En 43-årig kvinna körde 145 kilometer i timmen med 1,63 promille i blodet och krockade med en annan bil. Hon friades ändå av Helsingborgs tingsrätt eftersom hon upplevde "inbillad nöd". Kvinnan kände sig hotad av sin man och körde iväg för att undkomma honom.
– Principiellt är det här ingenting konstigt. Det finns undantagsregler och nöd är ett exempel på en sådan, då man har rätt att göra det som är försvarligt med tanke på situationen. Här gäller att man ska utgå ifrån den tilltalades bild av verkligheten, säger Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet.
– Sedan kan man alltid diskutera domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen.
"Rena bevisfrågor"
Han ser heller ingen större fara med att den här typen av argument skulle kunna missbrukas eller att det skulle vara en fara för rättssäkerheten.
– Ofta blir det ju rena bevisfrågor och det är ju just sådant som domstolarna är satta att hantera, det är ju det som är deras uppgift, säger Asp. Det är just om domstolarna mekaniskt skulle avfärda vad en åtalad säger till sitt försvar som rättssäkerheten hotas. Men visst kan det leda till att påhittade invändningar leder till frikännande dom.
I vintras friades en 39-årig man i Umeå sedan han med 1,81 promille i blodet kört in i ett trafikljus. Mannen hade ätit sömntabletter, och det kan inte uteslutas att han kört i sömnen, ansåg rätten. I veckan friades en man i Blekinge sedan föraren hävdat att hans antidepressiva medicin kan ha påverkat utslaget i alkoholmätaren.
Kan missbrukas
Katarina Bokström, projektledare på NTF, ser en fara i att den här typen av förklaringar kan missbrukas.
– Det är klart det finns en uppenbar risk att man i efterhand hittar på en story.
Många som kör berusade har alkoholproblem, och om man godtar fler och fler bortförklaringar blir det heller inga straff eller behandlingar, varnar hon.
– Utgångspunkten måste vara att det alltid är fel att köra berusad. Den attityden borde vara så djupt rotad att man exempelvis inte tar med sig bilen till en fest.
Premium
Premium
Premium