Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

De bor vid frontlinjen: ”Enda vi vill ha är fred”

Hela världens blickar riktas mot Ukraina efter Rysslands hot och risken för en rysk invasion. Längs frontlinjen i det krig som redan pågått i åtta år är många likgiltiga inför förhandlingar och storpolitik men fruktar att kriget på nytt ska blossa upp.
Ljubov Legenzova, 65, hälsar på sin mamma Antonina Tereskova, 85, som bor ensam i sitt hus på gränsen till det område som Ryssland ockuperar.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

ZALIZNE. Hela världens blickar vänds mot Ukraina efter Rysslands hot och risken för en ny rysk invasion. 

Längs frontlinjen i det krig som redan pågått i åtta år är många av invånarna likgiltiga inför förhandlingar och storpolitik men fruktar att kriget på nytt ska blossa upp. 

– Det enda vi vill ha är fred, säger Ljubov Legenzova, 65. 

Antonina Tereskova, 85 år, är nästan döv – men ändå kan hon höra den sporadiska skottlossningen. Hon bor själv med katten Murka i sitt lilla tegelhus i byn Zalizne utanför Toretsk i östra Ukraina. Från hennes hus är det bara 1,5 kilometer till fronten i det krig som nu pågått under snart åtta år och som kostat 14 000 människor livet. 

Bakom den stora slagghögen i slutet på gatan står en ukrainsk postering och sedan det som kallats folkrepubliken Donetsk, som är en del av Ukraina som ockuperas av ryska och ryskstödda styrkor.

– Nu har det varit ganska lugnt, men jag hör ibland hur de skjuter. Både på dagarna och på nätter, säger Antonina Tereshkova. 

Antonina Tereskova, 85, bor ensam i sitt hus på gränsen till det område som Ryssland ockuperar.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Antonina Tereskova. Katten Murka bor inte i huset men kommer när den är hungrig.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Antonina Tereskova i huset.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

I januari 2015 var här hårda strider och ett av grannhusen sprängdes i småbitar. 

– Jag fick splitter i väggen här på huset och rutorna gick i kras, säger Antonina Tereskova.

Nu är det mest äldre kvar i byn som ligger i det område som kallas grå zonen. Dottern Ljubov Legenzova, 65, bor en bit bort och är på besök hos sin mamma. När hon ska sätta på te får hon hämta vatten i en hink. Vattenledningen till byn är av – ingen vet när vattnet kommer tillbaka. 

Hela distriktet är präglat av den en gång så blomstrande kolindustrin. Nu ligger de flesta av gruvorna övergivna och kvar är rostiga grindar, övergivna fabrikslokaler och de enorma slagghögar som sticker upp här och var i landskapet. 

Ljubov Legenzova arbetade som sjuksköterska men är nu pensionär.

Ljubov Legenzova, 65, hälsar på sin mamma.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Ljubov Legenzova och Antonina Tereskova.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

När striderna var som värst, vintern för sju år sedan, låg hon gömd i jordkällaren samtidigt som kulorna ven över huset. 

– Det var fruktansvärt, eldstriden pågick i två veckor i sträck. Vi packade in lite saker i bilen och lyckades fly, säger hon. 

En ung grannkvinna och en man från byn dödades i striderna, berättar hon. 

Efter att Ljubov Legenzova bott i Kiev under några år har hon nu flyttat hem igen och hoppas striderna aldrig kommer tillbaka. 

– Inte hade vi då, före 2014, någonsin kunnat föreställa oss att vi skulle hamna i ett krig, säger hon.

Farligaste läget sen kalla kriget

Under den senaste veckan har det hållits en rad krismöten i Europa och mellan Nato, Ryssland och OSSE. Ryssland lade i december fram ett dokument som man kallade förslag på säkerhetsöverenskommelse mellan USA, Nato och Ryssland. I praktiken handlade det om en ny världsordning där Ryssland ville få en sfär av inflytande över länder i Östeuropa. Och där Ukraina ska ses som en del av det område som Ryssland ska kontrollera.  

Kraven från Ryssland avfärdades helt och efter förhandlingarna sade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov att Rysslands tålamod med väst är över.  

Tidigare har Ryssland sagt att om deras krav inte möts kommer Rysslands svar bli ”av militärteknisk natur”. 

Situationen beskrivs av experter som den farligaste sedan kalla krigets slut. 

Den nu befintliga frontlinjen är 50 mil lång och går från Luhansk i nordost till Mariupol vid Azovsjön i söder. 

Ett dussintal grupper med observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, övervakar ända sedan 2014 situationen längs fronten som också kallas kontaktlinjen. 

Dagligen sker brott med den vapenvila som förhandlades fram i Minsk 2015.

I byn Zalizne finns en liten mataffär där de anställda arbetar på.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

”Tror bara de försöker skrämma oss”

I fjol stupade 80 ukrainska soldater vid fronten som bitvis består av långa skyttegravar. De ryskstödda trupperna inne i det ockuperade områdena har tillgång till haubitsar, stridsvagnar och artilleri, enligt OSSE. Och runt Ukraina, på den ryska sidan har Ryssland mer än 100 000 man. På bilder i sociala medier ses ryska tågvagnar med stridsfordon och vapen på väg mot Ukraina.  

Det var i november som den ukrainska militära underrättelsetjänsten först släppte en rapport om hur Ryssland såg ut att förbereda en större invasion. Liknande rapporter kom sedan från amerikanska underrättelsetjänsten som gjorde en liknande bedömning.  

Samtidigt som hela världens blickar riktats mot Ukraina, efter Rysslands hot och risken för en ny fullskalig invasion av Ukraina, är människorna vid fronten förvånansvärt ointresserade av utvecklingen.

Antonina Tereskovas hus ligger nära det ockupperade området.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

I området närmast gränsen till de ryskkontrollerade områdena finns det framför allt tv-kanaler från Ryssland och de ockuperade områdena. Av alla de människor vi pratar med området är det ingen som direkt följer med i nyhetssändningarna. 

– Äh, det där pratet följer jag inte med i, förhandlingar och krav hit och dit. Det känns som en enda återvändsgränd. Det sägs att det här kommer ta 40 år att lösa, säger Ljubov Legenzova. 

Att kriget ska blossa upp på nytt tror hon inte. 

– Jag tror bara de försöker skrämma oss. 

Reportern Mattias Carlsson och fotografen Niclas Hammarström på plats i Ukraina.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Så här svarar Kreml på ukrainska hackeranklagelserna

Så här svarar Kreml på ukrainska hackeranklagelserna

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.