Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Damberg medger problem efter kritiken om imamerna

Gävleimamen Abo Raad har pekats ut som central i den svenska jihadistmiljön.
Inrikesminister Mikael Damberg, S.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Terrorforskaren Hans Brun är kritisk mot politikerna.Foto: Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sex islamistiska män kan inte utvisas från Sverige.

Nu riktar terrorexperten Hans Brun svidande kritik mot riksdagen – och ger den ”underbetyg”.

– Vi visste att det här problemet skulle dyka upp, säger han.

Och inrikesminister Mikael Damberg, S, medger att lagen hade kunnat ses över tidigare.

Regeringen har beslutat att sex radikala islamister ska utvisas. De är:

Gävleimamen Abo Raad och hans son Raad Al Duhan, Umeåimamen Hussein Al-Jibury, Västeråsimamen Fekri Hamad, Viktor Gaziev från Gävle samt Abdel-Nasser el Nadi, tidigare ledare för Vetenskapsskolan.

Men utvisningarna kan inte verkställas.

Enligt Migrationsöverdomstolen föreligger verkställighetshinder, då männen riskerar att torteras eller förföljas i sina hemländer. Det innebär att sex personer som Säkerhetspolisen bedömer utgör ett hot mot rikets säkerhet går fria – dock med anmälningsplikt hos polisen.

Hans Bruns kritik mot riksdagen

Terrorforskaren Hans Brun riktar nu kritik mot Sveriges riksdagspolitiker.

– Nu har jag härjat i media om den här frågan åtminstone sen 2014 men det har funnits noll intresse från riksdagen att ta itu med det här, säger han och fortsätter:

– Vi visste att det här problemet skulle dyka upp: att det skulle finnas personer som inte kan dömas i Sverige och som inte heller kommer kunna utvisas. Då är frågan, vad ska man göra med dem? Jag tycker att det är ett underbetyg till riksdagen att man inte har tagit tag i problematiken.

Gävleimamen Abo Raad. Foto: GEFLE DAGBLAD
Raad Al Duhan är Abo Raads son. Han dömdes 2017 för att ha dödshotat Gefle Dagblads dåvarande chefredaktör, Anna Gullberg, efter att tidningen publicerat flera granskningar kring Al-Rashideenmoskén och Abo Raad.Foto: Jörgen Svendsen / Arbetarbladet
Umeåimamen Hussein Al-Jibury.Foto: SUNDSVALLS TIDNING
Fekri Hamad.
Viktor Gaziev.Foto: Polisen / Polisen
Abdel-Nasser el Nadi, tidigare ledare för Vetenskapsskolan.

De senaste 15 åren har regeringen beslutat om 19 utvisningar – exklusive dessa sex – enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU). Bara tre har kunnat verkställas, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

En utredning ser nu över LSU.

Men Hans Brun anser att den borde ha påbörjats tidigare.

LSU-utredningen

Med lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) är det möjligt att utvisa personer ur landet, bland annat med ”hänsyn till rikets säkerhet”.

Migrationsverket beslutar om utvisning enligt LSU.

Säkerhetspolisen kan ta upp frågan om utvisning genom en ansökan till Migrationsverket. Utvisningsbeslutet kan överklagas ända upp till regeringen och får inte genomföras om verkställighetshinder föreligger.

I augusti 2018 tillsatte regeringen en utredning som ska se över LSU för att ”öka skyddet mot säkerhetshot”.

Säpo vill att LSU förtydligas och att ”luckor täpps till”. Myndigheten anser bland annat att regleringen för verkställighetsförvar är för snäv och att det bidrar till att ”personer som bedömts utgöra kvalificerade säkerhetshot mot Sverige måste försättas på fri fot”.

Källa: Riksdagen, TT, regeringen

”Borde ha lösts för längesen”

– Den här typen av problem, med personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet men som inte kan utvisas, är inte nytt, säger han.

Terrorforskaren fortsätter:

– Jag vet att regeringen är medveten om problemet och försöker hantera det men faktum är att det här borde ha lösts för länge sedan, av andra regeringar också.

Vad är viktigast att göra nu?

