Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför blir du knäpp av extrema värmen

Bertil Forsberg är professor i miljömedicin, folkhälsa och klinisk medicin. Foto: MATTIAS PETTERSSON / © MATTIAS PETTERSSON, UMEÅ UNIVERSITET
Joacim Rocklöv är universitetslektor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Foto: MATTIAS PETTERSSON / FOTO:MATTIAS PETTERSSON
Forskning visar att vi blir tröttare, trögare, argare och mer irrationella av hettan. Foto: MATTIAS PETTERSSON / FOTO:MATTIAS PETTERSSON

Tröttare, trögare, argare och mer irrationella. 

Hettan slår sig på hjärnan. 

– Forskningen visar att risken för olyckor, våld och självmord ökar vid värmeböljor, säger professor Joacim Rocklöv.   

Hur står du ut i värmen?

Hjärnan fungerar sämre under värmeböljor. Det har vi nog märkt lite till mans, men det har faktiskt bevisats i vetenskapliga studier. 

– Man blir slöare på att reagera och inte lika rationell, säger professor Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi vid Umeå universitet som forskar om hälsa och klimatförändringar.

I en färsk studie från Harvard mättes skillnaderna i hjärnkapacitet mellan studenter som bodde i studentkorridorer med luftkonditionering och de som bodde utan under tolv dagar i juli. 44 friska 20-åringar deltog. Inomhustemperaturen var i genomsnitt 26,3 grader i bostäderna utan luftkonditionering, och 21,4 grader i studentrummen med luftkonditionering. Och även om fem graders skillnad kan verka lite, hade det stor betydelse för hur väl studenterna presterade. Studenterna i de varma studentrummen fick sämre resultat på kognitiva tester, de hade exempelvis 13 procents längre reaktionstid och var sämre på att räkna. Studenterna i de svalare studentrummen svarade både snabbare och mer korrekt. 

– Vi vet att äldre och sjuka drabbas hårt av värmeböljor. I den här studien deltog bara unga och friska studenter, ändå såg man att värmen gav även dem en tydlig kognitiv nedsättning, säger Joacim Rocklöv. 

 

LÄS MER: Allt om skogsbränderna i Sverige 2018

Fler trafikolyckor när det är varmt

Att vi tänker och reagerar trögare kan vara en förklaring till att forskare också kunnat visa att det antalet trafikolyckor och arbetsplatsolyckor ökar under värmeböljor.

– Vid värmeböljan i Paris 2003 såg man en kraftigt ökad förekomst av olyckor. Man klarar inte sina vardagliga förehavanden lika bra som annars. 

Att sömnen blir sämre när det är varmt kan vara en orsak till att hjärnan fungerar sämre. 

– I studier har man kunnat mäta att sömnkvaliteten blir sämre vid värme och värmeböljor. Och även om det inte har långsiktiga hälsoeffekter skulle det kunna påverka olycksrisken, säger Joacim Rocklöv. 

Man kan må psykiskt sämre under värmeböljor 

Många svenskar njuter förstås av värmen. Men en hel del tyder också på att vi kan må psykiskt sämre av värmeböljor, berättar Bertil Forsberg professor i miljömedicin vid Umeå universitet, som forskar om klimat och hälsa.  

– Svenska studier har visat att kontakterna med akutpsykiatrin ökar när det är varmt. Det finns också forskning om visat på en ökning av antalet självmord. Aggressiviteten ökar också, och det blir fler skador orsakade av våld.

 

Bertil Forsberg är professor i miljömedicin, folkhälsa och klinisk medicin. Foto: UMEÅ UNIVERSITET / UMEÅ UNIVERSITET

 

Personer med psykiska sjukdomar, som depression och demens, är särskilt utsatta under värmeböljor. En tidigare rapport visar att för människor som tidigare vårdats på sjukhus för en psykisk sjukdom ökar dödligheten med 90 procent om en värmebölja varar i en vecka. 

Att höga temperaturer kan ge ett produktionsbortfall är sannolikt, men ingen har ännu räknat på vad hettan kostar Sverige.

"Håll huvudet kallt"

Joacim Rocklöv poängterar att människor i länder med ett generellt varmare klimat än i Sverige anpassar sig. Kroppen vänjer sig, rent fysiologiskt sett, vid värme. Livsstilen anpassas också till klimatet, som att man tar siesta mitt på dagen. Svenska studier har visat att värmeböljor tycks slå hårdare mot hälsan i norra delen av landet, där man alltså inte är lika van.

Det gäller att hålla huvudet  - och kroppen - kallt, säger Joacim Rocklöv. 

– Man kan ju besöka platser med AC, som varuhus och köpcentrum, och hålla sig i skuggan. 

Att kyla sig med bad och kalla duschar samt att dricka kalla - helst alkoholfria - drycker är också bra. 

– Det går ju också ta på sig något kallt och fuktigt på huvudet. Fläktar fungerar också kylande om temperaturen inte är högre än cirka 33 grader, säger Joacim Rocklöv.

 

 

FAKTA/Så klarar du värmeböljan

Var uppmärksam på inomhustemperaturen – risken för hälsoproblem ökar om utomhustemperaturen når upp till 26 grader tre dagar i följd.

Drick mer än vanligt – vänta inte på törstkänsla.

Ät gärna mat som är rik på vätska – till exempel grönsaker och frukt. Lite extra salt på maten kan vara bra för att ersätta det salt du förlorar när du svettas mer än vanligt.

Ordna en sval miljö – använd gardiner, persienner och markiser. Försök vara i bostadens svalaste rum. Vädra på natten när det är svalt. 

Om du har möjlighet, skaffa fläkt eller portabel luftkonditionering.

Svalka kroppen – en kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken kan också svalka. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande kläder i syntetkläder.

Besök miljöer med luftkonditionering, som varuhus och köpcentrum.

Ta det lugnt – undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

Förvara läkemedel rätt – vissa mediciner ska förvaras svalare än 25 grader eller i kylskåp. Läs instruktionerna på förpackningen.

Vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan behöva justeras när det är varmt. Har du funderingar kring din medicinering kan du kontakta din vårdcentral för råd.

Förhöjd kroppstemperatur, puls och andning kan vara tecken på att kroppen påverkas av värmen. Börjar du känna sig onormalt yr eller trött kan det också vara en signal på att hälsan är påverkad. Får du besvär i samband med en värmebölja eller höga temperaturer bör du kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

 

Källa: 1177, professor Joacim Rocklöv vid Umeå universitet

 

Mår du dålig? Här finns hjälp att få:

Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Om möjligt – lämna inte personen ensam.

Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

 

Bris: 116 111, bris.se. Vuxentelefon: 077-150 50 50.

Hjälplinjen: 0771-220060.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Mind: mind.se.

Självmordslinjen: 901 01.

Chatt: mind.se.

Röda Korset: redcross.se. Telefonjour: 0771-900 800.

Jourhavande kompis: 020-22 24 44.

SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu. 

Telefonjouren: 08-34 58 73.

 

Källa: mind.se och www.spesistockholm.se 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!