkla: en poet, en mikrofon och tre minuter till att fängsla publiken.

Nu är Liban Abdule historisk, som den förste vinnaren av tävlingen.

– Stämningen påminde mer om en fotbollsmatch, inte en poesitävling. Det var fullsatt och en massa människor som hejade på olika poeter. Det var magiskt, säger han.

Efter segern i söndagens final har Liban Abdule fortfarande en overklighetskänsla. Han trodde egentligen inte att han skulle gå vidare från första deltävlingen i Tensta.

– Jag ville bara uttrycka mig. I varje tävling har det varit fullt av människor med talang. Sedan var jag nöjd med att ha tagit mig till finalen. Så när jag vann blev det helt tomt i huvudet.

Skriver för förortsmänniskorna

Det nya stjärnskottet tror att poesin lockar många i förorten som vill höra om den råa verkligheten. Det gäller att fånga publiken med framträdandet och texter som de kan relatera till, känna igen sig i.

– Jag skriver för de vanliga förortsmänniskorna. Men främst för svarta förortstjejer och killar, om de problem vi stöter på. Som svart blir man ju hatad även av invandrare.

Poesin andas, lever och sträcker på sig i många förorter.

”Ortens bäste poet” är ett av flera initiativ som de senaste åren arrangerats av lokala aktörer som inte väntar på att medier och makthavare ska ge dem plats. Ett bevis eller ett budskap, om man så vill, om att ortens invånare inte behöver etablissemanget lika mycket som det behöver dem.

– Att så många kommer beror nog på att det är ett evenemang skapat i förorten, av förortare, för förortare. Många vill vara delaktiga i att stärka varandra, skapa historia och delta i kampen om att förena förorterna, säger en av arrangörerna Elise Ekmen som även coachade Västerort som vann lagtävlingen.

En känsla av sammanhang

Hon var själv med i SM i poetry slam förra året, där hon var med i laget som vann och kom dessutom tvåa i den individuella klassen.

– En viktig del i att motverka utanförskap är att skapa gemenskap. En känsla av sammanhang. Känsla av sammanhang att det är här det händer, man behöver inte in till stan för att känna sig värdig. Det är här det händer, säger hon.

I finalen på Ungdomens hus i Rinkeby drabbade 75 poeter samman.

Feminism och strukturell rasism var återkommande ämnen.

Liban Abdule säger att tävlingen förenade många. Folk från Malmö kunde exempelvis heja på tävlanden från Stockholms söderorter.

– Den här poesitävlingen är jätteviktig. Synd att så få medier var där. Det pratas ju så ofta om Rinkeby som en no go-zon, men det här var bara kärlek. Hundra procent kärlek.

 

LÄS MER AV FEDERICO MORENO:

"Ska jag nu återvända? Aldrig – inte levande"

Varför dog 15-årige Robin?

Bilbrännaren som skrattar åt polisen

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.