– Nu måste riksdagen kraftsamla kring de här frågorna och ta itu med dem. De har varit medvetna om problemet väldigt länge, både oppositionen och regeringspartierna.

Har de inte tagit frågan på allvar?

– Det har inte varit tillräckligt tydligt för dem. De har massa problem att hantera och måste hela tiden prioritera och då kanske den här frågan har varit ganska abstrakt och man har haft svårt att se problemen.

Ulf Kristersson: Är statsministerns fel

Politikerna håller dock inte med. De menar att de visst har engagerat sig i frågan (se faktaruta nedan) – och flera av partierna hänvisar till terroröverenskommelserna som slöts mellan M, KD, L, C och regeringen 2015 respektive 2017.

Men flera skyller också på regeringen.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp om vad som händer i väntan på utvisning.

I ett långt inlägg på Facebook skriver till exempel Moderaternas partiledare Ulf Kristersson:

”Statsministern bär ytterst ansvaret för att de radikala islamisterna nu släppts fria istället för att sitta inlåsta”.

”Vi moderater drev på för att reglerna om förvar vid verkställighetshinder skulle förändras, så att farliga personer kan låsas in, om de inte kan utvisas. Det tog regeringen över ett år att ens ta fram direktiven, och utredningen som till slut tillsattes ska inte vara klar förrän i mars nästa år. Hur kan det gå så otroligt långsamt i en så otroligt viktig fråga?”

Mikael Damberg: Skulle ha gjorts tidigare

Enligt inrikesminister Mikael Damberg, S, är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens hindersbedömning.

– Men vi arbetar för att dessa hinder ska kunna undanröjas. Vilka kontakter vi har eller hur detta arbete bedrivs kommer jag inte kommentera eftersom det skulle försämra chanserna att lyckas, säger han i en mejlkommentar.

Han säger också att regeringen har tillsatt en utredning som ska vässa LSU – men medger att den hade kunnat initieras tidigare.

– Lagen har funnits sedan 1991, det hade så klart varit bättre om den pågående översynen gjorts tidigare och många delar så klart ansvaret för att så inte skett.

Så svarar riksdagspartierna

Expressen har ställt samma frågor till alla partier:

1. Vad vill ert parti göra för att få bukt med problematiken? Vad ska man göra med dessa personer?

2. Varför har ni inte belyst denna fråga tidigare?

3. Vad säger ni om Hans Bruns kritik?

 

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson Vänsterpartiet:

1. Personer som bedöms utgöra hot mot rikets säkerhet ska inte kunna gå fritt på gatorna. Anmälningsplikt hos polisen och elektronisk övervakning kan vara ett alternativ för att hantera situationen.

2. Vänsterpartiet har återkommande motionerat och ifrågasätt lagstiftningens rättssäkerhet i de årliga rapporterna om lagen om särskild utlänningskontroll som behandlas i riksdagen.

3. Vi har under flera år varit kritiska till lagstiftningens rättsosäkerhet och vi menar att det är olämpligt att regeringen är sista instans för beslut av det här slaget. Processen borde flyttas från regeringskansliet till förvaltningsrätten.

 

Rasmus Ling, rättspolitisk talesperson Miljöpartiet:

1. Regeringen tillsatte i juni en utredning som ser över om dessa personer ska kunna övervakas med elektronisk fotboja. Vi tycker att det är en rimlig avvägning, ingen ska utvisas till tortyr.

2. Genom den utredning som tillsattes tidigare år har regeringen belyst frågan. 

3. Lagstiftningen som finns är inte helt oproblematisk där vissa delar av bevisen kan hemlighållas. Rättssäkerheten kan inte helt sättas ur spel för denna grupp. Sedan valet 2014 har regeringen utfört många olika övriga åtgärder för att förhindra och bekämpa terrorism.

 

Mikael Damberg, inrikesminister Socialdemokraterna:

1. Det finns ingen ovillkorlig rätt för utländska medborgare att vistas i Sverige. Lagen om särskild utlänningskontroll ger stöd för att utvisa personer som bedöms utgöra en säkerhetsrisk, vilket nu också skett. Det är rimligt.

