Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"De har inte utrett
det här ordentligt"

GÅTAN. Jakten på Olof Palmes mördare har inte avbrutits. Foto: Jan Collsiöö

Plötsligt är polisspåret högintressant i Palmemordet.

Nya vittnen intervjuas och Palmegruppen samlas till ett dramatiskt dygnslångt möte.

En tidigare medlem av spaningsledningen bryter nu sin tystnad och uppmanar utredarna att gå till botten med de nya rönen.

- De får inte utelämna polisspåret. De har inte utrett det här ärendet ordentligt, säger Stig Lennart Peterson, pensionerad polisintendent som arbetade nära spaningsledaren Hans Holmér.

När alla spår hittills slutat i återvändsgränder tycks Palmeutredningen nu få nytt liv, mer än 27 år efter mordet på Sveriges statsminister.

Kurder, Sydafrika, "den ensamme galningen" och Christer Pettersson är alla avförda från utredningen. Också polisspåret, alltså teorin om att ett högerextremt nätverk inom polisen och/eller säkerhetstjänsten skulle ligga bakom, var lagt till handlingarna - tills Palmegruppen nyligen förhörde en före detta polisinspektör som ska ha uppmanat vapenexperten "Johan" att skjuta Palme.

Tidigare polisintendenten Stig Lennart Petersson, 84, hade en nyckelposition i Palmeutredningen och satt sida vid sida med spaningsledaren Hans Holmér i två år. Han har tigit som muren i alla år, men dök plötsligt upp i en debattartikel i vintras.

Palmegruppen möttes

Nu talar han öppet för första gången och uppmanar spaningsledningen att utreda det nya polisspåret ordentligt

- Det är bra att de har fått ett uppslag. Det tycker jag att de ska arbeta på. Ärendet är inte utrett, säger Stig Lennart Peterson.

- Finns det uppslag måste utredarna gå till botten med det. De har slagit sig till ro i tron att det var Christer Pettersson, men det var det inte. De får inte utelämna polisspåret, säger han.

Den gamle toppolisen påpekar att han "var hela tiden med i spaningsledningen", men säger att han i dag efter så många år har svårt att värdera de nya uppgifterna.

Polisspåret har genom åren hållits vid liv av en rad privatspanare. Polisprofessorn och författaren Leif GW Persson har skrivit initierat i sina spänningsromaner om ett nätverk av högerextrema poliser som konspirerade mot Palme.

Nu finns en rad tecken på att polisspåret är högaktuellt:

I januari gick företagsledaren och vapenexperten "Johan" ut i Aftonbladet och berättade att en högerextrem polis fem månader före mordet hade bett honom att skjuta Palme. Efter publiceringen kontaktades "Johan" av Palmegruppen.

I mars krävde tunga namn som tidigare FN-toppen Inga-Britt Ahlenius, justitierådet Göran Lambertz och tidigare Palmespanaren SL Peterson i en debattartikel i Aftonbladet att Palmegruppen skulle lägga in en ny växel.

I september bekräftade Palmegruppen att man förhört expolisen som "Johan" träffat.

Förra veckan avslöjade Expressen att Palmegruppen hade haft möte på ett slott norr om Stockholm. Den samlades för första gången på två år till ett dygnslångt möte. Bland deltagarna fanns bland andra förundersökningsledaren Kerstin Skarp och spaningsledaren Dag Andersson.

I torsdags intervjuade Aftonbladet expolisen som 1988 sade upp sig som kriminalinspektör och flyttade med sin fru till en annan världsdel. Han förnekade inte att han talat med "Johan", men ville inte prata om händelsen.

Palmegruppen lägger locket på om det nya polisspåret.

- Jag kommenterar inte enskilda utredningsåtgärder. Vi lovar att vi ska gå ut och tala om när vi har något, säger Kerstin Skarp, förundersökningsledare och vice riksåklagare.

Drev polisspåret hårt

Förre justitieministern Thage G Peterson (S) tycker det är bra att polisspåret tas upp igen.

- Jag höll på mycket med polisspåret och det var inte så populärt i alla kretsar. Jag drev polisspåret väldigt hårt mot utredarna och jag sökte information hos både säkerhetspolisen och rikspolisstyrelsens ledning, säger Thage G Peterson.

- Det här är en varböld och jag mår väldigt illa av det. Det här har plågat mig i många år. Jag är väldigt tacksam för att medierna inte har släppt Palmemordet, att man inte ger upp, säger han.

FAKTA

TRE RÖSTER OM POLISSPÅRET

GUNNAR WALL, författare till boken ”Mordgåtan Olof Palme”

Tycker du att polisspåret ska utredas?

"Jag tycker absolut att polisspåret ska utredas vidare. Det är inte utrett på ett systematiskt sätt och det är allvarligt. Man har hela tiden varit obenägen att utreda det. Man borde ta ett organiserat grepp om de Palmefientliga aktörer som fanns bland poliser i Stockholm på den tiden. Det finns dokumenterat att poliser i Stockholm såg Palme som en säkerhetsrisk. Men det här har varit oerhört känsligt."

Tror du att mordgåtan går att lösa så här långt efteråt?

"Det tror jag faktiskt. Ett problem har varit att folk som vet något inte vill tala med utredarna eftersom de känt att det inte finns något intresse. Men om utredarna signalerar en medveten vilja att ta itu med det, då kan de känna att det är dags att berätta nu."

INGEMAR KRUSELL, biträdande spaningschef i Palmeutredningen och den som särskilt höll i polisspåret.

