Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför tänder man eldar på valborg

I dag har valborgsmässoeldarna fått en praktisk funktion – för att slänga skräp och städa efter vintern. Foto: Alexander Donka

Förr skulle de skrämma bort övernaturliga krafter. Men i dag har valborgsmässoeldarna kanske också en mer praktisk funktion.

– Det passar bra att slänga lite skräp och städa efter vintern, säger etnolog Lena Kättström Höök.

Snart tänds majbål efter majbål och lyser upp valborgsmässokvällen från norr till söder. Eldarna är en gammal tradition som tros ha kommit hit från Tyskland. Ursprungligen var brasan tänkt som ett sätt att skrämma bort både rovdjur och onda väsen som upplevdes som ett hot mot boskapen som släpptes ut kring valborg.

– Elden sågs som renande och ett sätt att hålla onda krafter borta, säger Lena Kättström Höök, etnolog och intendent på Nordiska museet.

Många eldar

Att tända eldar har dock inte alltid varit synonymt med valborg. Förr brann eldarna också under midsommarfirandet – något som fortfarande finns kvar i våra grannländer. Och i västra delarna av Sverige lever traditionen med påskeldar.

Men de som samlas kring brasvärmen i kväll är förmodligen inte särskilt rädda för mörkrets krafter. I stället har eldarna blivit ett sätt att fira in våren.

– Vi har inte längre de här trosföreställningarna kring våreldarna. Men vi tycker ändå att det är en fin tradition, säger folklivsforskaren Bengt af Klintberg och fortsätter:

– När vi står framför en brinnande brasa känns banden tillbaka genom årtusendena starkare. Även om vi har blivit moderna påminns vi om eldens betydelse för oss människor.

Skräpbål

Valborgsmässofirandet kan också vara ett utmärkt tillfälle att förena nytta med nöje.

– Det är ett sätt att elda upp gammalt skräp, så visst finns det en viss funktion i detta. Men för många är det nog inte skräpeldningen som är viktigast utan det rituella i att stå tillsammans och titta in i elden, säger Annika Nordström vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!