2. Regeringen har sedan tidigare tillsatt en utredning som har i uppdrag att vässa lagen och se över reglerna för verkställighetsförvar så att kontrollen kan förstärkas, till exempel genom användning av fotboja i avvaktan på att en utvisning kan verkställas.

3. Lagen har funnits sedan 1991, det hade så klart varit bättre om den pågående översynen gjorts tidigare och många delar så klart ansvaret för att så inte skett. Men jag ser fram emot att utredaren presenterar sina förslag innan 31 mars.

 

Johan Hedin, rättspolitisk talesperson för Centerpartiet:

1. C har tillsammans med M, KD och L ingått en överenskommelse med regeringen om hur terrorbekämpningen ska stärkas i två steg.

Den omfattar en rad åtgärder för att stärka skyddet mot terrorism. Bland dessa finns lagen om särskild utlänningskontroll. Den omarbetas nu i grunden och utredningen ska vara klar i mars nästa år.

2. Frågan har engagerat både oss och andra i många år, bland annat efter önskemål från rättsvårdande myndigheter. Det är också därför ett antal viktiga lagändringar adresserades i terroröverenskommelsen.

3. Flera av riksdagens partier har arbetat länge med frågan och sedan 2015 finns en bred samsyn kring en rad åtgärder. Det är möjligt att de åtgärder som nu är på väg att genomföras måste kompletteras med nya.

 

Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson Liberalerna:

1. Så fort det blir möjligt kommer dessa individer skickas ut. Tills dess: anmälningsplikt och stenhård kontroll från Säpo. Det är rimligt att pröva elektronisk övervakning, förlängt förvar eller husarrest. Diplomatiska garantier för utvisning kan fortsätta att prövas och kopplas till eventuellt bistånd.

2. Det har debatterats länge. Varje år i riksdagen. Vi har sen 11 september (terrordådet i USA 2001) drivit på för en skärpt terrorlagstiftning och försvarat LSU som många tycker inte ens ska förekomma.

3. Det är så klart korrekt. Målkonflikten har varit betydande länge. Man hade kunnat göra mycket mer lagstiftningsmässigt under förra mandatperioden.

 

Andreas Carlson, gruppledare Kristdemokraterna:

1. De ska inte få gå fria på gatorna. Vi vill förlänga förvarstiderna och skärpa övervakningen. Varje steg personerna tar ska övervakas och rörelsefriheten vara begränsad. Vi tycker också att mer måste göras för att säkra diplomatiska garantier så att personerna faktiskt kan utvisas.

2. Det har vi. Vi drev på för detta i terroröverenskommelsen 2017. 

3. Vi delar den. Problemet sitter dock inte i riksdagen utan i regeringens långsamma hantering av det här akuta problemet.

 

Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna:

1. Det måste bli möjligt att kvarhålla personer i förvar under längre tidsperioder. Möjligheterna till annan övervakning behöver stärkas, till exempel genom fotboja. Lagstiftningen behöver även ändras så att personer som begått terroristbrott kan fråntas sina svenska medborgarskap.

2. Vi har engagerat oss under flera års tid för att stärka vår motståndskraft mot terror och har drivit regeringen framför oss i dessa viktiga frågor.

3. Moderaterna har ingått två olika överenskommelser med S och MP men tyvärr kan vi konstatera att många av de saker vi enades om fortfarande inte har genomförts av regeringen.

 

Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna:

1. Vi vill ta bort den bortre tidsgränsen för förvar, så man har möjlighet att ha kvar personer i förvar tills man hittar en lämplig väg för att verkställa en utvisning. Om man bedöms utgöra ett säkerhetshot mot Sverige ska det inte vara ett alternativ att går runt fritt i Sverige.

2. Vi har motionerat om det här årligen sen 2010. Jag har personligen lyft just den här problematiken inte minst i den debatt vi hade efter terrordådet 2017.

3. Det finns en kritik att rikta och den instämmer jag i. Man har aktivt valt bort de här frågorna och regeringen har valt att utesluta Sverigedemokraterna. Att de borgerliga partierna ställer upp på terroröverenskommelser som är långt ifrån tillräckliga och inte går i opposition är ett klent betyg.

Se hela intervjun med Magnus Ranstorp från Direkt med Niklas Svensson.