Tycker du att polisspåret ska utredas?

"Det är nonsens tror jag faktiskt om jag ska tala klarspråk. Det finns inget att utreda, jag betraktar det inte som ett spår utan lösa uppgifter. Det här är en fyllegrej, i alla fall bör den här polisen ha varit på fyllan."

Tror du att mordgåtan går att lösa så här långt efteråt?

"Vi som har kännedom om ärendet, om hur det verkligen såg ut på Sveavägen, vet vad vi har att röra oss med och vilka personer som fanns där. Och vi vet att Christer Pettersson fanns i hörnan. Vi vet att det är honom Lisbeth Palme identifierat utan tveksamheter."

TOMMY LINDSTRÖM, tidigare chef för rikskriminalpolisen som deltog i Palmeutredningen

Tycker du att polisspåret ska utredas?

"Jag tror han (ex-polisen) kan ha uttalat det här, men sedan tror jag du får svårigheter att visa att han skickat ner någon till Sveavägen. Om jag minns rätt så kom man aldrig ner på mordplatsen med den här killen och spåret. Det är inte så konstigt att en polis under fyllan eller villan på den här tiden säger till kompisen, ”du är ju jägare – skjut Palme”. Motivbilden och snacket som har varit kan stämma, men jag tror inte de har börjat verkställa det. Då tror jag Palmegruppen hade hittat spår."

LIKHETERNA MELLAN VERKLIGHETEN OCH LEIF GW PERSSONS BÖCKER SOM TV-SERIEN "EN PILGRIMS DÖD" BASERAS PÅ

1: DE SOM KÄNDE TILL PALMES BIOPLANER

Verkligheten: Olof Palme beslutade sig på eftermiddagen den 28 februari för att gå på bio tillsammans med sin fru Lisbeth, son Mårten och sonens dåvarande flickvän. Säpo informerades och även några av Palmes närmaste kolleger kände till planerna. Det är även troligt att vissa poliser kände till uppgifterna, men sammantaget rörde det sig om en relativt liten grupp människor.

GW: De fiktiva poliserna som återupptar utredningen om Palmemordet kommer fram till att det rör sig om max 50 personer som kände till statsministerns bioplaner. Det rör sig om ett 20-tal personer på Säpo, ett tiotal kolleger, några enskilda familjemedlemmar samt en säkerhetsmarginal på omkring ytterligare tio personer.

2: NYA VITTNEN

Verkligheten: ”Johan” talade med en utredare i Palmegruppen för många år sedan men hans uppgifter togs inte på allvar. När ”Johan” för några år sedan läste Gunnar Walls bok ”Mordgåtan Olof Palme” började han fundera på nytt och bestämde sig för att berätta om de gamla händelser som nu lett till ny uppmärksammad information om mordgåtan.

GW: En person som 15 år tidigare fått information som rör Palmemordet beslutar sig för att tala med polisen efter att han läst i tidningen om att en ny hemlig utredning inletts.

3: GÄRNINGSMANNEN

Verkligheten: I Aftonbladets artiklar om ”Johan” pekas han ut som en person som blivit tillfrågad om att skjuta Olof Palme. ”Johan” beskrivs som vapenexpert, pistolskytt och jägare. Han arbetade då på en hög post inom näringslivet, var i 40-årsåldern med en fläckfri bakgrund och umgicks privat med en polisman.

GW: En potentiell gärningsman beskrivs som en man i åldern 35 till 45 år gammal som arbetar som polis, militär eller på annat sätt har god kännedom om och tillgång till vapen. Mannen har troligen goda ekonomiska resurser samt kontakter inom Säpo eller regeringskansliet.

4: HEMLIG POLISGRUPP

Verkligheten: En grupp poliser inom Norrmalms polisdistrikt i Stockholm gick under namnet ”basebolligan” eller ”Norrmalmsligan”. De markerade sin tillhörighet i gruppen genom att ofta bära en liten flagga på kläderna. De var dels kända för att använda övervåld i jobbet, dels för att vara stora Palmehatare. Flera av dem hade högerextrema åsikter och ingick i en grupp som brukade träffas i Gamla stan.

GW: Beskriver en polisiär kamratförening som kallar sig ”Moder Sveas Lejon”. Gruppen består av ett tiotal poliser som arbetar vid citypolisen i Stockholm och som alla hade erfarenhet av utlandstjänst. Gruppen brukade träffas i en lägenhet på Lilla Essingen i Stockholm.

5: HÖGERRADIKAL POLIS

Verkligheten: Polismannen som försöker rekrytera ”Johan” tillhör polisens ”Norrmalmsliga” och är känd för sitt Palmehat och sin högervridna syn på samhället.

GW: Polismannen som rekryterade Olof Palmes mördare har en pappa som var organiserad nazist under andra världskriget. Han är fientligt inställd till Palme och beskrivs som en psykopat som begår allvarliga brott mot kvinnor.

6: POLIS SOM FLYTTAR UTOMLANDS

Verkligheten: Polismannen som försöker rekrytera ”Johan” sa enligt Aftonbladets uppgifter upp sig från polisen 1988. Tillsammans med sin fru emigrerade han till annat land där han sedan bland annat försörjt sig på att driva vandrarhem.

GW: Polismannen som rekryterade Palmes mördare sa upp sig från Säpo sommaren 1988 och flyttar sedan utomlands. Där bor han vid kusten och tjänar bland annat pengar på att ta ut turister i sin fiskebåt.

Sammanställning: ÅSA ASPLID