Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De får nobelpriset i kemi för att ha avbildat livets molekyler

Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson får 2017 års kemipris. Foto: Expressen-TV
Den åtråvärda nobelmedaljen. Foto: KAY NIETFELD / EPA DPA
Marie Curie fick både kemipriset och fysikpriset. Foto: Wikicommons
Foto: JONATHAN NACKSTRAND / AFP

– De har skapat en cool metod för att avbilda livets molekyler, sa Kungliga vetenskapsakademiens generalsekreterare Göran Hansson.

Årets kemipris är en europeisk affär, där pristagarna är från Schweiz, Tyskland och Skottland.

Jacques Dubochet, 76, Joachim Frank, 77, och Richard Henderson, 72, får 2017 års nobelpris i fysik "för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning".

Den coola metoden som Vetenskapsakademien berättar om är kryoelektronmikroskopi, som gör det möjligt för forskare att studera biomolekyler på nytt sätt.

 

LÄS MER: Trio tilldelas Nobelpriset 2017 i kemi

 

För nu kan de – här kommer det coola in – frysa biomolekyler mitt i deras rörelser och visualisera förlopp som man tidigare aldrig har sett, vilket är avgörande för såväl den grundläggande förståelsen av livets kemi som läkemedelsutveckling, skriver nobelprize.org i ett pressmeddelande.

 

 

 

Richard Henderson. Foto: Pressbild

Richard Henderson, 72, är född i Skottland och är molekylärbiolog vid Cambridge, Storbritannien. Han var först att ta fram tredimensionell bilder i atomupplösning av ett protein.

Joachim Frank. Foto: / Amelia Panico Photography

Joachim Frank, 77, är en tysk forskare vid Columbia University, i New York, USA. Frank gjorde tekniken allmänt användbar där han utvecklade en metod för att analysera och sätta ihop elektronmikroskopets brusiga bilder till en skarp tredimensionell struktur.

Jacques Dubochet. Foto: Pressbild

Jacques Dubochet, 76, är en schweizisk forkare vid Université de Lausanne, Schweiz. Dubochet förde in vatten i elektronmikroskopet, frös det så snabbt att det stelnade i sin flytande form. Det gjorde att biomolekyler kunde behålla sin naturliga form även i vakuum.

Deras forskning gör att forskare nu rutinmässigt kan ta fram 3D-strukturer i atomupplösning av biomolekyler. 

– Under senare år har den vetenskapliga litteraturen fyllts av bilder på allt från proteiner som orsakar antibiotikaresistens till zikaviruset. Biokemin står inför en explosiv utveckling och spännande framtid, skriver nobelprize.org.

Nobelpriset i kemi

Årets nobelpris i kemi är det 109:e sedan starten 1901. Pristagarna utses av Kungliga vetenskapskakademien i Stockholm.

Fyra kvinnor har fått nobelpris i kemi. Senast var Ada E. Yonath som fick priset 2009.

Mor och dotter. Både mamma Marie Curie (1911) och dottern Irène Joliot-Curie (1935) har fått kemipriset. Det är det enda mor- och dotter-par som fått nobelpris.

Populäraste pristagare är Emil Fischer som fick priset 1902 för att ha skapat artificiellt socker. 

1911 fick Marie Curie sitt andra nobelpris (första i fysik) för att ha upptäckt de radioaktiva grundämena radium och polonium, sistnämnda uppkallat efter Marie Curie som kom från Warszawa och hette Sklodowska som ogift.

Pristagarna får dela på nio miljoner kronor.

Hitler stoppade tre tyska pristagare, Richard Kuhn (1938), Adolf Butenandt (1939) och Gerhard Domagk (medicin, 1939) att hämta priserna. De kunde dock hämta priserna efter kriget, men bara medaljen, de fick inga pengar.

Snittåldern för att få nobelpriset i kemi är 58 år. Yngst var  Frédéric Joliot, 35, som fick priset tillsammans med sin hustru Irène Joliot-Curie, Marie Curies dotter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!