Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför friades de – fast de körde rattfulla

Foto: Mikael Sjöberg

I ett antal fall på senare tid har personer kört bil med höga promillehalter – men ändå friats från rattfylla. Principiellt är det inget konstigt alls, säger en jurist.

Är det rätt att det finns undantag för rattfylleri?

Exempel på friande domar

En berusad lastbilschaufför fastnade med lastbilen i en leråker i Glumslöv utanför Landskrona, och hade vid gripandet 2,41 promille alkohol i utandningsluften. Trots detta lade åklagaren ned ärendet, eftersom det inte kunde bevisas att mannen verkligen kört fordonet.

En 42-åring i Kristianstad körde av vägen med 1,72 promille i blodet. Mannen hävdade att han tvingats köra i nöd sedan han misshandlats på en fest och fått fly platsen.

En 39-åring i Umeå krockade med ett trafikljus efter en firmafest med 1,81 promille i blodet. Mannen fälldes i tingsrätten men friades i hovrätten, som ansåg att mannen kunde ha kört i sömnen eftersom han ätit sömntabletter.

En budbilschaufför i Växjö medgav att han tagit en sup och en starköl innan han stoppats av polisen – men frias ändå av tingsrätten. Mannen hävdade att hans antidepressiva medicin kan ha påverkat utslaget på alkoholmätaren. (TT)

En 43-årig kvinna körde 145 kilometer i timmen med 1,63 promille i blodet och krockade med en annan bil. Hon friades ändå av Helsingborgs tingsrätt eftersom hon upplevde "inbillad nöd". Kvinnan kände sig hotad av sin man och körde iväg för att undkomma honom.

– Principiellt är det här ingenting konstigt. Det finns undantagsregler och nöd är ett exempel på en sådan, då man har rätt att göra det som är försvarligt med tanke på situationen. Här gäller att man ska utgå ifrån den tilltalades bild av verkligheten, säger Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

– Sedan kan man alltid diskutera domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen.

"Rena bevisfrågor"

Han ser heller ingen större fara med att den här typen av argument skulle kunna missbrukas eller att det skulle vara en fara för rättssäkerheten.

– Ofta blir det ju rena bevisfrågor och det är ju just sådant som domstolarna är satta att hantera, det är ju det som är deras uppgift, säger Asp. Det är just om domstolarna mekaniskt skulle avfärda vad en åtalad säger till sitt försvar som rättssäkerheten hotas. Men visst kan det leda till att påhittade invändningar leder till frikännande dom.

I vintras friades en 39-årig man i Umeå sedan han med 1,81 promille i blodet kört in i ett trafikljus. Mannen hade ätit sömntabletter, och det kan inte uteslutas att han kört i sömnen, ansåg rätten. I veckan friades en man i Blekinge sedan föraren hävdat att hans antidepressiva medicin kan ha påverkat utslaget i alkoholmätaren.

Kan missbrukas

Katarina Bokström, projektledare på NTF, ser en fara i att den här typen av förklaringar kan missbrukas.

– Det är klart det finns en uppenbar risk att man i efterhand hittar på en story.

Många som kör berusade har alkoholproblem, och om man godtar fler och fler bortförklaringar blir det heller inga straff eller behandlingar, varnar hon.

– Utgångspunkten måste vara att det alltid är fel att köra berusad. Den attityden borde vara så djupt rotad att man exempelvis inte tar med sig bilen till en fest.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.