Soran Ismail i karantän - men inte första gången någon petas. Foto: Anna-Karin Nilsson
Soran Ismail i karantän - men inte första gången någon petas. Foto: Anna-Karin Nilsson

Därför stormar det om SR – Soran inte ensam

Publicerad

Sidekicken kickas åt sidan - och årets största mediestorm är ett faktum.

Protestropen skallar ännu snart en vecka efter det att Sveriges Radio satte Soran Ismail i karantän för hans uttalade åsikter om Sverigedemokraterna.

- Det är obegripligt att frågan om Soran är så känslig i dag efter monopolets avskaffande, men samtidigt är det bra att SR är i blåsväder så att allmänheten påminns om att det är ett företag med speciella förpliktelser och privilegier, säger medieforskaren Anna Edin.

Därför stormar det om SR – Soran inte ensam

Bråket om Soran Ismail har alla utsikter att gå till mediehistorien. Inte sedan Sveriges förste tv-kändis, Olle Björklund, fick sparken 1961 har det väl stormat så mycket kring en enskild radio/tv-medarbetare som lyfts bort från sitt program.

Ansvariga kanalchefen Lotta Mossbergs uttalande om att Soran Ismail vill "mörda Sverigedemokraterna" - som hon senare bad om ursäkt för - lär bli lika odödligt som dåvarande tv-chefen Nils-Erik Baehrendtz ryktbara ord om att Olle Björklund "larvade sig i folkparkerna". Just en folkparksturné var skälet till att den tidens "Mr Aktuellt" tvingades lämna jobbet som televisionens förste nyhetsuppläsare.

För mer än 50 år sedan ledde SR-ledningens tuffa attityd mot den enskilde medarbetaren till tittarstorm. Nu leder den till Twitterstorm. Och i båda fallen vägrar cheferna att ge med sig.

De allra flesta, både mediepersonligheter och "vanliga" tyckare", verkar protestera mot SR:s beslut, även om det också finns twittrare som anser att det är bra att Ismail försvinner ur radiostudion.

"Grymt Soran! Stå på dig! Du har många medmänniskor med dig:)", twittrar Mikael medan Ninni undrar: "Vad händer med Sverige? Finns inte längre åsiktsfrihet?"

Fallet Ismail är principiellt intressant på ett helt annat sätt än fallet Björklund.

- Principerna om att public service ska vara opartisk och principen att den ska främja demokrati kolliderar. Där finns en inkonsekvens. Man bör se över reglerna, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

 

Komikern Soran Ismail deltar regelbundet i Morgonpasset i P3 där han är sidekick, bisittare, till programledarna. Hans kontrakt sträcker sig året ut, men från den 25 februari fram till valet är han portad från Sveriges Radio. Hans många uttalanden mot Sverigedemokraterna gör honom för politisk för att få delta under valrörelsen, enligt SR-ledningen.

- Opartiskhet är ett gott och hedervärt ideal som alltid har funnits och som SR lyckas rätt bra med. Det är inte första gången programledare plockas bort i valrörelsen. Fasta medarbetare som kandiderar partipolitiskt sätts i karantän, säger medieforskaren Lars Nord.

- Sverigedemokraterna är demokratiskt valda och man kan därför fråga sig om SR ska sätta sig till doms över väljarnas val. Samtidigt ska SR värna demokratin och enligt granskningsnämnden är det okej att säga att SD är främlingsfientligt. Alltså ska man av demokratiskäl ta ställning mot dem.

- Det är ett dilemma. Men i fallet Soran borde man kunna vara liberal och tillåtande. Han är sidekick, inte huvudperson i programmet, säger han.

SR:s vd Cilla Benkö förklarar att Soran Ismail inte har drabbats av några nya regler. Det är samma riktlinjer som alltid gäller inför val, säger hon.

- I korthet innebär de att en medarbetare som tydligt tar ställning för eller emot ett parti inte samtidigt kan ha en framträdande roll i våra program, till exempel inte vara programledare... Det är ju inte heller Soran Ismail som nu är den som är mest upprörd. Tvärtom, han har skrivit en väldigt balanserad artikel i ämnet och själv gjort ett val, säger Cilla Benkö i en chatt på SR:s hemsida.

Ismail bekräftar i en debattartikel i Expressen att beslutet skett "i samförstånd med SR". Men han frågar sig i samma artikel om det är oproblematiskt att tvingas vara opartisk gentemot ett parti" som "förstör vårt land".

"Min partiskhet må ej vara förenlig med SR:s uppdrag, men motsatsen är inte förenlig med min världsbild", skriver han.

