Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"De flyr hellre än återvänder dit"

<p>Freshta Dost, styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén.</p>
<p>En pappa och hans sjuårige son kom från Afghanistan till Göteborg i september. <br>I 45 dagar har de färdats genom Europa.<br>"Jag ville komma till Sverige för framtiden för min son", säger pappan.</p>Foto: Anders Ylander
<p>Mohamed Ali med sönerna Ali Ashgar och Alireza Asghar har flytt från Afghanistan och befann sig i Kroatien i september.</p>Foto: Kristofer Sandberg

Kriget i Syrien gör att fler och fler ensamkommande flyktingbarn söker sig till Sverige.

Men kriget påverkar inte enbart den syriska befolkningen.

Fyra av fem barn som kom till Sverige under den förra veckan var afghaner, och många av dem kommer från Iran.

– De får välja mellan att kriga för den syriska regimen eller att skickas till Afghanistan, säger Freshta Dost, styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén.

Migrationsverket meddelade tidigare under måndagen att mer än 10 000 personer sökte asyl i Sverige under den föregående veckan.

I siffrorna kan man se att 2 827 av dessa var ensamkommande flyktingbarn. Men de flesta kommer inte från krigets Syrien.

Istället är de flesta barnen, som på egen hand har flytt till Sverige, afghaner. Men det är inte Afghanistan de flyr ifrån.

– Majoriteten av de afghaner som flyr är unga killar, bosatta i Iran. De flesta har bott där under lång tid, men den iranska regimen hotar att skicka dem till Syrien för att strida för Bashar al-Assad, säger Freshta Dost.

Ställs inför ultimatum

Enligt henne är många afghaner bosatta i närliggande länder, framför allt i Iran och Pakistan.

Eftersom de inte ses som fullvärdiga medborgare ställs många unga pojkar inför ett ultimatum. Antingen åker de till Syrien och krigar, eller så skickas de tillbaka till Afghanistan.

Valet får många personer att välja en tredje utväg - flykten till Sverige.

– Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats en hel del. Många av de unga pojkarna har bott i Iran under större delen av sina liv och har ingenting att hämta i Afghanistan. De flyr hellre än återvänder dit, säger Freshta Dost.

Tipsar om Sverige

Expressen har vid flera tillfällen skrivit om den oroliga situationen i Afghanistan. Den får unga afghanska pojkar att välja flykten via Turkiet och Grekland snarare än att återvända till hemlandet.

Och att många av de afghaner som lämnar sina hem flyr just mot Sverige, det är ingen tillfällighet.

– Flyktingsmugglarna vet ju vilka länder som ger asyl, och den informationen sprider de sedan vidare till de afghanska barnen. Många av dem vet ingenting om Sverige sedan tidigare, de går enbart på smugglarnas rekommendationer, säger Freshta Dost.

För afghanerna som väljer att fly väntar en krävande resa.

Åker under lastbilar

Freshta Dost har varit i kontakt med många av de som har gjort den tuffa resan. Hon berättar att många tvingas långa sträckor under lastbilar, resor som är potentiellt livsfarliga.

Men resan kan göras säkrare - för de som har råd.

– Summorna varierar kraftigt, men för de här pojkarna rör det sig om väldigt mycket pengar. De som jag har pratat med berättar att man kan betala lite extra, då informeras lastbilschauffören om att det är någon som hänger under bilen. Om föraren inte vet om detta innan utan upptäcker det under resan, då utsätts pojkarna för ännu större fara, säger Freshta Dost.

Har blivit billigare

Migrationsverkets omvärldsanalytiker Merjem Maslo menar att afghaner inte är en lika resursstark grupp som syrier och därför tidigare haft ekonomiska problem med att ta sig till Europa.

– Nu när Schengengränsen inte övervaknas mellan Turkiet och Grekland har det blivit billigare att resa. Den korta sträckan mellan Ismir i Turkiet och Kos eller Lesbos i Grekland går inte via en hemlig väg, det kostar bara 700 till 1000 euro, säger Merjem Maslo.

Att så många av de asylsökande som kom i förra veckan var just ensamkommande barn från Afghanistan återspeglas i populationen menar Merjem Maslo.

– 70 procent av den afghanska befolkningen är under 25 år. Det återspeglar den unga populationen. Afghanska pojkar förväntas försörja familjen och ta ett mer vuxet ansvar från 13-15 års ålder. Det gör att många barn med hjälp av föräldrar, familjemedlemmar eller smugglare gör resan för att kunna skapa en bättre framtid och försöka försörja familjen.

 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.