Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför exporteras terror från Uzbekistan

Islam Karimov slog stenhårt ner islamistisk opposition under sina 25 år vid makten, fram till sin död i fjol. Foto: Brendan Smialowski / AP / TT
Sjavkat Mirzijojev tog över makten efter Islam Karimovs död. Här tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Alexei Nikolsky / EPA / TT

Låt inte namnet förleda.

Islam Karimov var en sekulär diktator som stenhårt slog ner islamistisk och all annan opposition i det Uzbekistan han ledde i 25 år.

Bara döden kunde tvinga bort honom från makten i september i fjol.

Och nu?

Ja, hans efterträdare valdes med siffror som skulle ha gjort Karimov stolt.

Organisationen Freedom House betygsätter världens alla länder efter hur fria och demokratiska de är. Det sämsta betyget är 7.0.

Det är där Uzbekistan hamnar både vad gäller politiska och medborgerliga rättigheter.

Optimisterna hoppades på någon slags förändring när den 78-årige Islam Karimov avled i september i fjol. Mannen som styrt landet sedan självständigheten 1991 var slutligen död.

Men någon demokratisk förändring blev det inte. Sjavkat Mirzijojev, som varit landets premiärminister sedan 2003 och stått Karimov nära, klev snabbt fram.

Det hölls val i december. Karimov brukade i regel ta hem över 90 procent av rösterna.

99,6 procent röstade ja

Ja, när uzbekerna 1994 i en folkomröstning skulle säga sitt om huruvida Karimovs ämbetsperiod skulle förlängas till år 2000 så svarade 99,6 procent ja. En siffra värdig Nordkorea.

Mirzijojev segermarginal var nästan i Karimovs klass. Han fick i valet i december 88,6 procent av rösterna.

- Maktskiftet gick lugnare till än många räknat med, men jag blev inte överraskad av resultatet, säger Svante Cornell Centralasien-kännare vid Institutet för Säkerhet- och utvecklingspolitik.

- Mirzijojev har stora möjligheter att sitta kvar länge vid makten även han.

S:t Petersburg, april 2017

Akbarzjon Dzjalilov, 22 år:

Foto: Anatoly Maltsev / EPA / TT

Självmordsbombaren som sprängde sig i S:t Petersburgs tunnelbana den 3 april. 14 personer dödades. Dzjalilov var uzbek men uppvuxen i Kirgizistan, ett grannland med stor uzbekisk minoritet. Han hade bott i S:t Petersburg i flera år. Han hade på sociala medier visat intresse för radikal islamism.

Den 39-årige Rakhmat Akilov som erkänt att han genomförde terrordådet i Stockholm i fredags är från Uzbekistan. Han har uttryckt sympatier för IS på sociala medier.

Många ansluter sig till IS

Många av hans landsmän har också rest ner till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS. Flera uzbeker har tidigare genomfört terrordåd, senast i S:t Petersburg i förra veckan.

- Jag blev inte särskilt förvånad när jag hörde nyheten att han kom från Uzbekistan, även om det kanske inte var min första teori, säger Svante Cornell.

- Många av de uzbeker som anslutit sig IS kommer dock inte från själva Uzbekistan. De är uzbeker som bor i Ryssland eller kommer från Kirgizisistan.

Så var exempelvis fallet med Abdulkadir Masjaripov, mannen som öppnade eld på en nattklubb i Istanbul på nyårsnatten och sköt ihjäl 39 personer. Han kom från södra Kirgizistan, ett område med en stor uzbekisk minoritet.

Istanbul, december 2016

Abdulkadir Masjaripov, 34 år:

Foto: AP / TT

Även Masjaripov är uzbek från Kirgizistan. Han öppnade eld på en nattklubb i Istanbul på nyårsnatten och sköt ihjäl 39 personer. Han tros ha tagit sig illegalt in i Turkiet från Iran under 2016. Han har kämpat med militanta grupper i Afghanistan och Pakistan och även haft kontakter med IS i Syrien.

Det hårda förtrycket i själva Uzbekistan har dock lett till att det internt inte finns många islamister verksamma där längre. De har fängslats eller tvingats ut ur landet.

- Det sägs ofta att repressalier leder till ökad radikalisering i ett land eftersom någon sekulär opposition inte tillåts. Men detta har inte hänt i Uzbekistan, säger Svante Cornell.

Uzbekistan är med sina drygt 30 miljoner det mest folkrika av de fem länderna i Centralasien, länder som alla ingick i det forna Sovjetunionen.

Det är historiskt ett muslimskt område, i Uzbekistan finns viktiga städer som Samarkand och Buchara. Under Sovjettiden så var dock religionen i praktiken förbjuden.

Exdiktatorns dotter Gulnara Karimova har levt ett liv i lyx i Europas huvudstäder. Men hon har också blivit anklagad för inblandning i Telia Soneras mutskandal, och kallats den mest hatade kvinnan i Uzbekistan. Foto: Matt Sayles / SCANPIX

- Islam Karimov var själv en sekulär ledare, som gjort sin karriär i kommunistpartiet, säger Svante Cornell. Någon troende muslim var han inte, även om han efter självständigheten precis som andra i regionen gjorde en omsvängning.

Men religionen hade förstås aldrig försvunnit under Sovjettiden. Och den kom tillbaka efter självständigheten.

Islamistiska rörelser som Hizb-ut-Tahrir - den organisation som Rakhmat Akilov uppges haft kopplingar till - försökte etablera sig i Uzbekistan och räknade med att kunna bygga upp ett kalifat i Centralasien.

"Beredd att slita huvudet av dem"

Andra islamistiska grupper tog till våld. År 1999 exploderade sex bilbomber i staden Tasjkent. 16 människor dödades och över 120 skadades.