 

Frågan om objektivitet och opartiskhet har hängt över Sveriges Radio under hela dess existens. Företagets långa tid som monopol har gjort att kraven ställts högt - och till att SR så ofta hamnat i blåsväder. Ungefär samma regelverk gäller för public service i andra europeiska länder, främst i de nordiska länderna och hos brittiska BBC.

- Av historiska skäl ställs högre krav på SR än på andra medieföretag. De strikta kraven på objektivitet, opartiskhet och balans var under lång tid framför allt förpliktelser som skulle motsvara privilegierna att ha ensamrätt på etermedieområdet och ta ut licensavgift, säger Anna Edin, docent i medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Gävle.

- Därför har SR under perioder blivit starkt kritiserat. Debatten var särskilt intensiv på 1960- och 1970-talen då företaget anklagades för både vänster- och högervridning. Ibland ställdes nästan orimliga krav på millimeterrättvisa, men en massa utredningar gav SR godkänt.

- Ett av de historiska privilegierna finns fortfarande kvar: att få ta ut licens. Det motiverar att man fortfarande ställer höga krav även om monopolet är avskaffat och politisk opinionsbildning numera sker på så många medieplattformar, säger hon.

Ett klassiskt exempel på SR:s strävan efter objektivitet är när man avsiktligt rekryterade reportrar av olika politisk kulör till det nystartade rapport 1969. Det var de så kallade kraftkornen (en syftning på dåtida tvättmedelsreklam): ett blått, Sam Nilsson, M, ett rött, Allan Larsson, S, ett grönt, Ivar Peterson, C. De skulle balansera varandra, men det blev ett kortvarigt experiment. Larsson gick tillbaka till politiken och blev så småningom finansminister. Nilsson gjorde tv-karriär och blev SVT-chef.

Henrik Järrel, hallåman i tv som stängdes av från programverksamhet när han kandiderade för Moderaterna i landstingsval, säger att "man övergav idén om kraftkornen för att den var ohållbar, alla tre skulle kommentera större politiska händelser".

- Jag sattes i karantän första gången före landstingsvalet 1985 och sedan inför valet 1988. Jag fick i stället ägna mig åt inre tjänst. Det är en rätt begriplig karantänsbestämmelse för syn- och hörbara programtjänstemän, knappast för andra. Om du kandiderar är du politiker, säger Henrik Järrel, som efter tv-tiden var riksdagsman (M) i 15 år.

- Jag tror reglerna är väl genomtänkta även om det kanske finns skäl att se över dem. Man måste vara extra observant när det gäller valår, särskilt ett supervalår som i år. Programmedarbetarna får inte gynna någon partipolitiskt, säger han.

 

Flera andra medarbetare i public service har stängts av eller förflyttats med politiska motiveringar. Cecilia Uddén, i dag SR:s Mellanösternkorrespondent, stängdes av från rapportering i två veckor hösten 2004 sedan hon uttryckt stöd för en amerikansk presidentkandidat - och sagt att SR inte behövde vara opartiskt i USA-valet.

Den populära tv-meteorologen Åsa Bodén tvingades 1982 lämna tv-rutan för att hon offentligt hade tagit avstånd från löntagarfonderna, som var en politiskt mycket känslig fråga.

Karin Hübinette, programledare på "Agenda" och "Aktuellt", omplacerades 2010 när hennes syster Hillevi Engström blev försvarsminister, M. SR ansåg att jävssituationer kunde uppstå.

- Det var tråkigt att lämna ett roligt jobb. Men jag blev inte förvånad. Jag kunde se de komplikationer det kunde ha medfört, säger Karin Hübinette, i dag programbeställare för samhälls- och nyhetsprogram på SVT.

Hon stödjer SR-ledningens beslut vad gäller Soran Ismail.

- För oss är det jätteviktigt att hålla balans och vara opartiska, särskilt under ett valår. Vi ska ta ställning mot rasism, inte mot politiska partier. Det står tydligt inskrivet i vårt avtal, säger Karin Hübinette.

Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, har i 30 år undersökt hur medierna bevakar valrörelser - och ger press, radio och tv ett gott betyg när det gäller att vara opartiska. Han anser att SR har följt sitt regelverk, men att det inte påverkar väljarna om Soran Ismail eller någon annan är programledare.

- I den större bilden har det ingen som helst betydelse. Det är kanske lite att underskatta lyssnare och tittare, de klarar av att sortera ut sådant här. Folk är inte korkade, säger Kent Asp.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


centerpartiet

Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag