Räknemetoden, som kallas skriftlig huvudräkning eller mellanled, infördes på 1990-talet. Metoden går ut på att varje talsort räknas för sig i stället för att ställa upp talen lodrätt.
- En idé som inte har en ordentlig vetenskaplig förankring är ju farlig att genomföra. Man skulle önska att det inte gjordes fullskaliga försök med alla elever, säger Per-Olof Bentley, docent i matematikdidaktik, till "Kalla fakta".
Rapport från Skolverket
I en ännu opublicerad rapport av Skolverket, som analyserar de svenska resultaten i den internationella jämförelsen Timss 2011, som Bentley skrivit, konstaterar han att räknemetoden är ett hinder för elevers matematikutveckling.
- Det var en lovvärd idé. Man trodde att eleverna skulle förstå matematiken bättre. Men det har tyvärr fått motsatt effekt, säger han.
Lodrät uppställning hos de bästa
De länder som får bäst matematikresultat i internationella rapporter har fortfarande den lodräta uppställningen, enligt Kalla Fakta.
Men räknemetoden skriftlig huvudräkning har också förespråkare.
- Använder man skriftlig huvudräkning blir man duktig i matematik, säger matematikläraren Birgitta Rockström i programmet.
Premium
Premium
Premium