Istanbul, juni 2016

Vadim Osmanov, Rakim Bulgarov:

Foto: EPA / TT

Tre självmordsbombare sprängde sig på Istanbuls flygplats i juni 2016. 44 personer dödades. Två av självmordsbombarna, Vadim Osmanov och Rakim Bulgarov, hade ryska pass men ska enligt turkisk polis ha kommit från Uzbekistan och Kirgizistan.

Sex personer dömdes till döden, bland annat för mordförsök på Karimov. Presidenten skrädde inte orden kring vad han tänkte göra med landets islamister.

 

LÄS MER: Terrorlagarna som kan skärpas

 

- Jag är beredd att slita huvudet av 200 personer, att offra deras liv, för att bevara fred och lugn i republiken, sa han 1999.

- Om mitt barn valde en sådan väg, så skulle jag slita av hans huvud.

Det var inte tomma ord. År 2005 öppnade uzbekisk polis och soldater eld mot demonstranter i staden Andizjan.

Den officiella dödssiffran var 187. Den verkliga siffran tros vara betydligt högre. Det är den värsta massaker som ägt rum i något av 15 länder som utgjorde Sovjetunionen.

Europa och USA införde sanktioner mot Uzbekistan efter dödsskjutningen. Karimov svarade med att sparka ut amerikanerna från den militärbas de fått använda i landet för kriget i Afghanistan.

Just Afghanistan har också utgjort bas för Uzbekistans islamistiska rörelse, IMU. De angrep länge mål i Tadzjikistan och har haft stöd både från al-Qaida och Usama bin Ladin. En del av IMU stöder i dag IS.

Syrien, september 2015

Jafar al-Tayyar, 20 år:

Jafaar al-Tayyar i en Youtubefilm före attacken.

En av flera uzbeker som genomfört självmordsattacker i Syrien för IS. Han sprängde sig själv i luften i september 2015 i en attack i staden Fua i Syrien. Attacken filmades och lades ut på YouTube. Det är oklart hur många som dödades.

Det finns några sekulära oppositionspartier i Uzbekistan, men de är egentligen bara på låtsas. De riktigt oppositionella tenderar att hamna i fängelse och om de har tur så kommer de levande därifrån. Tortyrmetoderna i de uzbekiska fängelserna har väckt uppmärksamhet.

Kokades levande

Islam Karimovs metoder skulle få även en Saddam Hussein att rodna. Enligt förre brittiske ambassadören i Uzbekistan, Craig Murray, så avrättades två fångar 2002 genom att kokas levande.

Inte heller Karimovs egen familj gick säker. Hans dotter Gulnara Karimova, 44, sågs länge som favorit att en dag ta över efter pappa. Så blev det inte.

 

LÄS MER: Akilov ville byta bort advokaten

 

Gulnara levde länge ett liv i sus och dus med mycket hög profil. Efter studier både vid universitet i Tasjkent och vid Harvard startade hon bland annat sitt eget modemärke, "Guli".

Exdiktatorn Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova under inspelningen av en kärleksduett tillsammans med franske skådespelaren Gérard Depardieu.

Hon förde ett glamoröst liv i Europas huvudstäder - liksom hennes syster Lola. Hon hade en passion för popmusik och spelade bland annat in en skiva med Julio Iglesias och sjöng en kärleksduett med den franske skådespelaren Gérard Depardieu. Artistnamnet var Googoosha.

Mutskandalen blev hennes fall

Men hon hade också en stor törst på pengar och det blev hennes fall. Det är Gulnara Karimova som anklagas för inblandning i Telia Soneras mutskandal i Uzbekistan.

Och Telia Sonera är inte den enda som hon anklagas ha fått betalt av. Hennes höga profil gjorde henne inte populär på hemmaplan. I en amerikansk diplomatisk rapport som fanns med i Wikileaks stora läcka 2010 så kallas hon "den mest hatade kvinnan" i Uzbekistan.

Schweiziska federala åklagare inledde en utredning i mars 2014. Gulnara Karimova hade då redan fallit i onåd hos sin pappa. Hon hade placerats i husarrest månaden innan men lyckades i mars det året kontakta brittiska BBC för att klaga över misshandel.

- Jag befinner mig under svårt psykologiskt tryck, jag har misshandlats, man kan se blåmärkena på mina armar, skrev hon bland annat.

 

LÄS MER: Sjukvårdaren Victoria: "Vi är tacksamma"

 

Lillasyster Lola Karimova-Tilljajeva, kom inte till hennes undsättning. Tvärtom.

- Jag anser henne inte längre vara del av familjen, sa hon i en kommentar från Genève där hon var Uzbekistans ambassadör vid FN-organet Unesco.

Gulnara Karimova antas ha suttit i husarrest sedan 2014. Ett par åklagare från Schweiz fick förhöra henne i januari i år. Det var första gången någon utomstående fått träffa henne på flera år.

Optimisterna ser det som möjligen ett tecken på att Uzbekistan under Karimovs efterträdare, Mirzijojev, trots allt kanske kan bli ett något drägligare land.

Släpptes ur fängelset

De pekar också på att Samandar Kukanov, 72, släppts ur fängelset. Han var politisk motståndare till Karimov och hade suttit inlåst i 23 år.

Mirzijojev har också ansträngt sig för att förbättra de tidigare mycket frostiga relationer med grannländerna Tadzjikistan och Kirgizistan. Flygförbindelser har nu exempelvis upprättats med Tadzjikistan.

- Han har även startat en webbsajt dit medborgarna kan vända sig med klagomål, säger Svante Cornell.

- Några stora skillnader räknar jag inte med. En del säger att Karimov såg glaset som halvt tomt, medan Mirzijojev ser det som halvfullt.

Det är sådana hårfina skillnader som ses som förbättring i Uzbekistan.