Därför kan Ahmed hamna på gatan igen

När Ahmed Salah kom till Stockholm för ett och ett halvt år sedan hade han redan bestämt sig: Sverige skulle bli sista hållplatsen.

Han hade rest så långt bort han kunde. Bort från fattigdomen och de svåra minnena i Marocko. Gömt sig på färjan på vågorna som bar fram från en kontinent till en annan. Plankat på tåg och bussar genom Europa. Till världens ände, nästan.

Första gångerna vi träffade Ahmed Salah gav han ett nervöst, närmast ångestfyllt intryck.

Det visade sig snart att han hade svårt att sova. Han kände en stark oro för sin mamma, som var cancersjuk hemma i Marocko.

Snart blev Ahmed Salah ännu en av de hundratals marockanska barn och unga som hängde på gatan. Plattan, Björns trädgård, Centralen. Områden där det är lätt att hamna i droger och kriminalitet, men där det också är lättare att inte känna sig ensam. Det här var inte vad han hade drömt om.

Anmälningar mot ensamkommande fördubblades

I fjol hade polisen stora svårigheter att hantera ensamkommande som hängde på gatan. På bara två år hade antalet brottsanmälningar där de misstänkta var minderåriga utan vårdnadshavare i Sverige mer än fördubblats.

Men sedan hände något. En efter en började de försvinna från gatan.

Många fann en trygghet på familjehem, hvb-hem eller placerades på slutna hem inom ramen för Statens institutionsstyrelse.

Att träffa Ahmed Salah i dag är som att möta en helt annan kille. Lugn, trygg, harmonisk. Han har hittat det där hemmet, hos en familj i Håbo kommun. Som ger värme, som ser honom.

Men enligt Migrationsverket måste han snart ge sig av igen.

En ny lag säger att han och andra som fyller 18 år efter den 1 juni och fått avslag på sin asylansökan förlorar sitt boende och sin dagersättning.

Risken är stor att de snart är tillbaka på gatan.

Flera lagändringar för att minska antalet asylsökande

Torsdagen den 22 oktober ställde sig migrationsminister Morgan Johansson inför en samlad presskår för att svara på frågor om flyktingkrisen.

Under hela hösten hade flyktingfrågan varit högst upp på dagordningen. Kriget i Syrien och IS terror hade tvingat flera miljoner människor på flykt. Afghaner som levde i Iran och hotades av tvångsrekrytering för att strida i Syrien flydde. Flyktingar lämnade överfulla läger. 9 000 asylsökande i veckan kom till Sverige.

Morgan Johansson, klädd i blå kostym och mörkblå slips mot ljusblå skjorta, hade ett tydligt budskap att ge: Situationen var inte hållbar.

Flera kommuner larmade om att de hade svårt att klara mottagningen.

Fredagen den 23 oktober var regeringen och allianspartierna överens om en uppgörelse i migrationspolitiken. Flera lagändringar klubbades igenom.

Målet var att bromsa antalet asylsökande. Och att lugna opinionen.

På Sergels Torgs svarta och vita triangelmönster rör sig pendlare snabbt på väg ner till Centralstationens tunnelbana. Polisen Christian Frödén, som jobbar med uppsökande verksamhet bland ensamkommande, går och hälsar på en grupp killar. Unga afghaner.

– Jag ser med oro på vad en del kan göra för att överleva när den nya lagen träder i kraft. Brott och stöld, troligtvis. Sälja narkotika, säkerligen. Några kommer säkert både langa knark och prostituera sig, säger han.

Polisen oroas för att få mer att göra efter avslag på asyl

Christian Frödén och kollegan Mikael Lins har jobbat med ensamkommande i snart två år. Främsta uppgiften är att få bort dem från gatan, där det är lätt att hamna i kriminalitet och drogträsket. Både som förövare och som offer.

Poliserna är inställda på att en hel del av de killar som de inte sett på länge, för att de under en tid haft boende och trygghet, nu kommer att börja finnas på gatan igen.

– Vi kommer ha mer att göra. Se fler ute i citymiljöerna. Och med dåligt mående kommer ökat missbruk. Jag märker redan att heroinlangarna siktar in sig på den afghanska gruppen. Vad ska hända när en stor del av afghanerna som kom i höstas börjat få avslag?

"Regeringen föreslår att rätten till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. som regel ska upphöra för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med barn när utlänningens avvisnings- eller utvisningsbeslut får laga kraft eller en kort tid därefter."

Så beskriver regeringen lagändringen “Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen om mottagande av asylsökande m.fl”.

Ensamkommande har tidigare erbjudits boenden

Syftet är att frigöra plats på boenden. Spara pengar på de som fått avslag på asylansökan.

