Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför utvisas inte imamerna: ”Det är en bedömningsfråga”

Gävleimamen Abo Raad har pekats ut som central i den svenska jihadistmiljön.
Gävleimamen Abo Raad.Foto: GEFLE DAGBLAD
Sonen Raad Al-Duhan, i dag 34 år, togs också i förvar av Säpo i samma veva som Abo Raad.Foto: Jörgen Svendsen / Arbetarbladet
Umeå-imamen Hussein Al-Jibury.Foto: SUNDSVALLS TIDNING
Fekri Hamad, 52, som kom till Sverige som flykting från Palestina
Abdel-Nasser el Nadi, 54, blev Säpos femte man. Tidigare rektor för den muslimska friskolan ”Vetenskapsskolan” i Göteborg.
Viktor Gaziev, 38, från Gävle beskrivs som en radikal islamistFoto: Polisen / Polisen
1 / 7

Regeringen har beslutat att sex islamistiska män ska utvisas från Sverige.

Men utvisningarna kan inte verkställas.

– Man säger att det farligt att utvisa dem men det är en bedömningsfråga, säger terrorforskaren Magnus Norell.

De sex männen beskrivs som centralgestalter inom den islamistiska miljön i Sverige och bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

Det rör sig om:

Gävleimamen Abo Raad och hans son Raad Al Duhan, Umeåimamen Hussein Al-Jibury, Västeråsimamen Fekri Hamad, Viktor Gaziev från Gävle samt Abdel-Nasser el Nadi, tidigare ledare för Vetenskapsskolan.

Därför utvisas inte islamisterna

I torsdags beslutade regeringen att alla sex ska utvisas. Men utvisningarna går inte att verkställa.

Enligt terrorexperten Hans Brun på grund av att det finns en hotbild och ”fara för männens liv och hälsa” i hemländerna. I Migrationsöverdomstolens beslut om Abo Raad står exempelvis att imamen riskerar ”utsättas för skyddsgrundande behandling” om han utvisas till hemlandet.

Tre av islamisterna är medborgare i Irak, en i Egypten, en är statslös palestinier och den sjätte är från Tjetjenien. 

– Sverige kan utvisa folk till de här länderna men lagstiftningen säger att om det finns risk att de dödas om de utvisas kan man inte verkställa det, säger terrorforskaren Magnus Norell.

”Är en bedömningsfråga”

Han fortsätter:

– Men det är en bedömningsfråga, vad som är viktigast. Är det här så farligt att vi tycker att säkerheten för nationen och medborgarna är viktigare än att de här männen eventuellt kan drabbas av något om vi utvisar dem? Väldigt många länder skulle säga att landets säkerhet är viktigare.

”Alla är överens om att de är ett så pass stort hot mot rikets säkerhet att de ska utvisas så varför gör man inte det?” säger terrorforskaren Magnus Norell.Foto: CHRISTINE OLSSON / TT NYHETSBYRÅN

Andra utvisas ju till bland annat Irak och Egypten och det kanske inte är helt ofarligt för dem heller att återvända, varför är det så farligt för just de här personerna?

– Jag har inte sett någon motivering. De här personerna är ju så farliga att de har omhändertagits men ändå utvisas de inte.

Kan deras religiösa hållning vara farlig för dem i hemländerna?

– Det vill jag inte spekulera om.

Männen släppta ur förvar

Efter regeringens beslut har männen även släppts ur Migrationsverkets förvar.

– Det finns inga juridiska möjligheter att hålla dem längre med den nuvarande lagstiftningen, säger Hans Brun.

För Magnus Norell är det dock ”obegripligt” att männen släppts.

– Man underminerar rättssamhället. Man säger att det är farligt att utvisa dem men att man inte tar till andra åtgärder för att hindra att de fortsätter sin verksamhet är mycket märkligt, säger han.

– Man kan sätta dem i skyddshäkte eller husarrest, se till att de inte använder internet – det finns en rad administrativa åtgärder man kan ta till.

Regeringen vill ”undanröja hinder” för utvisning

Enligt inrikesminister Mikael Damberg, S, är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens bedömning om verkställighetshinder. Men han säger att ”regeringen arbetar aktivt för att undanröja de hinder mot utvisningarna som Migrationsöverdomstolen anser föreligger”.

Rättens bedömning kan också ändras.

Migrationsöverdomstolen skriver i sitt beslut om Abo Raad att ”tillförlitliga diplomatiska garantier” skulle kunna påverka hindersbedömningen.

Enligt Hans Brun skulle Sverige till exempel kunna få ”säkerhetsgarantier” från männens hemländer, och Magnus Norell säger att det är möjligt att sätta ”ekonomisk och politisk press” på de aktuella länderna.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson kritiserar på lördagskvällen i en kommentar på Facebook regeringens agerande och skriver att statsminister Stefan Löfven ”bär yttersta ansvaret” för att islamisterna nu släpps fria.

”Om regeringen hade prioriterat dessa frågor, och drivit på processen, hade Sverige redan nu haft regler på plats som inneburit att de frisläppta radikala islamisterna istället suttit i förvar”, skriver Kristersson.

Männens nya tillvaro i Sverige

Så länge går männen en kontrollerad tillvaro till mötes i Sverige.

– De kommer hållas under uppsikt på något sätt. Både av media och myndigheterna. De kommer att hållas under så pass strikt uppsikt som lagen och resurserna tillåter, säger Hans Brun.

Det kan till exempel handla om telefonavlyssning.

Bruns kollega Magnus Ranstorp har tidigare sagt till SVT:

– De får inställa sig hos polisen antingen en gång eller flera gånger i veckan. Bryter de mot det kan de få upp till en månads fängelse.

– De blir föremål för fortsatt spaning. Säkerhetspolisen kommer att fortsätta hålla koll på dem och det försvårar männens arbete.

”Inte farliga för allmänheten”

Det är ännu oklart exakt vilka villkor som kommer att råda. Men Gefle Dagblad har tittat på ett liknande ärende:

En tjetjensk gerillasoldat, som har nära band till Raad och Gaziev, måste enligt ett beslut i Stockholms tingsrätt infinna sig på en polisstation i Stockholm fem gånger i veckan. Hans telefon är dessutom avlyssnad och positionerad av Säpo, skriver GD.

Enligt Hans Brun behöver inte allmänheten vara orolig.

– De här personerna i sig är inte farliga för allmänheten, problemet är miljöerna de har kontakt med.

Lagen om särskild utlänningskontroll

Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) säger bland annat att:

”En utlänning får utvisas ur landet enligt denna lag, om det

1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller:

2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Lag (2009:1545).”

Det är Migrationsverket som beslutar om utvisning enligt LSU. Säkerhetspolisen kan ta upp frågan om utvisning – som i fallet med de sex islamisterna – genom en ansökan till Migrationsverket. Utvisningsbeslutet kan överklagas ända upp till regeringen och får inte genomföras om verkställighetshinder föreligger.

 

Källa: Riksdagen, TT