Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför får SD inte fäste i Sverige

VACKLANDE STÖD. Det är långt ifrån säkert att Sverigedemokraterna och JimmieÅkesson tar sig in i riksdagen.Foto: Sven Lindwall
Det finns helt enkelt ingen grund för etnisk nationalism i Sverige. Trots ökat stöd för Sverigedemokraterna i opinionsmätningarna, så har svenskarna aldrig varit så vänligt inställda till invandrare som i dag.
På 90-talet såg det annorlunda ut: De främlingsfientliga dominerade invandringsdebatten. Brandattentat mot flyktingförläggningar och rasistiska mord skrämde flyktingar från att röra sig fritt ute.
MenSverige valde en annan väg.
Förklaringen är enligt forskarna, både politisk och historisk.
I dag presenterar Sverigedemokraterna sin skuggbudget i Landskrona. Här har partiet sitt starkaste fäste. Men på riksnivå vacklar stödet.
I Skops senaste väljarbarometer rasade Sverigedemokraterna från 5 procent till 2,9 procent.
Och forskarna tycks inte förvånade.
- Det är svårare för ett främlingsfientligt parti att nå framgångar i Sverige än i andra nordiska länder, säger professor Björn Fryklund, professor i sociologi, som kartlagt främlingsfientligheten i Norden.
För någon vecka sedan publicerades resultatet av en undersökning från SOM-institutet, en opartisk organisation vid Göteborgs universitet. Den visar att i dag (hösten 2009), tycker 36 procent av svenskarna att det "finns för många utlänningar" i det svenska samhället. 1993 var siffran hela 52 procent. Svenskarna är alltså ett mycket invandrarvänligt folk, jämfört med exempelvis befolkningarna i Danmark och Norge.

Annat var det alltså i början av 90-talet. Då ville 65 procent av svenskarna att Sverige skulle "ta emot färre flyktingar". I dag tycker bara 46 procent samma sak.
- På den tiden hade vi en stor debatt om de här frågorna, säger Björn Fryklund.
Det var 1988, när 70 procent av invånarna i Sjöbo sade nej till att kommunen skulle ta emot invandrare, som invandringspolitiken blev glödhet i den offentliga debatten. Innan folkomröstningen i Sjöbo hade det varit tabu att diskutera invandringen.
Men nu blev det de främlingsfientliga som fick tolkningsföreträdet. Debatten utgick från en främlingsfientlig problembeskrivning och invandringen beskrevs i medierna som ett problem. De toleranta hamnade i försvarsposition.
1991 grundades Ny demokrati av Ian Wachtmeister och Bert Karlsson. I valet samma år fick partiet 6,7 procent av rösterna och 25 mandat i riksdagen.
Bland ungdomar ökade rasismen, och nynazistiska grupper kunde rekrytera på skolgårdarna.

I skivbutiken köpte vanliga Svenssonkillar musik av Ultima Thule - ett rockband som själva kallade sig patrioter men som drog skaror av nazister till sina konserter. Ultima Thule signades av Bert Karlssons skivbolag Mariann Grammofon. Albumet "Fäderneslandet" sålde 1992 platina: 100 000 sålda ex.
Under några månader 1991- 92, satte lasermannen skräck i Stockholm genom att skjuta ned sammanlagt elva personer - alla med mörkt hår och utländskt utseende.
Lasermannens dåd följdes av en rad brandattentat mot flyktingförläggningar under mitten av 90-talet.
Åren 1994- 95 mördades fyra personer av nynazister i Sverige. Framtiden för landet som haft världens mest generösa flyktingpolitik och av världens förtryckta folk setts som förebild iinternationell solidaritet, såg mörk ut.

Men den främlingsfientliga
propagandan och det rasistiska våldet ledde till en häftig motreaktion. En antirasistisk rörelse växte och de toleranta började ta ledningen i samhällsdebatten. Efter Ny Demokratis snabba fiasko såg det inte ut som om något förankrat stöd för den sortens politik egentligen fanns. Samtidigt som lågkonjunkturen långsamt vände, ändrades svenskarnas inställning till invandrare.
Under 2000-talet blev opinionen alltmer positiv. Björn Fryklund nämner valet 2002 som ett tillfälligt avbräck, då Folkpartiet vann framgångar på att kräva hårdare krav på invandrare.
Men en kritisk reaktion från partiet internt och tryck från andra partier och folkrörelser, gjorde att frågan tonades ned och försvann.
Sedan dess har de borgerliga hållit samman och ingen har spelat ut det främlingsfientliga kortet.
- Med detta har också opinionen utvecklats i en mer accepterande inriktning, säger Björn Fryklund.

