Expressen har granskat bolagen inom det kritiserade etableringslotssystemet - och deras ägare.
Det handlar om ett 40-tal män och kvinnor som de senaste åren fått hundratals miljoner kronor i skattemedel från Arbetsförmedlingen för att ordna jobb åt nyanlända flyktingar.
Arbetsförmedlingen lade den 20 februari ner systemet med etableringslotsar. Arbetsförmedlingen skyllde bland annat på kriminalitet, hot och misstänkt rekryteringsverksamhet till den islamistiska terrorgruppen IS.
Men sanningen om detta gigantiskt politiska fiasko är en annan än bara de värsta fallen av kriminalitet. Expressen har granskat hur mycket etableringslotsarna fakturerat Arbetsförmedlingen under fyra år:
Flera av lotsföretagens ägare har blivit förmögna, gjort miljonvinster och har kunnat skaffa sig lyxbilar.
Varje jobb - längre än sex månader - som lotsföretagen tagit fram har i genomsnitt kostat skattebetalarna minst 2,5 miljoner kronor.
Jobben som lotsföretagen fått miljontals kronor för att ta fram har i de flesta fallen i sin tur också de varit subventionerade av skattebetalarna - instegsjobb, nystartsjobb, lönebidrag och trygghetsanställning.
Lockar med Ipads
Handel med namnlistor har förekommit för att lotsföretagen ska få maximalt med startbidrag och stora vinster.
Flertalet lotsföretag har lockat de nyanlända med datorer, Ipads och mobiltelefoner för miljontals skattekronor.
Växjöföretaget Tolk & Lots AB fick i fjol 9,6 miljoner kronor - men lyckades trots det ändå inte ordna fram ett enda arbete längre än sex månader.
Resultat: två (2) kortjobb
Det enda bolaget redovisar att man lyckats med för skattemiljonerna är att ordna två kortjobb som varade i tre månader. Dessa jobb var så kallade instegsjobb vilket betyder att staten gick in och subventionerade jobben med 80 procent av lönekostnaden.
En lots ska enligt Arbetsförmedlingen även ägna sig åt socialt arbete som att hjälpa till med bostadsfrågor och myndighetskontakter, men Arbetsförmedlingen är tydlig med att arbete är viktigast: "Målet är att den nyanlände under eller efter tiden hos etableringslotsen når en egen försörjning på snabbast möjliga sätt genom att erhålla ett förvärvsarbete eller påbörjar en reguljär utbildning", skriver myndigheten.
Fått 13,2 miljoner av Arbetsförmedlingen
Expressens granskning visar att Tolk & Lots AB under två år sammanlagt fått 13,2 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen.
Resultatet är ytterst blygsamt: ett sexmånaders jobb och fyra tremånaders arbeten.
Bolaget ägs och drivs av Matthias Saleh, 67 och kommunpolitikern Sarchel Mohammad, 47, som sitter med i Växjö kommunfullmäktige för Centerpartiet.
Köpt Ipads för 1,6 miljoner
Utanför kontoret vajar bolagets flaggor och på parkeringen står tre blankpolerade Volvo SUV bilar - två XC60 och en XC90 till ett sammanlagt värde av 1,5 miljoner kronor, alla tre registrerade på Lots & Tolk AB.
Vd Matthias Saleh säger först att han tycker att det delvis är bra att Arbetsförmedlingen nu har skrotat systemet med lotsar.
– Det är bra att de oseriösa aktörerna försvinner. De flesta lotsföretag har köpt datorer och Ipads till de nyanlända flyktingarna för att knyta dem till sig och tjäna pengar. Det är bara korruption i den här branschen, säger Saleh.
Men därefter erkänner han att även Tolk & Lots köpt datorer och Ipads för 1,6 miljoner kronor för att låna ut till deltagarna.
– Ja, annars går de till våra konkurrenter, säger han.
"Inte vårt fel"
Matthias Saleh anser dock inte att det dåliga resultatet beror på Tolk & Lots.
– Det är inte vårt fel. Flyktingarna är så medvetna om alla regler och de vill ha hälften av de pengar vi får från Arbetsförmedlingen.
Han säger upprört:
– De vill först och främst att vi ska hjälpa dem med att ta hit deras anhöriga till Sverige, sen vill de ha bostäder, datorer och telefoner eller Ipads. Alla kräver datorer, de frågar till och med vilket märke de får. Det har varit så tidskrävande att vi inte haft tid över för att ordna några jobb.
Dålig affär för staten
Men vd:n berättar att de till bolaget tjänat ihop ett eget kapital på "några miljoner kronor".
– Vi hade haft mer vinst om vi inte tvingats köpa alla dessa datorer, säger Matthias Saleh.
Kollegan och delägaren Sarchel Mohammad håller med och menar att hela systemet gick över styr på grund av Arbetsförmedlingens regelsystem:
– Om de hade gett tydlig information till klienterna då hade vi kunnat koncentrera oss på jobbsökande och inte på alla deras andra ärenden och önskemål.
– Svenska staten har gjort en dålig affär och nu är det också vi som drabbas, säger Mohammad.
Trots 360 registrerade klagomål och flera avstängningar av lotsar 2013 fortsatte Arbetsförmedlingen verksamheten.
Klagomålen fortsatte under 2014 - totalt registrerades 432 ärenden hos myndigheten.
Men trots att Arbetsförmedlingen var medveten om fiaskot så fortsatte de att betala ut ytterligare 758 miljoner kronor till lotsföretagen under 2014.
Även Riksrevisionsverkets rapport under sommaren 2014 visade på att systemet med lotsar var dyrt och ineffektivt.
I Expressens granskning framkommer det att det bästa lotsföretaget fått 774 000 kronor per ordnat arbete längre än 6 månader - och det sämsta 19,8 miljoner.
Premium
Premium
Premium