Tidigare har ensamkommande vid artonårsdagen erbjudits boende på förläggningar.

Enligt lagförslaget ska rätten till bistånd inte upphöra “om det är uppenbarligen oskäligt”.

Men inte ens regeringen vet ännu vad det innebär.

– Vilka omständigheter som är oskäliga är omöjligt att peka ut i lagstiftning. Här måste praxis utvecklas. Alltså måste de exakta följderna av var gränsdragningar ska dras utvecklas, säger Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Fredrik Lundh Sammeli.

Om den utvisningshotade kan visa Migrationsverket att hen medverkat till att kunna utvisas, men myndigheterna i landet vägrar ta emot, då kan beslutet att stoppa biståndet visa sig vara oskäligt.

– Regering och riksdag kommer följa konsekvenser och tolkningar av lagen. Var man drar gränsen för vad som är oskäligt måste alltid bedömas utifrån det enskilda fallet. Politiken måste följa konsekvenserna för att se om något blir galet, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Juristen oroad av lagändringen för att minska asylsökande

Men tjänstemän, experter och organisationer vi talar med är oroliga.

En av dem är Barnrättsbyråns jurist Babak Behdjou.

– De flesta verkar inte ha förstått vidden av lagändringen. Jag har läst lagrådsremissen och det är tydligt att man inte kommit fram till när det är oskäligt att personen ska förlora sitt bistånd, säger han.

Den 12 maj i år skrev Sverige ett avtal med Marocko som ska leda till omfattande utvisningar av ensamkommande. Men det finns ännu inget system som möjliggör att marockaner skickas till hemlandet.

Barnrättsbyråns rapporter visar att även när barn och unga går till ambassaden så har de svårt att ordna resehandlingar. Hittills har inga av de ungdomar som gått dit ihop med Migrationsverket lyckats.

– Även om ungdomen visar att ambassaden vägrar hjälpa så hamnar han i limbo och kan varken skickas tillbaka eller stanna. Då blir det viktigt att biståndet får fortsätta så att de inte hamnar på gatan, påpekar Babak Behdjou.

– Var ska ungdomarna annars ta vägen? Risken för hemlöshet, exploatering och kriminalitet är överhängande. Det är även viktigt att känna till att när biståndet upphört så börjar beslutet gälla även om det överklagas. Att våra politiker går med på detta är allvarligt.

Utöver de ensamkommande kommer 1 600 personer som i dag bor i Migrationsverkets boenden förlora hem och ekonomisk ersättning.

"Katastrofscenario"

Ytterligare 3 000 personer som har eget boende kommer förlora rätten till dagersättning.

– Med andra ord står dessa människor inför ett katastrofscenario då de kommer hamna på gatan. Detta är minst sagt ansvarslöst av Sverige, sager Babak Behdjou.

För en person som inte längre har rätt till bistånd från Migrationsverket har kommunerna möjlighet att stödja via socialtjänst. Men det finns stora skillnader på hur kommuner agerar. Många tar inte över ansvaret av vård och omsorg.

Enligt Migrationsverkets barnexpert Kjell-Terje Torvik finns 150 ensamkommande 17-åringar med beslut om utvisning som fyller år efter att den nya lagen träder i kraft.

– Jag undrar hur regeringen kan vara säker på att de här ensamkommande undantas från den nya lagen. Vi kommer få rättsliga prövningar om vad som är uppenbart oskäligt. Även om ungdomen överklagar och Migrationsverket går på den sökandes linje kommer det under en period varken finnas pengar eller boende.

Migrationspolitiske talesmannen Fredrik Lundh Sammeli (S) tror att den nya lagen framför allt leder till att de som får stanna i Sverige får en snabbare väg in i samhället.

– Och att de som får avslag lämnar landet, för det är inte rimligt att vi då fortfarande tillhandahåller ersättning och boende.

När Ahmed Salah fick Migrationsverkets beslut om att han inte får stanna i Sverige gick han och köpte en present till sexåringen i familjehemmet där han bor.

Skriver på Facebook

I ett inlägg på Facebook skriver mamman i familjen, Teresa Fröling, om hur Ahmed Salah inte litade på någon i början.

”Tilliten kom sist, den har vuxit fram långsamt, långsamt och den känns så viktig. Jag vill aldrig bryta ditt förtroende, jag vill alltid hålla dig trygg, alltid att du ska kunna slappna av och slippa kolla dig över axeln. Jag vill att du ska kunna sova i en trygg säng, kunna äta mat varje dag, kunna hålla din kropp ren, kunna få sjukvård om det behövs, kunna gå i skolan och så småningom kunna jobba. Jag vill att nån varje dag ska kunna tala om för dig att du är värdefull, för det är du”.