2008 införde regeringen nya regler kring arbetskraftsinvandring. I dag kan arbetsgivareutan myndigheters inblandning anställa utländsk personal. Att ha en invandrarvänlig opinion på sin sida har blivit viktigt för etablissemanget vars insikt växt om att Sverige och EU i framtiden kommer att vara beroende av en ökad arbetskraftsinvandring.
Bland de borgerliga sticker dessutom Kristdemokraterna ut och vill gå ännu längre än regeringen för att underlätta invandring. Inför partiets riksting i sommar, föreslår partistyrelsen att inte bara EU-medborgare, men alla, ska kunna komma till Sverige för att söka arbete under en period. Den som får jobb ska också kunna söka uppehållstillstånd.

Men om man inom det borgerliga blocket har en invandrarvänlig hållnign, som enligt opinionsforskare bidrar till en tynande tillvaro för de främlingsfientliga strömningarna i samhället, så har moderaterna samtidigt föreslagit begränsningar i anhöriginvandringen. Migrationsminister Tobias Billström anklagas av bland annat flyktingorganisationer för att gå i bräschen för en urholkning av den svenska asylrätten.
- Sverige har alltid haft ett starkt civilsamhälle, menar Drude Dahlerup, professor i statskunskap på Stockholms universitet.
- Här finns många som gömmer flyktingar och som engagerar sig i asylrätten. Det är en skillnad mot exempelvis Danmark.
Drude Dahlerup menar att detta är en viktig faktor som påverkat opinionen i Sverige och möjliggjort för utvecklingen att ta en annan riktning än den danska under 2000-talet.
Forskare menar också att förklaringen till att ett nationalistiskt, främlingsfientligt parti ännu inte lyckats etablera sig i Sverige, är att det finns ett starkt historiskt/kulturellt motstånd.

Emedan Fremskrittspartiet
i Norge kunnat rida på den norska traditionen av folklig nationalism, och Dansk Folkeparti växa i den danska, liberalistiska folkbildningstraditionen, så bygger den svenska politiska kulturen på idén om Folkhemmet.
- Arbetarrörelsen betonade alltid välfärdsmodellen i det svenska. Sverigedemokraterna försöker göra tvärtom, men det går inte hem. Folkhemmet byggde på solidaritetstanken. Det finns helt enkelt ingen grund för etnisk nationalism i Sverige, säger Björn Fryklund.
För Dansk Folkeparti har det varit avgörande att man sedan blivit insläppta av de andra partierna.
- Partiet har ju både varit stödparti till den borgerliga regeringen och samtidigt positionerat sig på ett smart sätt som kritiker i invandringsfrågan. Det har gett dem stort inflytande i dansk politik.

Just frågan om hur övriga partier bör agera om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen, är något som debatterats nyligen på DN Debatt. I en artikel publicerad den 4 maj, skriver Niklas Ekdal, före detta politisk redaktör på Expressen och Dagens Nyheter, att den falska anklagelseretoriken mellan moderater och socialdemokrater (som i själva verket står politiskt närmare varandra än någonsin) "kommer att leda till cynism, röstskolk, politikerförakt och framgångar för bisarra småpartier".
Den 28 maj ledde detta till mothugg från statsvetaren Magnus Hagevi, som tvärtom hävdar att "väljarnas intresse för att rösta på ett extremparti minskar vid en tät och intensiv kamp om regeringsmakten mellan två politiska block."
Niklas Ekdal förespråkar blocköverskridande samarbete för att isolera Sverigedemokraterna.

Men just detta är vad vänsterdebattören Göran Greider i en artikel i tidningen Dala-Demokraten, varnar för.
"I ett scenario där partiet får en vågmästarroll i riksdagsvalet, ja då återstår enbart en väg: Nyval."
Men i dag står det alltså långt ifrån klart att Sverigedemokraterna ens kommer in i riksdagen.
En sak har partiet i dag, som man tidigare saknat: En kompetent och någorlunda karismatisk partiledare. Mot sig har man en invandrarvänlig opinionsvåg. För att den främlingsfientliga minoriteten ska få luft under vingarna och en verklig betydelse i valet, måste Sverigedemokraternas hjärtefrågor upp på dagordningen i valrörelsen.
Flera forskare pekar ut faran med att en samhällsdiskussion om islam som problem blossar upp och som partier och medier hakar på. Och i sådana debatter måste de toleranta akta sig. Arbetslöshet är den bästa grogrunden för växande rasism. Faller vi dessutom in i den främlingsfientliga problembilden, riskerar vi en upprepning av det svenska 1990-talet.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.