Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Danska myndigheter kände till samhällsspridningen i Sverige innan allmänheten

■■ Ett år in på pandemin finns fortfarande många frågor utan svar. Har Sverige bytt strategi? Varför var vi så oförberedda – och varför dröjde vi så länge med åtgärder?

■■ I en serie artiklar gör Emanuel Karlsten en ettårskontroll av Sveriges hantering av pandemin. Genom intervjuer och granskning av utbegärda mejl går vi till botten med vad som hänt under kritiska perioder.

■■ I del 1 granskade Emanuel Karlsten varför Sveriges åtgärder kom så sent.

■■ I dag, i del 2, undersöker han när smittan kom till Sverige.

Spridningen av coronaviruset
”Om jag förstår det rätt har vi de första samhällsfallen nu” – Jan Albert, måndag den 9 mars 2020, 14:36.

Det är måndag eftermiddag den 9 mars 2020 och Jan Albert har skickat sitt fjärde mejl för dagen till Anders Tegnell. På tre veckor har det hunnit blivit 27 stycken trots att de har kontor bara några hundra meter från varandra; Tegnell på Folkhälsomyndigheten och Albert på Karolinska institutet. Jan Albert är professor med fokus på smittskydd och mikrobiologi. På papperet är Jan Albert kanske en av dem i Sverige som har bäst förutsättningar att förstå vad Sverige ska möta. Han står nu i ett allt mer intensivt flöde av information och expertkunskap. Hittills tycker han att Folkhälsomyndigheten hanterat utvecklingen bra, men han oroas över tonen i debatten där framför allt Anders Tegnell ansätts hårt. Skyttegravar har redan börjat grävas och Jan Albert är rädd att det ska skapa en låsning hos Folkhälsomyndigheten. Jan Albert försöker motverka det genom att odla goda kontakter. Det är därför han så flitigt har mejlat med Anders Tegnell. Först med allmänt hållna mejl om rapporter, studier och informationsflöden. Sedan om åtgärder och virusövervakning. Det senare är särskilt viktigt, eftersom Sverige ännu inte erbjuder tester för den breda allmänheten. Jan Albert har lobbat för att införa övervakning av coronaviruset i sentinelen; en slags stickprovstagning Folkhälsomyndigheten regelbundet gör för att kartlägga influensans utbredning i samhället. Om även coronaviruset skulle läggas till här skulle det vara ett sätt att veta om viruset sprids i samhället. Påtryckningarna har gett resultat och sedan 2 mars är covid-19 tillagd i sentinelen. 

Jan Albert, professor i smittskydd och mikrobiologi på Karolinska institutet.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN

De senaste dagarna har saker börjat röra på sig. Jan Albert har fått allt fler indikationer på att smittan ökar och att allmän smittspridning finns i samhället. Den 6 mars skickar han ett första mejl om saken, men Tegnell avvisade då att smittan ökat. Men nu, måndag 9 mars, har Jan Albert fått ytterligare indikationer. Nu finns det definitivt fall av covid-19 som inte kan kopplas till en utlandsresa. 

”Om jag förstår det rätt har vi de första samhällsfallen nu”, skriver Jan Albert.

Minuten senare svarar Anders Tegnell.

”Ja, möjligen har vi de första samhällsfallen nu.”


Jan Albert vill få till ett möte. Det ville han redan tidigare och det har inte blivit mindre bråttom av att samhällsspridningen nu verkar vara ett faktum. Men det går inte. Anders Tegnell är på väg till Arlanda flygplats. Han ska på en sedan tidigare inbokad resa till Somalia för att bygga upp landets lokala hälsomyndighet. En eventuell samhällsspridning stoppar inte den planen. 

Allmänheten får ingen information om fynden. Samma dag skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida: ”Ännu syns inga tecken på spridning i samhället.”

Anders Tegnell vid en pressträff den 4 mars 2020. Fem dagar senare mejlar han Jan Albert: ”Ja, möjligen har vi de första samhällsfallen nu.”
Foto: Alexander Mahmoud/DN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Tisdag den 10 mars vaknar Anders Tegnell upp i Somalia, men resten av Sverige vaknar upp till nyheten om två bekräftade sjukhusfall av covid-19 som inte kan kopplas till någon utlandsresa. Fallen hittas dessutom i vitt skilda delar av landet: Ett i Stockholm och ett i Kungälv, vilket medier hade börjat rapportera sent under föregående kväll. Folkhälsomyndigheten ser tecken, men vill fortfarande inte konstatera samhällsspridning. Risknivån höjs däremot från tre till fyra, den högsta nivån: ”Mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige”.  

Hör Emanuel Karlsten berätta om andra delen av sin granskning.

I ett internt protokoll, från ett möte med smittskyddsläkarna samma dag, skriver Folkhälsomyndigheten att ”senaste dygnet finns dock tecken till att det nu sker smittspridning även till personer utan reseanamnes eller annan tydlig utlandsexponering”.  

Fyndens omfattning anges inte, men det handlar rimligtvis om fler fall än det i Stockholm och Kungälv. Västra Götaland dementerar samma dag att det skulle finnas samhällsspridning i regionen.

Anders Tegnell vid en pressträff den 26 februari 2020.
Foto: Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

Under den här tiden upptäcker Folkhälsomyndigheten fall i den sentinel Jan Albert tidigare försökt påskynda hos myndigheten. Bland de som slumpmässigt testats för influensasymptom har ett första positivt test med corona hittats någon gång mellan 2-8 mars. Det är ytterligare ett tecken på att viruset nu sprids utom kontroll. 

Under dagarna som följer slår Folkhälsomyndigheten gång på gång fast att det inte finns någon allmän smittspridning i Sverige. Ja, risken är hög och strategin har lagts om till att nu bara dämpa takten på smittspridningen, men Anders Tegnell förklarar att ”en handfull fall” utan koppling till utlandsresa inte är ett bevis på något.

– Nej, för vi har inte någon spridning i samhället än, säger Tegnell i DN fredag den 13 mars. 

Men i Danmark har man andra uppgifter.

Foto: Fredrik Hagen / TT NYHETSBYRÅN

Lördag den 14 mars får Kåre Mölbak ett mejl från regeringskansliet i Danmark. Mölbak är chef på Statens serum institut i Danmark och en slags motsvarighet till Anders Tegnell i landet.Danmark har börjat se en allt högre smittspridning och danska regeringen är mycket bekymrad över landets testkapacitet. Tonläget är högt och i efterhand ska mejlkonversationen läcka ut i dansk press och beskrivas som ett bevis för interna maktstrider. Men för Sveriges del är det något annat som är intressant – något som aldrig tidigare offentliggjorts. För i sitt svar avslöjar Mölbak att han vet något som ingen annan i Sverige känner till: Att Sverige har allmän smittspridning av coronaviruset.

”(…) vi ved helt fortroligt, at svenskerne allerede har fundet ny coronavirus i deres influenzaovervågning i uge 10 og 11, svarende til at der er udbredt smitte i dele af Sverige fra primo marts.”

Kåre Mölbak skriver alltså att det i delar av Sverige finns ”utbredd smitta”. Det har varit så sedan början av mars och det vet Mölbak eftersom han ”helt förtroligt” fått information om Sveriges influensaövervakning.

Att influensaövervakningen larmar om utbredd smitta har Sverige aldrig delgetts. Faktum är att resultaten från sentinelen aldrig nämnts på varken presskonferenser eller i medier.

Inte heller dagen efter Mölbaks mejl, när Anders Tegnell framträder i Agenda, eller när statsministern håller presskonferens, konstateras någon utbredd smitta i samhället. 

Kåre Mölbak.
Foto: SSI / Pressbild

Först måndag den 16 mars, två dagar efter Mölbaks mejl, konstaterar Anders Tegnell att det nu finns allmän smittspridning i Sverige. 

Det är nu så många fall att ”man måste anse att vi har en samhällsspridning”. Fortfarande nämns inte fynden från sentinelen.  Först fredag den 20 mars, nästan en vecka efter Danmarks mejl, kommer Folkhälsomyndigheten skriva om vidden av vad man hittat, längst ner i veckorapporten[----]

”För vecka 11 har 207 prover analyserats varav 6 prover (2,9 %) var positiva för covid-19. För vecka 10 analyserades 67 prover varav ett prov (1,5 %) var positivt för covid-19.”

Danmarks statsminister Mette Frederiksen med landets hälsominister Magnus Heunicke (mitten) och Kåre Mölbak, längst till vänster.
Foto: Martin Sylvest / TT NYHETSBYRÅN

Hur länge hade danska myndigheter känt till Sveriges ”utbredda” smittspridning? Statens serum institut vill i efterhand inte ge några kommentarer om hur eller vem de har fått informationen av. 

”Samhällsspridning” är heller ingen medicinsk term, utan en slags diagnos som kan konstateras först när det förankrats på flera nivåer i samhället. Det är en förklaring till varför det kan upplevas som att Sverige dröjde med konstaterandet, menar Anders Tegnell idag.

– En analys behöver ta tid och ett så viktigt ställningstagande kräver att alla är med, säger Anders Tegnell.

När Anders Tegnell i efterhand läser mejlen menar han att Sverige absolut inte tolkade resultaten från sentinelen som samhällsspridning. Inte heller att Sverige i förtid har berättat för Danmark om en konstaterad samhällsspridning. Han förstår inte varför den danska myndigheten tolkat det så. 

De säger ju att de har fått veta det här ”helt förtroligt”, då har ni väl berättat om det i något möte?

– Nej, det vet jag inte vilket möte det skulle vara. Vi försöker ju vara extremt transparenta med allt sådant här. Och all data läggs ju in i våra system och syns i vår statistik med en gång efter att de var administrerade, säger Anders Tegnell.

Så det här är inget nytt, menar du?

 – Nej, det här är inget nytt.

”Vi har inte kommunicerat detta officiellt med Danmark alls”, säger Anders Tegnell.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Men det stämmer inte. De många fynden i sentinelen redovisas först den 20 mars av Folkhälsomyndigheten. Innan dess fanns bara en notering av ett tidigt första fynd i vecka 10 publicerad, långt ner på en tillfällig utbrottssida. Den datan kommunicerades varken till medier eller på presskonferenser. Däremot delgavs den – inklusive nyare och mer omfattande fynd – till danska myndigheter. 

Anders Tegnell ber om att få återkomma med var senare data ska ha funnits tillgänglig, men varken han eller pressavdelningen lyckas hitta något. Han förstår fortfarande inte varifrån Danmark har fått informationen. 

– Vi har inte kommunicerat detta officiellt med Danmark alls. Det kan möjligen ha nämnts i ett informellt möte någon dag innan rapporten kom ut. Det är inte ovanligt att vi delar siffror som ännu inte publicerats vid dessa möten, men då kommer de ut max några dagar senare.

Anders Tegnell försäkrar igen att någon data inte medvetet dolts.

– Om det på nåt sätt kan tolkas som att vi hade kännedom om samhällsspridning tidigare än vi deklarerat, så är det inte så, säger Anders Tegnell.


Emanuel Karlsten, frilansjournalist som har specialiserat sig på granskningar kopplade till Covid-19.
Foto: Stina Stjernkvist

Av: Emanuel Karlsten, frilansjournalist som har specialiserat sig på granskningar kopplade till Covid-19.